STALLET

mötesplats

för Hästar & Hästfolk

Blogg

Sitt upp eller sitt av? 

 

Historisk målbild från första totoloppet på Lindesberg Hovtramp/Lasse

Svensk monté tynar sakta men säkert bort.

Under några fantastiska år (1993-1998) bygges svensk monté upp och fanns i klubbverksamhetsform på många travbanor, med möjlighet att träna tillsammans och utveckla sporten. Solvalla hade montéklubb med kontinuerliga träningsdagar där 30-40 hästar kunde samsas på travbanan samtidigt och öva både farthållning, klungridning, spårbyten och träning inför lopp. Magasin Hästsport rapporterade om svensk monté i varje nummer och sporten växte så det knakade.

Åsa Svensson i monténs begynnelse, Hovtramp/Lasse

Ett roligt komplement inte bara för damer utan även för manliga ryttare. Till skillnad från galoppen är minimivikten 65 kg, vilket ger fler chansen än i galoppsporten. P-A Gråberg, Peter Jarvén med flera elit-jockeys från galoppen provade på men insåg snabbt att det inte gick ihop ekonomiskt. För få lopp, för ojämna propositioner och för långa resor.

Solvalla 2007 - Hovtramp/Lasse

Solvalla 2008 - Hovtramp/Lasse

2010 bildades Svensk Monté Riksorgansiation som efter ett par turbulenta styrelsemöten och tendens till klubb för inbördes beundran inte gjort så mycket väsen av sig eller lyckats fånga upp intresset för sporten.

2010 fanns 686 licensierade ryttare, 2019 fanns det 198 stycken. Ett fåtal ryttare åker runt och byter plats med varandra i prislistan, får de bästa uppsittningarna (hästarna) och är knappt spelbara. Ett Elit-gäng som syns på de flesta travbanor, precis som lånekuskarna i sulkytravet.

Största boven i dramat monténs förfall är den "styrketest" som ingår för att få rida lopp. Om den testen finns en utförlig analys på Hovtramps sida. Självklart ska en ryttare klara av både det ena och andra som inträffar i lopp, inte bli en börda för hästen eller en fara för sina konkurrenter. Det borde ha varit prio 1, träning, lite träning och träning.

Här kommer ett bildsvep från olika år av Monté-Eliten, Elitloppshelgen. Ingen kronologisk ordning, huller om buller precis som i montésporten.

Hovtramp/Lasse - Crics Hurricane  och franske Philippe M

 

Hovtramp/Lasse - fransk vinnare....igen!

Hovtramp/Lasse - Prince de Montforte - Anton Wiels

Hovtramp/Lasse - Be mine de Houelle - franska Marie 2017

Hovtramp/Lasse - 2016

Hovtramp/Lasse - 2012, här gick det undan...

Hovtramp/Lasse - 2011 - Eric Raffin

Hovtramp/Lasse - målbild 2014, gissa vem...

Hovtramp/Lasse - vinnaren 2014, Sandra Svensson/Mårtensson

Hovtramp/Lasse - flitig gäst, Philippe M

Hovtramp/Lasse - 2017

Hovtramp/Lasse - 2018, äntligen för franska Marie...

Årets drabbning 2020 i Monté-Eliten

Hovtramp/Lasse - Linda Hedström, varit med från början, rider i år!

Hovtramp/Lasse - Rajesh Face, startat i Elitloppet, 2020 deltar i montén!

Hovtramp/Lasse - här är ryttaren på Rajesh Face, håll i dig Sofia...

Tio ryttare gör upp om 200.00:-  1.640a

minst pengar (fattigaste häst) i loppet är stoet Celinn Palema med 408.900:- mest pengar har franska valacken Volcan de Bellande på kontot, 5.517.978:- I loppet tampas nio kvinnliga ryttare och en manlig. Bara två tuffa ston törs möta 8 valacker. 

Må bästa häst vinna!

Eller varför inte den fattigaste hästen och minst rutinerade ryttaren, det vore riktigt kul!

Hovtramp/Ilse

 

 

 

 

Elitloppsparad, vem minns en tvåa?

2020 05 27

Ingen dröm är för stor, eller? Någon tränare blir alltid besviken, någon bjuds in med armbågen, någon är självskriven och nån måste ju bara vara med, annars är det inget Elitlopp!

Foto: Hovtramp/Lasse - nån som minns de här? ps. det har bara gått två år...

Elitloppet en gång om året. Elitloppet på Mors Dag. 

Här kommer en bildkavalkad från Elitlopp som redan travat i mål. Gissa hejvilt och fundera på vilka hästar och kuskar du kommer ihåg. Lite huvudbry för dig som gillar travsport och Elitlopp. Kommer inte i ordning, mest för att det ska bli lite svårare...The same prec....as last year? Nä, inte riktigt, Corona kom emellan. Vad är skillnaden? Ingen publik! Bara Kanal 75 och enstaka fotografer med skriande behov släpps in. Det blir nog bra så småningom, men inte i år.

Man glömmer fort och det är inte alltid rätt vinnare eller folkets vinnare. Vi kör en liten Elitloppsparad så får vi se vad ni kommer ihåg...Blandar och ger, gissa hejvilt, tror inte ens experterna i Tv-rutan klarar alla...

Alla foton tillhör Hovtramps Bildarkiv (CO) och fotograf är Lasse

Hästen på bilden vann därför att både 1:an och 2:an i Elitloppets Final var dopade, segern tilldömdes då 3:an i mål, denna häst. (Ledtråd 2006)

Jätterolig, rättvis seger, ledtråd hästen pratar skånska och det var 2011.

Fartig värmning, året var 2008 och hemland Frankrike.

Har vunnit Elitloppets Final TVÅ gånger! 2014 och 2017.

Värmning inför Finalen i Elitloppet, talar bara franska.

Vann Elitloppet 2003, en riktig Gudagåva i aveln.

Målbilden från år 2003, kusken måttar in segern snyggt.

2004 var det den här numera emigrerade kuskens tur.

Målbilden 2004, tänk takpannor.

Deltog 2008, men vann inte. Svensk travsports kejsare.

2007 var det dags för en ny fransk bulldozer att vinna!

2008 vann en häst som man knappt kan uttala namnet på.

What a horse! 2012 kom, sågs och segrade.

2015 blev ett magiskt år för denna hästen.

...så här glada var kretsen runt hästen 2015.

Den här fartfyllda hingsten vann 2016, krutröken har knappt lagt sig...

Året var 2001, en av de snyggaste som startat i Elitloppet...

fast 2001 vann den här hästen Elitloppet, bravissimo!

...en repris blev det 2002, då han vann igen!

År 2000, Stall Kalas nyinköpta häst skulle vinna och de bjöd på samba...

...och visst vann han! Kalaset tog dock slut ganska snabbt.

2018 vann en av de som låtit tala minst om sig före loppet.

Deltog 2002, vann inte men sätter rejäla avtryck i aveln.

...gör sin femte start i Elitloppet i år, femte gången gillt?

Så fort vi glömmer de fyrbenta stjärnorna nu för tiden, vad händer efter Elitloppet, alla blir ju inte avelshingstar och var är stona?

Foto: Einar Andersson och fjärilar Salvador Dali. Stålmärr!

På söndag kväll vid halv nio vet vi vem som vann, inte förr! 

Bildarkivet Hovtramp föddes tidigt 90-tal och våra bilder finns i 100-tals reportage, våra böcker och andras böcker, annonser, artiklar och där de passar in. En bild säger oftast mer än ord. 

Hovtramp/Ilse

 

 

Det går inte lika bra med selleri, eller?

 

 

Foto: Hovtramp/Lasse - Lucky Jim

En bild säger mer än tusen ord?

Ja, ibland. Åtminstone för oss som jobbar med fotografering och har ett långt liv med fotografiska verk, oavsett om vi står bakom kameran eller hanterar bildarkivet är detta inget man lär sig på en kafferast!

Det finns regler som alla måste följa som använder andras bilder, det är inte bara att ”låna” en fin bild utan lov utan att ange fotografens upphovsmannens namn, varken om det handlar om bilder från något inköpt bildarkiv eller någon kul bild från nätet..

Låna utan lov är förbjudet även om fotografen är DÖD, fatta.nu.

Foto: Hovtramp/Lasse - EAP/Einar Andersson (chefen) och Ilse

Hovtramp/Ilse - Lasse fotograferar

Hovtramps bildarkiv är numera ett av de största hästsportarkiven i Sverige, och där vaktar jag på våra egna mödosamt inhämtade fotografiska bilder, från 1970-talet och framåt, i synnerhet från trav och galopptävlingar. Bilder som funnits med i hundratals hästsportreportage, våra egna och andras böcker, annonser, reklam.

Har även tillbringat åtskilliga år med att registrera dessa fantastiska bilder som andra hästsportfotografer fotograferat, genom att ha krupit, smugit, svettats och frusit för att lyckas fånga rätt bild med kameran. Bilder från ett historiskt bildarkiv (EAP/Einar Andersson Pressbild, P&R) numera uppköpt av först Kanal75 och senare TR-Media (Travronden) där merparten idag finns hos Årjängs Travmuséums bildarkiv.

  

Hovtramp/Lasse - Mats Hansson

Ja, fotografen och grundaren av EAP/Pressbild&Reklam Einar Andersson är död, likaså den unika hästsportfotografen Mats Hansson, vilket inte betyder att man kan strunta i att skriva ut deras och övrigas namn under bilder som publiceras. Inte i Travronden, inte på Årjängs Trav-arkiv, inte i dagspress, inte någonstans!

TR-Media och ATG/Kanal75 är inga fysiska personer och har aldrig hållt i en kamera. Däremot har de hästsportfotografer som jobbar åt dem, och de bilderna kan de göra precis vad de vill med utan att jag bryr mig.

Hovtramp/Lasse - Eva Franke

Einar Anderssons, Mats Hanssons, Eva Frankes med fleras odödliga bilder ska märkas under bilden i många år framåt, oavsett om det är Expressen, Aftonbladet eller Travronden som använder bilderna. Under åren i Silvvergrisen (Hästsportens Hus) var detta en kamp jag dagligen förde mot dinousarierna (Aftonbladet, Expressen, DN, Svenska Dagbladet, Landsortspressen, veckotidningar...när de glömde fotografens namn. Inte ens Min Häst kom undan. De som inte förstod allvaret fick snabbt en faktura, och tänk...de lärde sig snabbt!

Hovtramp/Lasse - fotograferna är fler än hästarna på Elitloppet...

Så här lyder de regler som främst ATG och TR-Media borde få skrivna på näsan:

BLF/Bildleverantörernas Förbund är en branschorganisation för de som arbetar professionellt med bild, film och video. Branschledande när det gäller frågor om praktisk upphovsrätt, prissättning och leveransvillkor. En viktig del av arbetet är juridisk rådgivning, som medlem i Bildupphovsrätt i Sverige – BUR, främjas bildskapares ekonomiska och upphovsrättsliga intressen.

Blir fortfarande vansinnig varje gång jag ser bilder användas utan att man namngett fotografen, speciellt då jag vet vem som tog bilden!

Har man rätt att få sitt namn angivet när bilderna används?

Ja! En upphovsperson har ideell rätt till sitt verk även om bilden är såld. Köparen ska se till att ditt namn anges när bilden används. Verket får inte ändras utan upphovspersonens godkännande eller göras tillgängligt på ett kränkande sätt. Din ideella rätt kan aldrig säljas eller överlåtas!

När ett företag eller en privatperson använder någons bilder utan att skriva ut fotografens namn, vad kan man göra? Enligt upphovsrättslagen krävs tillstånd för att publicera någon annans bilder. Även om fotografen är död, bildarkivet är SÅLT ska fotografens namn skrivas ut under bilden.

Foto: EAP/Einar Andersson  - fotograf, häst och kusk är döda...

 

Hovtramp/Ilse

Hur länge är en bild upphovsrättsligt skyddad?

70 år efter det år upphovspersonen dog. Fotografiska verk skyddas i 70 år efter det år upphovspersonen dog, fotografiska bilder är skyddade i 50 år efter bildens framställningsår. Det upphovsrättsliga skyddet omfattar även bilder på Internet och samma regler gäller även om bilden ursprungligen fanns i en bok.

 

 

Foto: historiska, unika bilder från EAP/Einar Andersson - framgår inte tydligt!

Travrondens sportbilaga dunsade ner i brevlådan, då satte jag mig tillrätta för att njuta av ett reportage, skrivet av en av de skribenter jag tycker allra bäst om att läsa. Döm om min förvåning när de unika bilderna publicerades utan att tydligt ange fotograf! Även texten haltade på sina ställen, nedan ska jag förklara varför.

Einar Andersson blev ofta (dagligen) upprörd under mina år på företaget. Det enda som hjälpte var att skicka en faktura, DET förstod de flesta.

Einar Anderssons historiska bild av Lyon blandades lite granna bort med Einars bild av Une de Mai, travdrottningen som tjusade en hel värld och förevigades av Einar Andersson med sitt långsträckta travsteg. Den bilden tjusades även Salvador Dali av, och lånade den utan lov. Några fjärilar på fotografiet och vips var ett nytt surrealistiskt konstverk skapat.

Foto: Einar Andersson - fjärilar av Salvador Dali

Nä, Einar Andersson blev varken glad eller förtjust, han blev arg. I dylika fall är det lätt att stämma bildtjuven, men slutet gott allting gott, den förlikningen gynnade båda parter.

Här kommer några exempel ytterligare på felriktade maktutövanden som inte ens är juridiskt riktiga. Samtliga travsällskap som arrangerar travtävlingar har överlåtit ljud och bildrättigheter till Svensk Travsport, som i sin tur överlåtit rättigheterna till Kanal75.

Vilket inte innebär att Kanal75 kan utestänga övriga. Travbanor är en allmän plats, där det är tillåtet att fotografera och filma så länge en ackrediterad utövare står bakom kameran.

Hovtramp/Lasse - BAROCKT är ett användbart ord...

2018 röstade EU-parlamentet om ett barockt förslag som handlade om att det skulle vara olagligt för publik att filma och dela egna klipp och bilder från sportevanemang, men det har som tur är inte hörsammats ännu! Snacka om olagligt monopol och inskränkande av rättigheter.

Hovtramp/Ilse

 

 

 

 

 

 

 

Djurskydd eller bara ett spel för gallerierna?

 

Hovtramp/Lasse - den här märren tog ingen skit!

Djurskydd, kanske bara ett ord i någon trist lagbok?

Med anledning utav, skulle man kunna kalla den här veckan som travat iväg. Många har tyckt, gjort uttalanden på (o)sociala media och undrat hur Svensk Travsport egentligen hanterar ärenden.

Det har jag undrat i många år, speciellt då det inte händer något. Travsporten ska hållas fri från idioter, dopning, fusk och uppgjorda lopp. Då är det nog dags att börja jobba nu.

Jordbruksverket är högsta chef över hästsporten och banveterinärerna, inte minst under travtävlingar. En banveterinärs ”makt” är oinskränkt och kan stänga en hel travbana för otjänligt underlag (dåligt fäste) och kan även stryka hästar som inte är i tävlingsmässigt skick, helt efter sin egen bedömning, utan att någon enda person kan påverka beslutet.

Banveterinären på Örebro borde få medalj för snabbt agerande under v75 i lördags. Hästen som fick ordentligt med stryk i värmningen av en medarbetare till gul italiensk tränare/kusk ströks omedelbart och piskrappen dokumenterades. Hästskötaren (lärling är borttaget) har bett om ursäkt offentligt och tränaren var faktiskt 230 mil därifrån vid tillfället. Vem tog ansvar för starthästarna då?

Jori Turja i mitten, tippar och managerar gul kusk stall?

Medpassageraren Jori Turja kanske, som dessvärre saknar licens i alla berörda länder (Finland, Sverige, Italien.) Nä, har inte glömt varken Varenne eller maffian i Italien. Tål att utredas ordentligt.

Som grädden på moset blev trav-Sverige upprört och krävde att tränaren skulle stängas av från svensk travsport och den av Solvalla inbjudna Elitloppshästen i tränarens stall, där skulle biljetten dras in!

Hovtramp/Lasse

Nu ”ordnade” det sig snabbt, då Björn Goop direkt fick in Elitloppshästen i träning. Om jag minns rätt jobbade väl Jori Turja hos Olle Goop  tidigare, så bra, då känner de redan varandra. Slutet gott allting gott.

 

Hur insatta banveterinärerna är i travsport och hur bra koll de har på utselningsgarderoben, varierar starkt efter person. Hästar som utrustas med huvudstänger, pullnät och elaka bett behöver en extra koll, eftersom hästar varken föds ”heta” eller halta. Tävlingsmässigt skick, då ingår inte hästar som måste få två enhandare i värmningen och folk i sulkyn som helt saknar vanligt folkvett.

På Solvalla finns oftast en banveterinär som har eget stuteri och ibland även delägda starthästar. Lite lagom jäv så där, vilket är banans ansvar att övervaka. Risken finns alltid, att en skruttig, halvhalt häst passerar nålsögat om den har rätt kennelnamn.

Lika svårt som att ge sig på elefanterna i travsporten, vilket liv det blir! Ingen väljs någonsin in i styrelser som har både erfarenhet och något vettigt att komma med, då blir vederbörande ett hot istället för en tillgång. Bättre att välja in folk som inte kan något och bara vill marknadsföra sig själva, då blir det inga ringar på vattnet.

 

Hovtramp/Lasse - många utselningsdetaljer...

Mindre trav och sommarbanor använder sig ofta av ”allmänpraktiker” långt ifrån specialiserade på travhäst och travtävling. Idag finns fortfarande travbanor som saknar ambulans för tvåbenta, veterinärklinik för hästar och stordjur och möjlighet till akuta operationer.

Hovtramp/Ilse - Solvallas ambulans.

Känns ju sådär, med tanke på det stora hästantalet på exempelvis Gotland och vatten som omgärdar ön. Likaså finns inget slakteri, slaktdjur transporteras på Gotlandsbåten en sista resa? Allvarligt, vem kör en kolikhäst i hästtransport från en ö till fastlandet (tre-4 timmars timmars bil och båtresa?) Ja, jag har påpekat detta för Jordbruksverket. De konstaterade att så var fallet. Hästen dör, slutet gott allting gott. Och eftersom den sprutades full med överlevnadsvätska innan den dog måste den även destrueras (brännas) vilket kostar multum och några slaktpengar är det då inte heller tal om. Tre olyckor i en smäll.

Hovtramp/Lasse

Under travtävlingar tvingas hästar ofta springa rakt fram med hjälp av huvudstänger och även barfota trots att hovens hornkvalite´ inte alltid tillåter detta.

De aktiva har i gemen lyssnat på media, dravel som åtskilliga tipsnissar utan hästbakgrund ”experter” saluför på bästa sändningstid i Trav-Tv. Nya prylar från det ”förlovade landet” säljs för hundra tusentals kronor, vagnar blir ”jänkarbike” och måste till och med redovisas för att spelmaffian ska veta vilka hästar som ska med på kupongen.

Att en ”bike” inte är optimalt i voltstart begriper de inte, som Stenmark sa – man kan int förklara för den som int begrip. En häst med skor och gammaldags sulky har alltså ingen chans att hävda sig längre. Vilket kompetenslyft. För många aktiva med enklare kundkrets (hästägare) är det svårt att stå emot tjatet om bike och barfota. Blodpudding hemma en månad så räcker det till en ”begagnad bike.” Om hästen ändå inte vinner kan man ju byta tränare.

I januari 2009 tog Länsstyrelsen över ansvar för djurskyddskontroll från kommunerna. Under de första åren ”pysslade” Länsstyrelserna nästan enbart med ”gamla outredda ärenden.”I vissa kommuner fanns inte ens fungerande djurskyddstillsyn, Länsstyrelserna fick börja från grunden. Under tiden både svalt och vanvårdades hästar (och andra djur) ihjäl.

Hittade faktiskt själv en stendöd häst i en hage vid en hundpromenad, inte så trevligt när det inte ens fanns ett fungerande djurskydd i kommunen att anmäla till. Efter idogt letande fick jag tag i en före detta djurpolis (lades ner) i närheten och gav mig inte förrän hästgården fick skyddstillsyn och kraftig varning, 25 hästar kan inte dricka i tomma vattenhinkar och livnära sig på osynligt bete (vatten och foder.)

Länsstyrelserna hade under sitt första år (finns dokumenterade rapporter) till stor del bestått av att hantera tidigare anmälningsärenden, planerade kontroller höll absolut lägsta nivå, närmast noll. Med andra ord, djur svalt ihjäl eller fick utstå tortyr på grund av inkompetens att organisera skrivborden. Länsstyrelserna prioriterade ärenden där det var störst risk att djurskydd inte efterlevts, resten lämnades åt sitt öde.

 Sammanlagt utfördes drygt 12 700 djurskyddskontroller första året, 2009. Under 2008 genomförde kommunerna själva totalt drygt 23 000 djurskyddskontroller. Däremot har Länsstyrelserna gjort fler omhändertaganden av djur, 629 st jämfört med 424 st år 2008. Antal omhändertagna djur ökade från 6 st 2008 till 422 djur 2009! Äntligen fick de som har lön tummen ur……Papperskvarnar mal otroligt långsamt och beslut tar fortfarande alldeles för lång tid.

En förklaring kan vara att gamla ärenden från kommunerna hade omhändertagande som slutpunkt. Majoritet av hämtningar är sällskapsdjur, främst katter. Sällskapsdjur dominerar de anmälningsärenden Länsstyrelserna får in från allmänheten.

Antal personer som arbetar med djurskyddskontroll har minskat från 467 (kommun) till 365 hos Länsstyrelserna. En förklaring kan vara att djurskyddspersonal på Länsstyrelser i högre grad arbetar heltid, medan kommunpersonal kunde ha andra arbetsuppgifter samtidigt. Endast 26 ärenden lämnades över från djurskyddsenheten till åklagare 2010. Hur många ärenden som utreddes vidare och ledde till fällande domar är oklart. Att det tar tid att utreda är faktum, samtidigt riskerar fortfarande djurskyddsbrott att preskriberas.

Tingsrätter runt om i landet ser olika allvarligt på djurbrott. En hundägare i Sjöbo dömdes för djurplågeri och villkorlig dom. I Norrbotten yrkade åklagaren på fängelsestraff för att en djurägare låtit 14 får svälta ihjäl och 21 avlivas. Villkorlig dom och böter. Hade det blivit samma dom om 14 hästar svultit ihjäl och 21 hästar fått avlivas? Brott mot djurskyddslagen ska kunna leda till fängelse i upp till två år.

Travsporten nedrustar i praktiken men påstår i press och media att djurskydd är deras främsta fråga, en sanning med modifikation. Banveterinärer har fått rida ut stormar själva utan minsta uppbackning, efter att ha försökt genomföra sitt jobb under tävlingstid (hindra tränare att starta halta och icke tävlingsmässiga hästar.)

Travtränare och aktiva som inte gillade att banveterinärerna strök hästar vid tävling blandade ihop sak och person och dessvärre understöddes vid tillfället av Aftonbladets Trav365, som upplät plats åt folk som spydde galla över ett par banveterinärer som enbart gjorde sitt jobb. Det kändes (i detta fall) som om vissa travtränare såg sin chans att få strålkastarljus över sina infantila uttalanden, utan att förstå sin egen roll i sammanhanget. Usch.

Samma banveterinärer fick sent omsider plåster på såren från Djurskyddet i Sverige, men då var det knappt någon press och media som kommenterade detta, speciellt inte de som borde ha gjort det!

Pressmeddelandet som publicerades från Djurskyddet:
Banveterinärerna har inför journalister och andra påtalat bristerna inom djurhållningen inom hästnäringen. Att föra fram och stå för dessa åsikter i ett sammanhang där etablissemanget är starkt och stora ekonomiska intressen styr har de visat stort mod och prov på civilkurage när de valt att outtröttligt stå på djurens sida. Det vill Djurskyddet uppmärksamma och belöna med ett djurskyddsstipendium på 10.000kr att dela på.

Rapportering av orent trav har minskat betydligt och ersatts med fler huvudstänger, murphybländare och mildare reglemente för elak, teknisk utrustning. Tänjandet på gränserna i behandling och medicinering får djurvänliga människor att kräkas. Utan att blinka. Hur många travhästar behöver förresten huvudstång fäst på insidan av huvudet, vill de bada i ån på innerplan? Att en och annan unghäst ”som inte lärt sig gilla” travbanan vill kuta hem i närmsta grindhål är ingen nyhet, men då bör väl huvudstången sitta på utsidan?

Anne Haglund (veterinär) och chefredaktör för EquiLibris sa vid ett tillfälle att travsportens tidigare goda rykte solkats ner i onödan, ST/Svensk Travsports vet.avdelning bör agera kraftigare redan då ”rykten” kommer i omlopp. Hon påpekade också att alla som ”fuskar”och begår övergrepp mot hästar ska bort, oavsett om de har framgång eller inte på tävlingsovalen. Med Olle Rols hemma i stallet vet hon säkert vilka konkurrenter hon möter i loppen.

Det var i alla fall ovanligt klokt sagt, var röstar man in henne i Svensk Travsport? Där kan hon dela bås med Anders Ekfalck (Solvalla) som åtskilliga gånger tagit strid för hästarnas väl och ve. Inte minst denna vecka, mot gul italiensk kusk och hans många galenskaper på svensk travmark, som även omfattar de medarbetare han anställer.

Storm i ett vattenglas?

Att djurskyddsinspektörer har mycket att göra förstår vi ju, speciellt när petitesser prioriteras före rena övergrepp. Ett exempel kommer här. Den fem cm långa akvariefisken Sten har nu för tiden mycket mer vatten att simma i, allt tack vare en djurskyddsinspektör på genomresa. Ulla Sobestiansky, djurskyddsinspektör i Tierp gillade inte vad hon såg när hon checkade in på hotell. – Alla djur ska ha en möjlighet att känna sig trygga. En fisk måste förvaras i akvarium minst en 40-60litersbehållare. Hotellets VD trodde först att det var ett skämt när han öppnade kuvertet från Miljö och Hälsoskyddskontoret, men det var det inte.

En annan djurskyddsinspektör från Hudiksvalls kommun (är det inte där jägarna bor?) blev nerslagen när han tillsammans med en kollega skulle kontrollera ett tips om djurplågeri.

Inspektörerna försökte fotografera ett djur med brutet ben då djurägaren blev rasande och slog en av inspektörerna medvetslös, den andra lyckades fly och larmade polis. Djurägaren blev misstänkt för olaga hot och våld mot tjänsteman, förutom djurplågeri. Det enda som är säkert är att ”djurets” ben var brutet och att fler djur var i behov av hjälp, akut. Lång handläggningstid för dylika ärenden förvärrar givetvis för djuren och allt för ofta finns det ingenting att utreda när det äntligen är dags. Åtminstone inget som lever.

I travsporten anmäls oftast anonymt. För det mesta är det någon väl insatt person som inte vill stå med namn på grund av repressalier. I travsporten håller vi nämligen ihop, eller hur. Tänk bara hur det gick i Grisfösarrättegången där Kung Åke (om han hade blivit fälld) inte fått inresetillstånd till landet där han passar så bra. Silly Billy (svindyr advokat) såg till att trolla och somliga emigrerade snabbt. Advokaten är nog den enda (kända) som lyckats få någon hästskötare fälld (böter) för att ha angett på heder och samvete att han sett elpinnen användas, i ett fall där alla övriga blev frikända. Han blev alltså fälld för något som inte hade hänt. Den hästskötaren fick nog och studerar numera juridik. Det andra vittnet, jobbade halvtid i det gröna stallet och halvtid på kliniken, där hon blev uppsagd! men…tuff tjej, tog facket till hjälp och fick upprättelse utan att behöva gå tillbaks till det jobbet.

Ytterligare exempel på mesighet och handlingsförlamning i svensk travsport är väl Estlandsfärjan där hästägarna förlorade rättegången mot ansvarig tränare som helt plötsligt inte var ansvarig varken för hästarna som dog eller för samarbetet med estländaren (numera Solvallatränare.) Man tar sig för pannan. Dyrt blev det i alla fall, för hästägarna som både förlorade rättegången och fick betala den, förutom att hästarna inte kunde återuppväckas. Utredningens ”överhuvud” figurerar fortfarande i toppen för svensk travsports utredningar. Inget fel att jobba som pensionär, men han borde uppgraderas lite i hur travsport fungerar.

Hovtramp/Lasse

…för att inte tala om alla dessa infantila utredningar som gjorts och setts mellan fingrarna med, bortsett från Cobolt-fransosen, den enda tränare som fått ett riktigt straff. Låsa in sig i vedboden när Svensk Travsports representanter kommer på besök och skylla på nån annan gick bra, likaså att gömma undan Elitloppsdeltagare på gård tillsammans med en säck slangar och godsaker för intravenöst bruk, med den plånboken klarar man sig. Nä, jag är inte avundsjuk, möjligtvis på hästen som v(ä)rkligen inte hade förtjänat detta.

Tildren-historien som upprepade sig enbart på att tränaren och veterinären läst på för dåligt, sånt kan faktiskt hända även om det är tveksamt att över huvud taget använda medlet. Den första kringresande kvackaren hann ju behandla hela Gotland, Malta och fastlandet innan tullen slog till. Tullen! Förbjudet att föra in och ut det medlet blev smuggling, inte dopning. Att bara en enda vinnare ertappades med Tildren i kroppen, beror nog mest på att resten inte anmälde sina hästar till loppen eller tog en nattlig transport och gömde undan eländet som kvackaren misslyckats med vid behandlingen.

Senaste rykten avser givetvis ”gul kusk” och hans personal. Personal har han själv anställt och borde ha gett en översättning av svenskt travreglemente. Efter åtskilliga textrader i press och media av negativ karaktär blev belöningen en filial i Sverige på en välkänd gård. Korkskallen som både hade pullnät på hästen i värmningen inför V75 och samtidigt bankade på med enhandare är ju bevisligen inte utbildad i travsport. Svensk Travsport kommer med ett svar innan veckan är slut. Fortsättning följer.


Hovtramp/Ilse

Resten av rykten är än så länge diffusa, osynliga papperstigrar i Silvergrisen på hästhälsans högsäte. Hoppas att uppföljande besök görs utan att tränaren hinner städa och köpa kaffebröd. En vanlig sketen fortkörningsdag, smyg i diket och ta reda på hur hästarna ser ut och trivs. DET är ert jobb efter en anmälan av allvarligare karaktär där även husveterinär är inblandad och snabbt städar upp i röran. Nä, det är inte jag som anmält, men jag skulle ha gjort det direkt om jag upplevt samma spanking som dessa tidigare hyresgäster på gården sett ett otal gånger. Antingen flyttade de därifrån för att de inte stod ut, eller också blev de uppsagda för att de agerade.

Det finns ett antal av varje sort även i travbranschen, licensierade personer utan tillräcklig kunskap om varken anatomi eller träningsfysiologi, och framför allt utan insikt om sin egen avsaknad av kompetens. En upprepning är på plats, hästar föds inte ”heta” och halta. Eller som salig Kjell P sa – jag känner igen en idiot när jag ser den.

 

Hovtramp/Ilse

 

Hur man beställer en Elitlopps-vinnare

 

Hovtramp/Lasse - Elitlopp, känner ni igen dem?

Ska forskare få manipulera med naturen i laboratorium och tillverka färdiga elithästar?

Med kloning och embryotransfer blir starthästarna i både ridsport, på trav och galoppbanan en etisk, moralisk och framtvingad fråga. Kanske är vi redan där, utan att vi vet det. Kan man flyga till månen finns det säkert tvåbenta utan moraliska betänkligheter som vill sopa rent i hästsporten.

2015 röstade EU-parlamentet igenom förbud mot kloning och försäljning av alla sorters klonade boskapsdjur, deras avkomma eller produkter som tillverkats av klonade djur. Ursprungligt förslag gällde enbart klonade nötkreatur, får, grisar och hästar, men EU-parlamentet skärpte reglerna som byggde på vanligt sunt bondförnuft. Vetenskapliga fakta visade att klonade djur ofta dör direkt efter födseln och ofta föds missbildade, varför förbudet gäller kloning även i forskningssyfte.

Fåret Dolly (1996) banade väg för kloning. Då hade forskarna redan klonat grodor, möss, kor och flera får före Dolly. Skillnaden var att Dolly var första däggdjur från en mogen kroppscell, inte från ett embryo. Cellkärnan plockades ut från juverceller hos ett moderfår, cellkärnorna isolerades och fördes in i obefruktade ägg som saknade cellkärna, odlades och 29 tidiga embryon planterades in i tretton olika surrogat fårmödrar. Dolly var den enda lyckade och föddes efter 148 dagar.

Leken i laboratorierna har tillverkat djur tidigare, 2001 föddes katten Copy Cat, som senare fick tre kattungar. Första (kända) klonade häst (2002) blev Promotea och 2005 var det dags för hunden Snuppy.

I USA (var annars) finns ett företag som klonar älsklingsdjur, med specialite´ att klona tävlingshästar. Hupp, nu dök en tidig misstanke jag haft upp…men vi tar den en annan gång. Att det är både dyrt och besvärligt att ta fram en ny ”Nimble One” åt mig, det förstår man, det handlar om en komplicerad metod att bevara celler, tills det blir både enklare och billigare.

Forskningsprojekt finns där man genom kloning försöker återuppliva utdöda djur, det finns redan. I ett annat projekt försöker man återuppliva speciella, utvalda djur som exempelvis vandringsduvan. Den sista duvan, (Martha) dog på zoo för100 år sen. Fler exempel finns, 2009 klonades en bergsgetsras som dog ut i Spanien 2000, fast den klonade geten dog direkt efter födseln. I Italien 2001 klonades ett utrotningshotat mufflonfår.

Hur man klonar en häst…

Kloning skapar en genetisk kopia med DNA från en cell av djuret som förs in i en äggcell tömd på sitt DNA. Äggcellen med de nya DNA-strängarna delar sig som ett vanligt ägg och förs in i livmodern på en surrogatmamma. Fostret blir en genetisk kopia, ungefär som en yngre enäggstvilling. Även om två hästar har samma DNA behöver de inte vara helt identiska, förklararingen till varför de kan ha olika färgteckning.
 
Hur pigmentcellerna vandrar är inte identiskt. Även om generna är desamma kan pigmentcellerna slås av eller på vid olika tillfällen beroende på miljön (epigenetik.) Klonen och originalet får samma DNA-kod som ärvs till avkomman, och de får samma förväntade avelsvärde.

Hovtramp/Lasse - Victory Tilly

Den första klonade hästen föddes 2002 (källa: Nature) när italienska forskare (hupp!) lyckades kopiera en häst. Tanken var att använda metoden i hästsportens olika grenar (trav, galopp, dressyr, hoppning) och även använda tekniken till kastrerade elithästar (Victory Tilly låg nog risigt till…) Tycker personligen inte att det känns seriöst om tre, fyra kopior till Victory Tilly hade startat i Elitloppet.

Det klonade fölet Prometea föddes på ett institut för boskapsavel i Cremona, Italien. Cesare Galli, ledare för forskargruppen, hade gärna sett klonade travare efter kastrerade toppindivider i hästsporten. Han vidhöll (2003) att det enbart rörde sig om forskning och inget kommersiellt syfte, fan vet om man ska tro att han lät bli...

Hur de gjorde? Forskargruppen tog hudceller från ett sto och en hingst, lyckades skapa 800 embryon där 17 utvecklades så att det gick att plantera in dem i nio surrogatston. Fyra blev dräktiga men tre fick missfall. Prometea som klarade sig och blev den första klonade hästen kom från celler från just det sto forskarna tog celler av från första början, ett Haflingersto vid namn Comet Star. Vilket i praktiken betyder att Prometea är genetisk tvilling till sin surrogatmamma Comet Star. Suck.

Forskarteamet visste inte om det var en slump att just den dräktigheten lyckades, eller om det berodde på att mammans immunsystem kände igen och behöll fostret.

Kloningen har funnits ett antal år i ridsportvärlden. Det heter att man vill bevara topphästars gener i aveln, men kloning har även skett för att skapa nya elithästar till tävlingsbanorna.

Stoet Wildcat e.Fandzi de St Paul X (ue.Clifton) betäcktes med Gemini, en klon av Gem Twist, utnämnd till ”Världens bästa häst” på VM i Stockholm 1990, och med två OS-Silver och Årets Häst x 3 i American Grand Prix Association.

Embryotransfer är inte ovanlig varken i trav, galopp eller ridsport. Man benämner det som givarston och mottagarston. Fantastiska ston som fortfarande tävlar, eller inte kan bära fram fölen, får en surrogatmamma.

Hovtramp/Lasse - Giant Diablo

Giant Diablo betäcktes med Elithingsten Maharajah och fick hjälp av stoet Mollusque, när embryot knappt en millimeter stort flyttades över. Även Via de Vrie (mamma till Hilda Zonett) har använt surrogatkompisar vid dräktighet efter svårartad fölning.

Surrogatstona för embryotransfer är än så länge flest inom ridsportens hopphästar men travsporten är inte sen att haka på med ston som inte själva kan bära fram fölen, eller fortsätter att tävla.

Giant Diablo kan inte bära sina foster utan får i stället hjälp av surrogatmammor. Stoet som sprang in över 13 miljoner kronor och satte världsrekord i Lexington. Hon är sedan tidigare mamma till flerfaldiga miljonärskan D'One (e. Donato Hanover) samt 3-årige A One A. (e. Maharajah) och 2-åriga Be the One (e. Zola Boko).

Mixed Doubles agerade surrogatmamma åt ett hingstföl som blev Giant Diablos fjärde avkomma.

  

Hovtramp/Lasse - Malin Baryard

Vem har inte hört talas om Malin Baryard och Butterfly Flip när det begav sig. Men vad hände sen? Då föddes Flip´s Little Sparrow kallad ”Sparven” undan Malin Baryards tävlingshäst ”Flippan” Butterfly Flip (e.Robin Z 723 ue.Moderne xx) och Cardento. Båda Sparvens föräldrar tävlade på absolut toppnivå.

Foto/Ridsport - Kristina Larsson uppfödare

"Sparven" har också levererat en världscupseger med tidigare hästskötaren i stall Baryard, Stephanie Holmén, och var redan som toppbedömd unghäst svindyr, inte ens Malin Baryard hade råd att handla. Sparven var nog trots alla trav och galoppföl Sveriges mest omskrivna fölunge under lång tid. Sparven (och Flippan) föddes båda hos travtanten Kristina Larsson i Rottneros, Värmland. En dam som inte räds kallblod och kör fortfarande i travlopp.

Sparven är en embryotransfer från Butterfly Flip, framburen av reservstoet Eischa (Eighty Eight Keys xx.) Travtanten vet exakt hur man föder upp dyrbara hopphästar. I samma fölhage som Sparven gick även Candy efter For Feeling, vars mamma i sin tur är efter So What och Pina Colada (Flippans syster.)

Tillverkningen av Sparven (förutom hingstavgift) låg redan i fölhagen på ca 100.000:- och några nya embryon togs inte på mamma Flippan just då, vilket förhöjde värdet på Sparven. Totalt har Butterfly Flip fått tio föl, Sparven var första och embryotransfer (2006.) När Butterfly Flip avslutat sin tävlingskarriär fick hon två föl som hon bar fram själv, Flip´s Fairytale (e.Click and Cash) och Flip´s Angeleye (e.Cartier van de Heffinck.) Ytterligare sju embryotransfer har fötts i surrogatmammor, en är död. Flippan själv flyttade till Belgien som embryosto, men är idag pensionär.

Förmodligen är jag ensam om att tycka att det här är lite läskigt, eller att det finns möjligheter att importerade hästar (från Italien) är travhästar som redan sprungit världsrekordtider på travbanorna och återuppväckts ifrån de döda, eller har tillverkats i ett laboratorium med hjälp av forskare som antingen tvingats eller är nöjd med belöningen.

Vem kan man tro på?

Hovtramp/Ilse

Vanvård drabbar inte bara hästar...

 

 

Foto: SVT

Uppdrag granskning 29/1 2020 och Länsstyrelsens roll i fallet med ”Arlabonden” utanför Gävle fick i stort sett hela Sverige att reagera. Inte enbart LRF/Lantbrukarna och mjölkproducenterna. Vanvård och de många anmälningarna mot djurhållningen fick upprörda stämmor att koka över.

Film från gården visade kossor som klampade omkring i avföring och urin, vissa kraftigt avmagrade. Tidigare anställda angav foderbrist, mögligt foder, skadade djur som inte fick veterinär hjälp och det uppgavs också att det lokala mejeriet sagt upp avtalet med mjölkbonden, på grund av smaken på mjölken.

Hela programmet visade en djurhållning i misär, ohygien och avsaknad av djurens vård och skötsel. Med djurskyddslagen som facit uttalade sig ”sakkunniga” veterinärer om de bilder som visades från gården under programmets gång. Här borde dessa kollegor satt ner foten, ifrågasatt Länsstyrelsens och Arlas roller i sammanhanget. 

Var djurskyddsinspektörerna som besökt gården ett antal gånger blinda? Som kontroll och tillsynsmyndighet ter sig 23 anmälningar sedan 2016 och förelägganden om att åtgärda problem som bevisligen inte fungerat i praktiken inte bara tragiskt. Snarare som brister hos de som tillsatts att hantera djurskyddsärenden. Gården varken stängdes eller begränsades i djurhållningen. Frågan återstår, varför?

Efter att det lokala mejeriet sagt upp mjölkavtal men bonden tog Arla över, en jätteproducent i den svenska livsmedelskejdan, där ansvariga vägrade att uttala sig i Uppdrag Granskning. Även LRF vägrade delta, de uttalar sig inte i enskilda fall men kommer att göra en översyn över sin policy för djurhållning. Så bra.

Någon dag efter Uppdrag Granskning tvingades vice ordförande i Arla att uttala sig och beklagade sig då över att man ”lyft fram en gård” men att hela branschen fått skämmas. Här gjorde inte journalisten sitt jobb. Varför ställdes inte denna högavlönade lakej mot väggen och tvingades svara på frågan varför mjölkleveranserna från gården inte upphört och djurhållning, vård och skötsel åtgärdats.

Man kan tycka vad man vill om hur UG vinklade programmet, men faktum kvarstår. Det jag personligen saknade i rutan var huvudpersonen, de djurskyddsinspektörer som gjort besöken på gården och tidigare anställda. Vad hände sen? Har korna fått duscha och äta sig mätta? Dricker vi mjölken? Är gården tvångsförvaltad?

Arlabonden har själv berättat efteråt hur han upplevt denna ofrivilliga uppmärksamhet. Vill du veta hans sanning så ligger länken här. Det finns alltid två sidor av allting, oavsett vad vi än tycker.

http://www.lantbruketsaffarer.se/hedvigsfors-fran-drom-till-forfoljelse/

Gick och funderade på detta eftersom farfars bondgård satt djupa spår i min uppväxt. Feta kor med gott om bete, kor som alla hade ett namn och kalvar som fick växa upp i frihet. Hämtades hem från ”fjärn” på kvällen sommartid vid mjölkdags. Alla hittade till sitt eget bås i ladugården som luktade rent med hela foderbordet påfyllt av löshö.

Hovtramp arkiv

Promenaderna med kossorna hem till tjuren några kilometer bort, blev spännande föreställningar långt från seminbutiken. Farfar först på landsvägen med kossan efter sig i ett rep, liten flicka sist med en kort pinne i handen.

Denna samlade "kompetens" om djurhållning sådde ett frö och jag mår dåligt så fort jag ser eller hör talas om djur som lider. Som orädd har det ju även blivit en del "ärenden" under årens lopp, när andra varken vågat eller velat. Det man lärt sig den hårda vägen är främst att allt är inte det ögat ser.

Hovtramp/Ilse

 

 

 

Vad dopas hästar i travsporten med?

Listan kan göras lång. Frågan kvarstår, varför blir straffen så lindriga, och varför dras inte licensen in, för vissa borde det vara för evigt? Hur kan man som aktiv med licens överklaga en bevisat medveten dopning! Och efter överklagan få sänkt straff. Suck.

Orättvisan är stor. I alla fall mot övriga som följer reglementet, karenstider och sliter häcken av sig från morgon till kväll. Orättvisan ligger i att man ska behöva tävla mot hästar vars tränare inte borde haft licens, och dessutom har häst till start i samma lopp.

Hovtramp foto 

Självklart är det pinsamt för hela travsporten när dopning uppdagas, men alternativet (att de värsta djurplågarna och fuskarna fortsätter att träna och tävla) känns sämre. Hästägarna borde varit de första som drar öronen åt sig när ofattbara prestationer spränger ljudvallen.

Har de ingen etik och moral? Struntar i vad Ansvarsnämnden dömer? Bevisligen saknar åtminstone en av dem allt utom pengar. Fyller på med tio nya friska hästar hos en av de travtränare som både fick behålla licensen och har ”bett om ursäkt.” Har han bett hästarna om ursäkt? Mår de bra idag? Nähä.

 

Lånekuskarna och de schyssta travtränarna, hur ser de på detta? Minns mycket väl när Nisse från Kolmården var som värst igång och cirkusen fortsatte med hjälp av frugan, precis som vanligt.

En kvinnlig lånekusk fick frågan hur hon kunde köra åt honom –Om inte jag gör det så gör nån annan det. Sant, men…kan man inte ha lite kollegial sammanhållning så att INGEN kör åt den som är avstängd på livstid och fuskar vidare med hjälp av målvakter.

Björn Goop fick frågan nyligen, hur man kan köra åt en tränare som bevisligen fuskat, blivit dömd och fått ett alldeles för lindrigt straff. Har svårt att tro att den som så medvetet hällt otillåtna godsaker i hästarna kommer att ändra sin inställning, såvida han inte blivit religiös på kuppen.

Ansvarsnämnden i Svensk Travsport fattar de juridiska besluten, som inte sällan överklagas och ändras med hjälp av Överdomstolen. Givakt.

En riktigt grym historia (ur hästsynpunkt) glömdes bort lika fort som den uppdagades, tränaren var strax tillbaks på banan, fick behålla licensen och betalade böter på 100.000:- Javisst ja, jag glömde att han blev segerrikaste tränare på hemmabanan, hyllades på travgalan där uppe i snödrivorna. Så trevligt.

Tror knappast att ens 30.000 i böter efter oanmält ST-besök på en gård får just denna typ av hästfolk att ändra sig, det finns oftast alldeles för mycket i utredningarna som bevisar motsatsen.

Hovtramps arkiv - gammaldags medicinskåp.

Vad är det då som fuskarna ertappas med för slags dopningspreparat, förutom pillerburkar och slangar?

Ryktet gick länge om ozonpåfyllningar. Vet ärligt talat inte vart man kan gömma en så stor tunna utan att någon vet om den…Eller är alla inblandade fuskare?

Likaså blod-dopning, som oftast sker bakom lykta dörrar när personalen gått hem.

Spanska Miguel Suners hästar tog 39 segrar på fransk mark, fyra av hästarna testade positivt för kobolt, nandrolon och testosteron (Le Trot.)

Franske Fabrice Souloy använde kobolt i riklig mängd, även på svenska hästar i träning. The show must go on, det finns alltid en svåger eller kompis som kan vara målvakt för licensen, stallet är fortfarande fullt och allt är glömt och förlåtet.

När svenska hästar startar utomlands (t.ex International Trot i Usa) finns exakt angivet att läsa vad hästarna fylls på med för godsaker. Behandlingar som utförs av veterinär och är tillåtna i exempelvis New York enligt travreglementet. I Sverige har många av dessa preparat lång karenstid.

Svensktränade hästar i just det ovan angivna loppet för ett par år sedan fylldes på ordentligt för att prestera. Utelämnar hästarnas/tränarnas namn. Man kan ju ändå konstatera att nu är det betydligt lättare att skilja agnarna från vetet. Känns definitivt inte lika trivsamt att se alla gulliga bilder och texter på FaceBook från proffsen efter den utlandsresan.

Gastrogard x2, Polyglycan (ledvätska) och vätskeersättning.

Fenylbutazon (antiinflammatoriskt)

Gastrogard x2, vätskeersättning, HCG/Human Choronic Gonahtropin (hormonpreparat!) B-vitamin, B12

Vätskeersättning och Fenylbutazon

Vätskeersättning, Vitamin C, B12, B-vitamin, Vätskeersättning, Arginine (aminosyra) polyglycan och acetylicystein…samma häst, puh (tur att ägaren ”lämnade” in sin A-licens i Sverige, man skäms…)

Nandrolon som ibland hittas i dopningstester är en anabol steroid och testosteron är ju manligt könshormon, låter inte som man kan fylla på hur som helst.

Ketoprofen och Fluxinin (antiinflammatoriskt, smärtstillande) har också hittats i svenska dopingtester, hur tänker man då?

Karenstider i Sverige:

Gastro Gard 96 timmar (används på magsårshästar)
Akupunktur 96 timmar
Polyglucan 14 dygn
HCG – förbudet till hingst
Acetylicystein – sju dygn
Fenylbutazon – 14 dygn
Vitaminer – 96 timmar

Härliga påfyllningar, man tar seden dit man kommer, eller hur? En stor eloge till Hans R Strömberg och Daniel Redén, de enda svenskarna som inte fyllde på sina starthästar.

En av de svenska hästarna, deltagare i nämnda International Trot, kom ju dessutom från en stor travfabrik, där hästägare med kompani samtliga är ex.proffs, veterinärer, driver klinik och en i familjen är jurist. Så lämpligt. Som grädde på moset är starkast utvald att leda oss övriga i Svensk Travsport. En sak är säker, starthästen hade många kunniga omkring sig.

Hur tänker man rent etiskt och moraliskt om den svenska djurhälsan byts ut till karamellfabrik bara för att man startar utomlands? Tror faktiskt inte ansvarig tränare i nämnda exempel hade ett skit att säga till om.

 

Ansvarsnämnden och Överdomstolen har tidigare dissekerats (finns på Hovtramps sida) och innehåller en milt sagt blandad skara människor. Där hade man ju velat se exempelvis ST:s överveterinär, som har lång erfarenhet av både fusk och preparat, inte bara i hästsammanhang. Juridisk kompetens i kombination med travsport.

Inte så många orkar gå till botten med skvallret på ”osociala media” och söka fakta i domar, beslut eller har rätt källa. Grävande journalister är det också ont om. De flesta nöjer sig med Flashback, Aftonbladet eller Expressen och Facebook. Vilket i sin tur i det närmaste är tragiskt och kräver mycket övrigt att önska.

Med ”rätt hjälp” kan utsatt person till och med få fel fast de har rätt. Det är stor skillnad på slarv och medveten dopning.

Här kommer några läsvärda länkar i efterhand för den som orkar och vill veta mer. Trevlig läsning.

 

https://www.travsport.se/SysSiteAssets/organisation/beslut/ansvars--och-disciplinnamnden/2020-01-16-2.pdf

 

https://www.travsport.se/arkiv/nyheter/2019/september/overdomstolen-faststaller-ansvarsnamndens-beslut--men-sanker-botesbeloppet/

Disciplinärende/Code of Conduct, inte så farligt, eller hur...

https://www.travsport.se/SysSiteAssets/organisation/beslut/ansvars--och-disciplinnamnden/2019-11-15.pdf

 

https://www.travsport.se/SysSiteAssets/organisation/beslut/ansvars--och-disciplinnamnden/2019-06-25.pdf

 

https://www.travsport.se/SysSiteAssets/organisation/beslut/ansvars--och-disciplinnamnden/2018-03-29-3.pdf

 

Hovtramp/Ilse

Med anledning utav...

…hästar som kväver sig i travlopp

 

När travtränaren/kusken Erik Lindegren lade upp film och text på FaceBook 27/3 efter att ha klarat sig helskinnad från en allvarlig incident i lopp, aktualiserades frågan återigen om ambulans på travbanorna vid tävling. Ett oftast oprioriterat ”problem” på travsekreteriaten av ekonomisk karaktär, som pågått lika länge som travsporten.

Hovtramp/Ilse

Enkät förbereds, underlag till motion och lagförslag.

Det här hade jag egentligen inte tänkt skriva om, eftersom orsak till att hästar kväver sig i travlopp alltid hänger ihop med fysisk eller psykisk stress, med andra ord vem som ansvarar för hästens foder, vård, skötsel, fysiska välmående och mentala hälsa. Anatomi + träningsfysiologi.

Hovtramp/Ilse

Det finns alltid orsak när den här typen av incidenter inträffar i hästsporten. För att vara exakt finns lika många orsaker som hästar. Det enda vi kan vara överens om, är att hästar inte kväver sig själva.

Fysiska defekter som kan påverka syreintaget är oftast relaterade till tävling eller ansträngning lite utöver det vanliga, höga farter som det inte alltid finns bas och grund till hos hästen, i kombination med dagsform. När syretillförseln stryps och kvävningskänslor uppstår blir både häst och människa stressade, vilket ger utslag på många olika sätt.

 

Hästar (flykt och bytesdjurs) stressreaktion skiljer sig från människans. Skarpa bett, felaktigt applicerade tungband, för hårt spända nos och spärrgrimmor kan orsaka förändringar i munhålan, speciellt vid ansträngning. Hästar andas med näshålorna och håller normalt läpparna stängda, med bett i munnen öppnas munhålan och inverkar på andhämtning. Felaktiga och skarpa bett kan givetvis orsaka smärta.

Har fortfarande dåligt samvete, trots att många år passerat, då egen starthäst utrustades med gomtryckare men senare visade sig ha orytmiskt hjärtljud (Arrytmi.) Det kan man kalla att lära sig den hårda vägen.

 

Hovtramp/Lasse

Hästar försöker slippa bettsmärta med tungans hjälp, främst genom att försöka trycka undan bettet. Konsekvens, hästen blir ”het” och ligger på rejält i fart som är svår att få stopp på. Hästtungans bakre del påverkar mjuka gommen, luft kommer ner i svalget och irriterar slemhinnan. Har hästen både felaktigt bett (som orsakar smärta) och tungband kommer den i alla fall att reagera vid smärta.

Tungband fastknäppt runt underkäken får ytterligare luft att ta sig in i munhålan, vilket ökar stressen hos hästen. Tungband är samtidigt en nödvändig utrustningsdetalj hos hästar som lägger tungan över bettet. Hästar i tävlingsmässigt skick är vana vid tungband.

 

Hovtramp/Lasse

En stressad häst försvarar sig, flyr undan eller protesterar mot det som gör ont. Vid bettsmärta eller andningsproblem försöker kusk/ryttare givetvis sakta av och lugna hästen. Vinkel mellan huvud och hals minskar, utrymmet i svalg och luftvägar begränsas kraftigt. Ju högre stressfaktor, desto mer ändras huvudets hållning och lufttillströmning stryps.

En ”het” häst är ett varningstecken, det finns alltid en orsak. En reglerbar häst är något helt annat, även om travhästar givetvis uppträder olika, beroende på sina egna erfarenheter. I ”tävlingsmässigt skick” innebär inte enbart ohalta hästar, den mentala biten är minst lika viktig och man glömmer ofta att hästen inte ens kan välja.

Hovtramp/Lasse - arg märr...

Orsak till stressrelaterade uppföranden i tävlingssammanhang kan vara fysiska, psykiska eller något så enkelt som att kemi mellan kusk och häst inte fungerar. Har själv "taggtråd" i händerna som definitivt inte passat alla hästar, några skenturer har det faktiskt blivit.

Hästen är ett rutinmässigt vanedjur och har videofilmer väl bevarade i huvudet. Är orsak enbart munrelaterad smärta förändras beteendet vid eftergifter, när bettets tyngdpunkt förändras. Hästar som ”flyttar” eller byter ägare, hästskötare och miljö ändrar oftast sitt beteende.

På gott och ont.

 

Hovtramp/Lasse

När hästar kväver sig i lopp och går omkull på trav eller galoppbanan är risk för olyckstillbud stor. Beroende på hästens position i loppet avgörs omfattningen. Många underliggande faktorer hos hästen kan vara orsak.

Vanligaste orsak till kvävning i tävlingssammanhang finns både forskning och vetenskapliga utredningar om. Vanligaste orsaker till ”ej i tävlingsmässigt skick” går att sammanfatta.

Munrelaterade orsaker (smärta.)

Stressfaktorer (fysiska/psykiska) som påverkar hästens mentala dagsform.

Otillräckliga förberedelser (inte minst monté är ett utmärkt exempel.)

Underliggande faktorer som hjärtmuskelinflammation, då häst även efter lång vila med konstaterat normal hjärtfunktion vägrar att springa, i minnet ligger både smärta och lidande. Tvärstopp i ett löpningsskede där hästklungan ligger packad kan orsaka en ketchup-effekt som fäller hela fältet…

Fantastiska starthästar som bytt ägare för runt 600.000:- efter ett par fantastiska lopp, som hamnar i sjukbox minst ett halvår och i köpet ingår hjärtmuskelinflammation. Frågan är, visste säljaren/tränaren detta? Generellt är svaret ja. Facit finns.

Hjärtmuskelinflammation är enligt nyare forskning inte lika vanlig som man tidigare trott. Om hjärtmuskelinflammation uppstår innebär det att hjärtat inte pumpar blod lika effektivt som krävs, och kan orsaka både nedsatt prestation och tvärstopp. Oftast en komplikation efter infektioner någonstans i kroppen (dolda eller kända.) Diagnosen ställs idag enkelt med ultraljud och blodprov.

Arrytmi betyder enkelt förklarat att hjärtat slår i otakt, har även kallats idrottshjärta. Orsakas vanligtvis av förmaksflimmer men kan även vara konsekvens av läckage på hjärtklaffar eller hjärtmuskelinflammation. Arbetsprover och EKG fastställer diagnos.

Förr pratade men oftare om ”tjockblodade” hingstar, vilket handlar om mängden röda blodkroppar som transporterar syret till musklerna. Otroligt påhittade veterinärer löser oftast problemen idag.

Låga värden kan däremot vara tecken på blodbrist (Anemi) som kan uppstå vid riklig förekomst av parasiter, magsår, kronisk infektion eller lungblödning. Det senare inte sällan orsakat av människans kortsiktiga planering med diverse medikamenter och antibiotika.

Hovtramp/Lasse

Åtskilliga importerade plasthästar främst från Usa, har kroppen full av slaggprodukter som tar massor av tid att göra sig av med. Många preparat godkända "over there" är livsuppehållande medikamenter som man inte bara slutar med hur som helst, och knappast lämpar sig i tävlingssammanhang. 

Bakteriella infektioner (är svåra att utläsa om man inte känner hästen väl.) Prestationsnedsättande, handlar oftast om infektioner i inre organ eller till och med bölder som inte syns utifrån, kan avläsas främst genom återkommande feber. Blodprov visar alltid om det finns infektionsbild.

 

Hovtramp/Ilse

Med ett naturligt hästliv undviks många problem, såväl fysiska som mentala. Det är inte lika roligt att gå i en skrittvinda som att få en skrittpromenad i skogen med sin hästskötare. Det är inte speciellt kul att stå still i en liten rökruta med sand, om enda orsak är att hästen inte ska göra illa sig. För flock-betesdjur är tillgång till ”kompisar” och att kunna leta ätbara behov i backen medfött, det går inte lika bra med selleri.

 

Efter ett långt liv med ”hästfolk” av olika sorter finns ett digert facit som elakt kan sammanfattas till hästarnas nackdel. Här kommer några avskräckande exempel.

Under en period med boxuthyrning i eget skogs-stall samlades ett gäng ridfolk (9 stycken) med tävlingsambitioner. En med talangfylld häst på riktigt hög nivå i hoppsammanhang. Hästen vistades i stora skogshagar dagtid och kunde ströva fritt med utvalda kompisar. Mycket kvällstid lades ner på att öva på en upplyst ridvolt, både dressyr och hoppning. Ryttaren hade två småflickor till hjälp som borstade, masserade, promenerade och höll koll på hur hästen mådde. En person man gärna hjälper vid behov.

De andra 8 då? Tillbringade största delen i fikarummet, berättade för varandra hur de övade och tränade och vilka framgångar de haft. Hästarna fick minimalt med tid och de som hade ”bäst” och dyrast inköpta hästar misslyckades mest och kunde knappt hämta dem från hagen utan hjälp. En av hästarna hade aldrig ens fått gå i hage, hade stått inne hela sitt vuxna liv. Varför? Hingst.

Ägaren borstade, gick korta promenader men varken red eller körde. Så drev inte jag stall. Ultimatum, gråt och förtvivlan. Hästen fick rejäl  hingsthage och benskydd, stod på en kulle som tjuren Ferdinand och bara njöt. Enda problem, blev enligt ägaren för ”pigg” att handskas med. Vilket löstes med att hästen blev körd ett par gånger i veckan av dåvarande sambo, mot betalning. Det många glömmer är att – en häst är en häst.

 Hovtramp/Lasse

Galopp-perioden i tidigare liv då? Med en fantastisk hästkarl som flockledare, senare A-tränare på Täby Galopp upplevdes flera år av framgångar som delägare, hästskötare och under en period i eget stall fyllt av fantastiska krutdurkar som både gick i hage, på rullmatta och kunde stå på stallgången uppbundna och njuta av massage och pyssel. Största skillnaden mellan trav och galoppfolk – hästhållningen och fodringen. Som svart och vitt.

Hovtramp/Lasse

Travfolk i gemen, ger hästarna ett naturligare hästliv än i många andra hästsporter. MEN, som i Let´s Dance. Nackdelen med det ”nya travfolket” - den yngre generationen nykläckta är att de sällan har någon som tar dem i örat, uppfostrar och utbildar. Tidsbrist, ekonomiska tidsbesparingar.

Unga människor som verkligen tycker om hästar men saknar arbetslivserfarenhet får på sina håll ta för stort ansvar, har för många passhästar, för dåligt betalt och blir utslitna i förtid. Man gifter sig med passhästarna och kan inte ens sluta.   

Många yngre förblindas av schamaner som säljer foder och prylar, föreläsare som hittar på dumheter som knappast gagnar hästarna, men tömmer plånböckerna. Den nya inskolningen för proffs omfattar utbildning i marknadsföring men glömmer många grundbultar inom anatomi och träningsfysiologi. Bristen på hästskötare gör att inte ens framgångsrika travstall alltid kan välja medarbetare. Det finns knappt någon bransch med så få avtalsenligt anställda som svensk travsport.

Vid besök på landets stallbackar och i otaliga gäststall upplevs enorm skillnad på då och nu. Hästskötarna kan på sina håll (dåligt uppfostrade eller är tränaren likadan?) inte släppa mobilen ens när de lastar av, träcker hästen efter en lång resa, slarvduschar och glömmer att kyla benen efter tävling, beroende på resultatet. Suck.

Många yngre glömmer att tävling är marknadsföring och att man är en levande reklampelare för stallet/tränaren. Att man inte går omkring i myspysbrallor, håller i en cigg, skränar och skriker i gäststall, rycker och sliter i hästen och i värsta fall packar seldon i något som liknar en sopsäck. Det räcker definitivt inte med vita handskar och en pisk.

Tävling är målet, oavsett resultat. Den nya generationen måste inse att de inte valt ett ”jobb” utan en livs-stil, där grund för intresset är häst.

Hovtramp/Ilse

 

 

 

När travsporten plötsligt blev roligare för en kort stund!

 

 

Foto: Solvalla Travbana/Henrik Nilsson med Takata och farsan

Förutsägbara, urvattnade V75-omgångar är det många som tröttnat på, både aktiva och spelare. När ATG under extremt lång tid envisats med att köra V75 flera gånger i veckan och kryddar med Vinter Burst, ger bistånd till gudsförgätna platser i Sydafrika och utlokaliserar svensk travsport till Norge, då kan man bara skrika och göra motstånd.

Man tänker med något fuktigt i blicken på tiden då man vaktade faxmaskinen för att se vilket startspår hästen fick, när man ringde in startanmälan och knöt fingrarna i hopp om att inte Stig H eller Olle Goop skulle ha någon kanon i samma lopp. Långt före lånekuskarnas inträde, med få undantag. Har svårt att tro att ens hästägare dreglar över startlistorna på samma sätt som förr. Urvattnat var ordet.

Hovtramp/Ilse - Henrik Nilsson

Inte minst därför, är det fullkomligt underbart när en liten amatör med en enda häst på träningslistan vinner både försök i V75 och sedan klär av samtliga konkurrenter i FINALEN! Att det vinnande teamet är den femte största smällen i V75:s historia och bara spelad till 0, 31% på kupongerna, gör inte ett jäkla dugg! Tyst vart det. Inte minst på experterna i Tv-studion. Frågan är om de hunnit samla sig till nästa gång.

Hovtramp/Lasse - Henrik Nilsson på Sundbyholm

Henrik Nilsson med b-tränarlicens på Sundbyholm är ingen nybörjare. Däremot har han gjort det mesta själv. Tränat och putsat, från ponny till vinnaren i V75 – Takata.

 

Hovtramp/Ilse - Henrik och Simon Hoas som ska ta licens ...

Ödmjuk och hjälpsam redan som ung kille, med sommarjobb på Travskolan Sundbyholm, tror det var 15 år sedan barnbarnet tog ponnytravlicens som 8-åring och Henrik blev ”mentor” och stöttade under hela kursen.

Hovtramp/Ilse - Henrik hjälper till att värma Herculez...

Har sett honom då och då på travbanornas stallbackar, alltid i full gång med målmedvetna steg. Men det är inte ofta det händer att någon i princip ospelad häst vinner V75, men plötsligt händer det!

 

Så glad att lalla dessa ånekuskar travade på varandra fick flytta på sig, både i försök och final. Travsporten behöver fler käftsmällar och en förändrad inriktning hos alla dessa ”experter” och mick-hållare som trängs i mediabruset och oftast bara letar under strålkastarna, sällan bakom kulisserna där det "riktiga jobbet" med hästar och travsport pågår.

Hovtramp/Ilse

Att vända blad...

 

 

Kungen kunde. 

Sulkysports eminente journalist Claes Freidenvall kunde?

Alternativt har någon inte gjort sin läxa, det som kallas research, grävande journalistik. Fan vet vad som hände. Det enda som är sant är att solen skiner mer på Mallorca än i Stockholm. En del utvandrare flyttar för solen, andra för att de måste.

Ett reportage som omfattade hela 6 sidor med färgbilder och hemma-hos-intervju hos en av de största hästskojare Sverige haft att göra med.

Stefan Balazsi och kompani (hela släkten) var riktigt på gång i svenskt näringsliv, under många år. Miljoner kronor håvades in från ett antal bolag med underlydande skalbolag, ofrivilliga kunder grät över luftfakturor de inte blev kvitt. Luftfakturor för osynliga tjänster som snyggt paketerades från snygga kontorslandskap, med adress Kronofogdens betalningsförläggandeenhet, om de ofrivilliga kunderna inte betalade för det de aldrig fått eller beställt...

Även som hästägare hos flera välkända stortränare skördade Stall Jackpot stora framgångar. Fabrikstränare frågar inte var pengar kommer ifrån. Hästar bytte snabbt ägare, exporterades eller bytte tränare, så räddades ett stort antal fantastiska travhästar kvar i Balazsi-gängets ägor efter Uppdrag Granskning, Skatteverket och Peretti Farms krav.

Den smått larviga auktionen av travhästen Order By Fax (skilsmässa mellan tränaren och Balazsi-gänget) med bud på runt 4 miljoner fick sitt slut. Visserligen hängde prislappen om halsen på hingsten, men det behövs betydligt mer för att upphöjas till avelshingst i det läget.

Stefan Balazsis tidigare bolag (ett av dem) Comitnet är inte lika välkänt som hästaffärerna. IT-branschen är en större breddsport än travsporten, skurkarna betydligt fler och har åtskilligt fler dollar att prassla med, men var de kommer ifrån vill ingen ens veta, utom möjligtvis Skatteverket. Comitnet var länge i farten med att sälja förtäckta slavkontrakt, de sålde luft men låtsades att man sålde fantastiska hemsidor. Bolaget Yellow var inte mycket bättre att ha att göra med och näst intill omöjliga att bli av med.

Hemsidor liknande tomma paddockar, blev varken färdiga för leverans eller fyllde någon funktion, men drog in desto mer pengar! Lättlurade, behövande (trav) människor kontaktades genom uppsökande verksamhet, skrev sitt namn på ett hemsidedokument med finstilta klausuler, en del skrev inte ens sin namnteckning men samtliga trakasserades med indrivningshot, kronofogdekrav, Tingsrätt och betalningsanmärkningar! Man tar sig för pannan! Att detta kunde fortgå så länge och inte uppdagades föränn Uppdrag Granskning grävde ordentligt i sörjan.

 

Hur just jag kan veta detta?

Ideell grävande journalistik, som juridiskt ombud kontaktades både Kalla Fakta och Uppdrag Granskning. Med presskort kommer man långt. Högst på agendan stod att hjälpa fem professionella travtränare att bli kvitt Comitnet och Stefan Balazsi, samtliga travtränare var på gränsen till nervsammanbrott, med skulder som "växte" och de inte hade möjlighet att betala, med risk för betalningsanmärkningar, något som Svensk Travsports travreglemente ”förbjuder.”

Hovtramp/Lasse- reta aldrig en arg märr!

Hur man överlistar en allsmäktig företagsmogul?

Wallraffande och ”blatteknep.”

Började med att figurera ”kund” till Comitnet med hjälp av ett större utskick (fax/e-post) och vände mig samtidigt till 85 av Comitnets dåvarande ”kunder” som jag plockat upp på nätet, för att undersöka hur de upplevde sin affärsrelation. Svaren anlände extremt snabbt, hann knappt skicka ut frågorna innan det ramlade in 84 stycken svar med underskrifter och bolagsteckningar som knappt går att trycka i text, desto bättre att referera till i Tingsrätten. En spännande månad påbörjades, med otaliga försök att få tag i den fantastiska VD:n eller ”någon” på kontoret i Stockholm eller Småland - brevledes, fax, telefon, e-post…

Svågern (delägare) ringde mig ett antal gånger från rakbanan där de just tittade på sina ”unghästar” som gick jobb hos en av landets största travtränare. Några konkreta löften gick inte att utvinna under de trevliga samtalen, svågern var som klippt och skuren för ändamålet att hålla betalarna på avstånd. Naturligtvis ett fåfängt försök att leta efter Balazsi, ungefär som att leta efter en nål i en höstack.

Med hjälp av eget stort kontaktnät letades i alla fall Stefan Balazsi, firmatecknarens personnummer och bostadsadress fram (väl dolt!) och brevledes nådde pilen från spjutet äntligen sitt mål. Flera försök att få hjälp via den egna organisationen Travsporten (full av juridiska överdomstolar) var lika avlägsen som månen. Vilket sporrade ytterligare i kampen mellan jätten och Goliat.

Samtliga travtränares affärer med Comitnet sammanställdes, från början till slut. En stackare hade i tre månaders tid försökt säga upp sitt ”kontrakt” vilket visade sig omöjligt eftersom ingen ansvarig gick att nå, varken via ideliga telefonsamtal, med brev, fax, mail eller rekommenderade brev. Kontentan blev att kontraktet automatiskt förlängdes, utan att någon hjälp med varken disken eller hemsidan erhållits, snacka om torskbong!

En annan travtränare hade i sin iver att marknadsföra sig visserligen skrivit sitt namn på ett provkontrakt, men ville ganska snabbt hoppa av, vilket naturligtvis inte gick. Inte heller denna person fick något för pengarna som tvingades in. Nummer tre på listan av proffstränare hade Stefans Balazsis gäng ”lyckats skrämma skiten ur” han fortsatte att betala för något han aldrig fått, via kronofogdemyndighetens och inkassobolagets försorg. 

Samtidigt tätnade mina kontakter med Indrivande bank, Tingsrätten och Stefan Balazsis egen advokat. Förstnämnda (banken) hade inte ens reda på vad luftaffärerna rörde sig om, och efter att ha hittat rätt handläggare (fysisk person, hurra!) och förklarat processen drog sig banken snabbt ur Balazsis affärer (åtminstone dessa indrivningshot.) Kalla Fakta och Uppdrag Granskning kontaktades ånyo, och ett visst intresse kunde skönjas när sammanställning av luftaffärerna presenterades.

 

En vecka tillbringades med idogt arbete att sortera papper. Kronologisk ordning av travtränarnas påstådda och dokumenterade mellanhavanden med bluff-företaget Comitnet. Tingsrättens utlysta datum för Stefan Balazsi (instämd som firmatecknare för Comitnet av undertecknad, ombud för de professionella travtränarna) närmade sig, liksom biljetten och resan med tågbiljett till Pippi-land. 

Men, några kvällar innan det av mig noggrant planerade ”målet” hörde Balazsis egen lulliga advokat av sig per telefon, med ett förslag om en förlikning. En knastertorr, för ändamålet mycket lämplig advokat (hög provision?) förklarade den storhet jag inte upptäckt hos Comitnet och Stefan Balazsi, och när inte det fungerade ändrades både tonfall och innehåll. Som frilansjournalist spelas ju många telefonsamtal in på band, och göms under parketten tills de behövs i Tingsrätten, eller hur?

Förslaget var att en av travtränarna enligt advokaten kunde få ”slippa” betala luftfakturorna och gå helt fri, övriga hade faktiskt skrivit på kontrakt…att de inte FÅTT något för pengarna verkade vara av sekundärt intresse…

Mitt mot-förslag var att samtliga travtränare tilläts avsluta sina ”affärer” samma kväll med Comitnet, pengar för ”luftfakturor” betalades tillbaks och mina egna utlägg byttes mot kontanter. Ett förslag som viftades bort med (enligt min uppfattning) förtäckta hot och upplysningar som jag inte bett om, exempelvis omsättning för Comitnet, Balazsis storhet i travsporten, öh borde inte jag känna till den som hästsportaktiv sedan vaggan? Varför jag med trumf på hand kunde kosta på mig ett – OK, vi ses i Tingsrätten, ha en bra kväll. Men (suck) bara tio minuter senare kom nästa förslag rasslande på faxmaskinen…

Förlikningsförslag: samtliga travtränare löses från sina bojor med Comitnet, pengar betalas tillbaka och kvitton faxas över omgående tillsammans med bevittnade, underskrivna dokument som därefter skickades omgående i original med post.

Lite synd…att vi aldrig möttes i Tingsrätten, men travtränarna kunde återgå till sina hästar och min egen lektion i juridik blev bra mycket bättre än på ”kurs med Kurt” alltså obetalbar. Dessutom, hade Hovtramp (jag och fotografen) ”turen” att besöka Peretti Farms i Usa och avnjuta Hambletonian, samtidigt som Stefan Balazsi och Order By Fax.

Nä, han ville inte prata med mig, stod högst upp onåbar på en läktare och försvann när mina steg längdes mot VIP-rummet. Kontentan av ovanstående rader: tränare som umgås med ”den här typen av skumraskprofiler” får faktiskt skylla sig själva! Förr eller senare kommer alltid sanningen fram. Journalister med kompetens borde begripa bättre än att låta sig bländas av dylika typer, oavsett om de fött upp Alanta eller är delägare i Hambo-imperiet hos populära svenskar i New Yersey. Usch!

Reklam och respekt får man inte, den förtjänar man!

 https://seoit.wordpress.com/tag/comitnet/

PUBLICERAD 2007-07-15 

Order By Fax-affären är löst och hästen blir kvar hos travtränare Per Lennartsson. Efter att delägarna Per Lennartsson och Stefan Balaszi inte kom överens om hästens matchning bestämdes att de skulle gå skilda vägar. Därför anordnades en offentlig budgivning på Order By Fax. Den stannade på 4,2 miljoner kronor och efter några veckors förhandlande stod det klart att hästägare hos Per Lennartsson köpt loss hästen från Stefan Balaszi, Zotobamo AB:s del i Order By Fax.

Hovtramp/Lasse (USA) Bill Peretti (Vilde Bill) och Hans Enggren

2007 07 17 Äntligen, hut går hem! Länge fick alla dessa lurade, förnedrade, hotade och betydligt fattigare travmänniskor vänta på att Stefan Balazsi skulle bli golvad, det behövdes en ”Vilde Bill” för att det skulle kunna hända. William Peretti leker man inte med hur som helst, det borde till och med Zotobamo AB ha förstått!

Hovtramp/Lasse - Peretti Farms

950 000 – dollar

Uppfödaren Stefan Balazsi stämdes på en rejäl summa pengar av Perretti Farms i New Jersey, theharnessedge.com.
Anledningen uppges vara att Zotobamo AB inte har gjort rätt för sig angående fölavgifter till det amerikanska stuteriet.

Stämningen inlämnades till U.S. District Court i Newark och enligt Peretti Farms var Zotobamo AB, Stefan Balaszi ägare, skyldig hela 950.000 dollar i uteblivna fölavgifter.
Zotobamo AB har skött Bill Perrettis avelshingstar på den europeiska marknaden.
Perretti Farms verksamhet bedrivs i staten New Jersey i USA.
Det svenska bolaget har haft rättigheterna i Europa för hingstarna Windsong´s Legacy, Muscles Yankee, Dream Vacation och Revenue. Men eftersom Peretti Farms inte fått in sina fölavgifter stämdes Zotobamo AB på 950.000 dollar. 

Hovtramp/Ilse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En blåsig lördag i lervälling på Solvalla, vad händer där?

 Text&Foto Hovtramp/Ilse

(den riktiga fotografen spelar golf i Spanien...suck)

I de fina salongerna packade samtidigt lånekuskar och travtränare från hela landet just då upp sina dressar för att köra V75. Hästskötare tar en snabb sväng på stallbacken med starthästen, mobiler plingar och ljuder överallt. Reportrar springer omkring i stora dunjackor och vintermössor med micken i högsta hugg, letar upp lämpliga offer mellan värmningarna och ställer frågan - hur känns det?  Fabrikstränarna tar störst plats i TV-rutan och strålkastarna lyser starkast på populäraste lånekuskar. Det ska till en extraordinär häst för att få uppmärksamhet i TV-rutan, alternativt att nån av de så kallade experterna är rädda att missa en dold vinnare.

Motsatsen till ovanstående rader utspelar sig samtidigt på Solvalla Travbana. Kallt, blåsigt, smutsigt, men ingen verkar bry sig. Här har vardagsfolket samlats, B-tränare, hästskötare, hästägare, licensloppsdeltagare och provloppskuskar. Det är ovanligt rörigt på stallbacken och i gäststallen idag, mycket folk i rörelse överallt och hästar som korsar varandras väg.

Någon saknar boxplats och protesterar högljutt. Tjej med rosa hår lugnar grinig gubbe och allt ordnar sig när de får ett helt stall för sig själva längst bort. Resten trängs och får knappt plats att sela ut sin häst för värmning, boxfördelningen är ur spår. Två hästar på olika platser är inte optimalt för B-tränaren. Påsar och selprylar överallt. Hade jag haft häst med mig hade jag gått iväg till stallet längst bort, lugnt och skönt som det ska vara.

Tydligen har Solvalla slopat anmälningsavgifter och gästboxhyror, kan det vara sant? Man mockar själv och städar upp på sin plats, låter overkligt, otroligt efter alla år. Håller hästfolket och bredden på att ta slut? Blir det bara fabrikstränare och lånekuskar kvar? Vem föder upp hästar i så fall? Gräsrötterna är viktiga.

Fyra lopp ska köras idag och värmningarna är i full gång. Första loppet är licensloppet, som väckt mitt intresse. En av Profilskolans Hästprofils elever deltar för att få ungdomslicens med stor häst (16 år.) Självklart vill man se att allt fungerar och vid behov vara moraliskt stöd. Lopp 2 är ett provlopp i 25-tempo och lopp 3 ett provlopp i 23-tempo. Båda loppen har fri fart sista femhundra, och då snackar vi om fri fart...Tydligen är det lika viktigt att "vinna" provlopp som riktiga lopp. Lopp 4 är hör och häpna ett gäng kallblod (nordsvenskar) som ska trava mellan 1.30- 1.40 i klunga. Ett jättekul inslag bland varmbloden. Blev tvungen att klappa en av dem och fick faktiskt lite abstinens.

Arion, allt är förlåtet.

Ulrika Riesterer Ådö Säteri

Hur det gick? Träffade massor av folk från "förr" som inte heller kan slita sig från vardagstravet och övar när det finns tillfälle, med egen kusk eller kör själva. Att skaffa häst till licenslopp är inte det lättaste! Jobbade häcken av mig för ett par år sen och lyckades till slut låna ett par "märrar" som kunde delta de femton gångerna som krävs. I dagens fall blev det betydligt lättare, Ulrika Riesterer från Ådö har öppnat filial till Solvalla Travskola och kommer in med häst och vagn. Dessutom lämplig häst. Helt fantastiskt och möter ett stort behov. Solvalla Travskola hade ett helt gäng hästar på banan i de olika loppen och hade fullt sjå att hålla koll.

Roligast idag? Att studera "folk" och hästar. Stora gummioveraller och sjöstövlar trängdes med proffsiga dressar. Hur packar man då? Ikeas blå kassar översvämmade gäststallen. Inga stora packlådor eller snitsiga selpåsar som vi släpade på inte. Hästarna då? Bortskämd med fräscha starthästar konstateras att även om det inte är någon skänhetstävling kunde ju åtskilliga ha behövt putsa lite på sina "bästa vänner."

Stam på provloppshästarna, stämmer med tävlingsprogram? Nä, betydligt större bredd i stamtavlor i gäststallen än i rikstoton. Här fanns ingen risk för inavel. Hittade avkommor till Pampino, Couch Doctor, Campbell Hall, Steinlager, Zerberus, Home Alone, Thai Tanic, Easy Lover, Tyler Cas El...Letade lite till och hittade faktiskt några av mer modernt snitt, Fast Photo, Super Photo Kosmos, From Above, Zola Boko, Timoko, Ken Warkentin.

Kallbloden då? Hittade Stjärn Lina efter Järvsöfaks, Björlitira (NO) efter Bork Odin och Steinar efter Horgen Tore. Härliga hästkrafter, luktar inte ens som varmbloden. Skog, svett och kåda fyller näsan.

Hur gick det i licensloppet? Koncentrerade mig på detta lopp av förklarliga skäl. Var minst orolig för eleven som debutyerade, mer orolig för alla runt omkring, sannerligen en blandad konfekt! En ung tjej trodde det var ponnylopp, smackade och slog med tömmarna och vägrade att ta upp trots att licensloppet har farthållning. Kunde inte ta ögonen från henne i kameralinsen. En annan kusk var mer rutinerad efter fortkörning hos proffstränare och kom naturligtvis först i mål utan att bli svettig eller ha "bästa" hästen. 

Ingen galopperade! Bra gjort, och alla tre provstarter innan giltig start avlöpte väl. Den första var bäst, när loppet gick var det många som "körde" och de kom från "alla håll" som Hans G brukar säga. I vida spår istället för spårsnålt. Min elev är rädd om kronorna och tog det säkra för det osäkra och höll sig lugn längst bak hela loppet, bra kört.

 

En storväxt montéhäst var lite irriterande med i licensloppet. Knappast optimalt och kan man inte hitta tre hästar till för att rida licenslopp i monté kan man ju kalla in några av de ryttare som verkligen skulle behöva övningen att sparra - istället för att rida lopp.

Att "hitta" en rutinerad licenshäst betyder ofta att man får ta det man har eller får låna, och inte alltid de rutinerade ringrävar som klarar en (hög) häst och montéryttare i klungan, varken i rygg eller på utsidan. Detta kan ställa till loppet rejält. Som en av två initiativtagare till svensk monté när det begav sig kan det direkt säkerställas att detta är inte optimalt ur säkerhetssynpunkt. 

Konstateras kan, att det blev en rolig dag. Blå Stugan hade öppet och en välförtjänt kopp kaffe och god macka gick att trycka ner innan hemfärd. Inga olyckor, allt avlöpte enligt facit. Så nöjd!

 

Beslut, sista ordet oavsett ämne!

 

ÖVERDOMSTOLEN har talat, givakt!

Vilka beslut togs av Svensk Travsports ansvarsnämnd 2019?

Vissa skrattar man åt, andra funderar man över hur mycket kännedom medlemmarna i nämnden egentligen har om modern travsport, travfabriker och aktiva?

I (o)sociala media som Facebook, Twitter och för all del press & travmedia vattnas det i munnen på redaktionerna när rubriker går att göra intressanta (ex. olyckor, hästflytt, dopning, våld, porr och blod.)

Flashback berättar vem, vad och hur nästan innan det har hänt.

Oftast är det ingen hejd på fantasin hos skribenterna, en ”travtränare” kan lika gärna vara en hästskötare eller lärling som dessutom fått sparken för länge sen.

”Känd travkusk” kan lika gärna vara den som tömmer skitcontainern eller han/hon som kör långsamt åt proffset när han är hemma och vilar sig, om inte solen skiner. Lösnummer säljer.

När det händer något som absolut inte borde hänt, tar man i Travsportens högnäste plötsligt ställning för nationalikonen, trots att han tafsat tre gånger för mycket! Självklart offras mycket hellre den "lilla snärtan" som vågade anmäla, än han som betytt så mycket för travsporten. Lite tafs får man väl tåla!

Proffset som vann mest av alla på sin hemmabana där uppe bland snödrivorna då? Han hade besvisligen inte koll på varken karenslistor eller medicinskåpet (vid upprepade tillfällen) fick några kronor i böter, överklagade och fick några kronor till att pröjsa, men fick behålla proffslicensen. Är hästägarna medvetna om vad hästarna sprutas upp med? Står allt på fakturan? Suck. Vem har sagt att livet är rättvist eller att regler följs.

Ett av de sämsta exemplen någonsin i Svensk Travsport var nog när femton års avstängning i Norge blev ett år i Sverige. För samma brott. Många blev förvånade när den svenska domen mot Farbrice Souloy meddelades, men det fanns faktiskt en  godkänd förklaring. Rent juridiskt. Rätt blir inte alltid rätt om lagen ska följas.

 

Skiljenämndens ordförande Sari Olausson berättade varför Souoly bara dömdes för oaktsamhet. Under förhandlingar i Oslo lyckades inte Svensk Travsports jurist Göran Wahlman bevisa att HIF-1-stabiliserare (där Kobolt ingår) var infört på förbudslistan från 2014, och att det därmed skulle vara otillåtet att använda Kobolt… före den 26 maj. Det var inte heller överbevisat att travhästen Un Mec d’Heripré tillförts Kobolt… efter 26 maj.

Ansvarsnämndens medlemmar tar de slutgiltiga besluten, men är långt ifrån lika välkända som lånekuskarna. En viktig samling i sammanhanget, nämndemännen alltså. Akademiker med gedigna rötter och kännedom om travsport? Sari Olausson (Skiljenämndens Ordförande) är domare och Anette Fassi åklagare. Hans Bernhardsson är både Klinikchef och Distrikstveterinär medan Sven Eriksson återfinns i Skånska Travsällskapet och Lennart Ohlsson i Färjestads travsällskap.

Svensk Travsport har numera även hjälp av advokaten Staffan Uvabeck vid behov, hoppas verkligen att han inte fortfarande är hästägare i Goop-stallet. Varken synligt eller osynligt.

Ett antal beslut blev det under 2019, som hittas under ”beslut” i datumordning på Svensk Travsport.

För dig som vill veta hur nämnden beslutar finns två utvalda länkar nedan, som varken stämmer med Travsportens Code of Conduct, moral och etik eller borde ha funnits över huvud taget! 

 

https://www.travsport.se/siteassets/organisation/beslut/ansvars--och-disciplinnamnden/2019-11-15.pdf

 

 

https://www.travsport.se/siteassets/organisation/beslut/ansvars--och-disciplinnamnden/2019-06-25.pdf

 

Nu återstår bara att hoppas att 2020 kan bli ett fantastiskt trav-år utan skandaler, dopning och slagsmål.

Hovtramp/Ilse

Kravlista eller kalla det gärna Nyårslöften...

Det positiva först!

Solvalla har en fungerande travskola, på en för övrigt stängd stallbacke utom på tävlingsdagar. Det är mycket värt för alla som inte har tillgång till hästar genom familj och släkt. Ett gäng unga tjejer håller i taktpinnen tills lämplig travskolechef hittats. Rekommenderas.

Solvalla har även en fungerande sportchef, plockad direkt från verkligheten. Det var på tiden, och en upprustning av travbanan kommer säkert att ske inom en snar framtid när ”klirret” från försäljning av mark droppar in. Darra Åby och Jägersro, plötsligt händer det.

 

Årets höjdpunkter?

Galoppresan till Irland i oktober med en extremt liten grupp från SHK/hästsportjournalister.

Där missade ni verkligen något alla ni i medlemslistan.

Många medlemmar, där numera tipsnissar fått komma in i värmen bland journalister och fotografer. Klubb med historiska anor men hade inte varit fel med en levande hemsida, exempelvis länkar till medlemmarnas artiklar, reportage och böcker. Inte spel tack.

 

Kändes otroligt bra att få vara lite otrogen mot travsporten några dagar. Lätt att få abstinens bland fullblod, ett antal muskelknippen har ju passerat revy under livets gång. Vila i frid Allroy, Smargan, Original, Psalm, Altan, Make or Break, Mustika och många fler...

Att få klappa en kuse som tar 28 millar (världens dyraste hingst, Galileo) för ett skjut (Coolmore Stud) och som gett Drottning Elisabeths tre fölston företräde kändes rent av lite högtidligt.

Åskådare till ”nybörjargalopp” blev faktiskt en hårresande upplevelse. Alla i loppet utom två ryttare ramlade av i en häcklöpning, men ingen skadade sig. Flera ryttare uttryckte sig efter loppet att ”det här var det enda de ville göra…”

Att smyga upp i ottan och titta på arbetsryttare som sprängde fram i stora klungor i dimman, sitta på pubar med öppen brasa, dricka irländsk whiskey och strunta i alla måsten, rekommenderas.

 

 

Årets behov av kompetensförhöjningar?

Travtidningarnas kamp för överlevnad. Nätet i all ära men…med rätt omslag och innehåll är det fortfarande trevligt att dra sig tillbaks en stund med en prasslande pappersvariant.

 

Omslag behöver ju faktiskt inte visa upp lånekuskar varenda gång, gynnar knappast sporten underifrån och lämnar inga bestående men. Med de nysatsningar som Travronden ständigt skryter om hoppas man ju att ungtupparna på redaktionen verkligen ”går ronden” och fattar att målgruppen inte enbart bor i spel-luckan.

Sulkysport känns lite bättre, vilket förmodligen beror på medelåldern på redaktionen och friheten från staten och kapitalet.

Stalltips - leta lite oftare i buskarna så hittar ni intressantare vinklingar och folk som brinner och lever för hästarna och sporten, inte enbart spelet.

 

Trav-Tv och ”Liven” med ATG

Say no more. Experter i Trav-Tv travade på varandra, som berättar vilka hästar som är vassa eller kassa. Vem (f-n) kom på den rubriken? Dravel från början till slut. En bra häst är en bra häst och det är ekipaget (häst+kusk) som tävlar. Så trött på vattenkammade gossar, ba-vinnare, bajk, open eye och barfota. Lär er svenska.

Skulle vilja ordna en kunskapstävling för handplockade experter om HÄST. Sandra och Jennifer slipper delta.

Urvattande och förstörda V75-omgångar och i värsta fall bistånd till Norge och Danmark! Inte att jämföra med dåtidens V65 och V75 en gång i veckan. Inte ens hästägare dreglar över startlistorna längre, huggsexan mellan lånekuskarna är värre än någonsin och proppmakarna borde få en runda i stallen bland de aktiva.

 

”Liven” är numera bara tröttsam när man följt sändningen ett antal gånger, lyssnar snart hellre på väderleksrapporten och sitter på E-läktaren ensam. Alternativt stoppar nålar i ögonen.

Så trött kan man bli när det mesta går ut på att analysera hältor och kalla kuskar för klena. Det har definitivt inte alla råd med.

Nån gled in på en räkmacka medan en annan gick direkt till expertpanelen i Tv, efter att ha varit taxichaufför åt ett redan upphittat fynd. Lite titt i backspegeln visar också på ett par årtionden med fantastiska travhästar, som drog sig tillbaka till sina harem på grund av olösta hältor. Känner faktiskt en tränare som hade kunnat laga minst hälften av dessa underdjur.

Vilka krav kan man ställa som aktiv i hästsporten?

Betala och hålla käften?

Beror på om man är spelare eller klappar på hästar regelbundet. För vem vill möta någon i loppen som nyss klivit ur ozonsyretrumman, fyllt på lite vätska eller blod kvällen innan, eller i värsta fall käkat lite kobolt eller neutraliserad ADHD-medicin.

Nästan ingenting är så känsligt som att ha åsikter om de aktiva gullegrisarna i hästsporten. Det spelar ingen roll hur många hästar som offras, måste avlivas efter felaktig träning eller är fullsketna med medikamenter efter underbara utlandsresor i storlopp. Då är allting tillåtet, glöm svenska normer och karenslistor. Helt ”normalt.”

 

VM USA låter ju lockande även om resan är längre än till Solvalla. Lusläser man program och följer upp ditresta svenska travhästar visas tydligt vilka tränare som föredrar hö och havre och vilka tränare som hoppar över etiska och moraliska begrepp för lite fler dollar. Här finns läskig läsning för intresserade. Oj, där föll glorian på ett antal svenska tränare.

 

I travsporten håller vi ihop, kniper käft på ren svenska. Ve den som svartmålar guldhjälmar, spyr på dopinganklagade eller vågar ta fajten med de ”stjärnor” som stoppat fingrarna i fel syltburkar (typ MeToo, dicpics via sms eller bara vanliga högljudda gräl på stallbacken.)

Schysst stall och Code of Conduct, även om de ger ett löjes skimmer när besluten tas i ansvarsnämnden. Travsporten måste skyddas från angripare, tvåbenta ikoner försvaras ända upp i överdomstolen, de som tar strid ska bannlysas och rullas i tjära och fjäder.

Listan kan göras lång. En hel del hände både bakom och framför kulisserna under häst-året 2019. En hel mapp med galenskaper. Som alla känner till men ingen vågar tycka om. Nu ser vi framåt, vänder blad, så vad ska vi då ändra på?

Blodbyte i travfabriken, Silvergrisen och Svensk Travsport.  Ordförande (Marjaana) lovade runt men utförde tunt. Borde åtminstone (med den bakgrunden och ex-maken) begripa hur travsporten ska skötas för att överleva och hitta nya intressenter.

Oavsett om det gäller prispengar eller att man som proffs inte ska kunna pröjsa 100.000 och få behålla proffslicensen...

...när man trampat ordentligt i syltburken. Bästa tränare på ”den travbanan 2019” jahaja, så enkelt ser man på dylika incidenter!

Remy Nilson kändes som ett kompetent tillskott i Styrelse-samlingen, men har väl inte höjt rösten utanför fikarummet ännu i alla fall? Herregud, var ska man hitta människor som går att lita på och brinner för HÄST-sport, varenda liten sketen ponnyklubb är ju full av tvåbenta som har egna avsikter med nomineringen. En typ av karriärister som vill sola sig i rampljuset.

Travbanornas styrelser är inget undantag

här finns massor av jobb att uträtta som aldrig någonsin ser dagsljus. Problemet är att de som har erfarenhet och åsikter oftast blir ett hot istället för en tillgång, åtminstone på småbanor, eftersom de syns bättre där. Vilken travbana vill ha negativ kritik? Ingen.

Vanligast är att lägga på locket. De som skrek allra högst eller hade mage att skriva på osociala media väljs in i klubben för inbördes beundran, vilket får dem att…hålla käften. Det var också det sista man hörde från dem. Styrelsen däremot, glänser på Travgalan, givetvis finns ett konto i bokföringen för marknadsföring. Så långt inga fel. Om det hade varit rätt personer som representerat. 

Tomma läktare. Glest på publikplats. Ett himla tjat om detta varenda vecka. Nationalarenan Solvalla blöder i vardagstravet medan sommarbanorna blomstrar, under en kort period. Helt naturligt. För vem vill stå ensam på publikplats?  Så vad vill publiken ha? Underhållning? Social tillhörighet och gemenskap? Vad kostar det?

Fråga Stefan Eriksson marknadschef på Sundbyholm, han vet.  

 

Siffror från 2019 att fundera över…

Svensk Travsport hade ca 1 miljard i ”potten” + uppfödarpengar. Vilka delade på dem? 2019 fanns det 7.537 travhästar i A-träning. Efter ett snabbt överslag i stallen hos proffstränarna (385 stycken) visar det sig att 11 proffs (21%) kvitterade ut 210 miljoner.

Resten delade på smulorna. Och värre ska det bli. Nykläckta tränare kastas ut i kylan från Wången och licenstillhörigheterna som ändrats 2020 gör det nästan onödigt, eftersom amatörer (B-tränare) fått utökade rättigheter. Fakturera mera…

V86 första onsdag 2020 var det hyfsat väder med lite snålblåst på Solvalla. Hur många slet sig från skinkmackan och övergav Live och Trav-TV? Svar: 368 stycken inräknat de aktiva på stallbacken. Tyckte väl att det kändes lite ensamt på publikplats…och på pressrummet satt några enstaka gubbar bänkade med utsikt mot banan.

Hur lockar man folk till travbanan?

Tänk bara tanken att fira NYÅR på en travbana! Det går väl inte? Jo, det gick, i alla fall på Axevalla. De har bevisligen hittat rätt ”underhållning.”

Vad hände i trav-bubblan 2019?

Karenslistorna hottades upp rejält efter ett idogt jobb av Veterinärgruppen på ST. Härligt med kompetens. Är man övertydlig kan ingen skylla på att de inte visste…

DMSO får 60 dygns karens, bra men här behövs ändå mer! Somliga med licens har inte förstått hur det ska användas och speciellt inte av av vem. Felaktig DMSO-behandling? sälj snabbt. Den enes bröd är den andres död.

Tildren finns med på karenslistan, herreminskapare är inte det preparatet utrangerat efter skandalen för några år sen? Leta gärna i hovtramps artiklar, värsta rysaren blev det och glömmer ingenting. Facit: rev ut ett antal ”bekanta” ur adressboken.

Förbud på karenslistan mot ozonbehandling! Läste vi rätt…

Tillskott som Kobolt och Nickel är inte heller populärt längre, dopinglabben har kommit ifatt. För att hitta ”något” måste man ju veta vad man letar efter, då får man en träff…hur svårt kan det vara.

Förbud att tejpa nosen på hästarna och förbud mot att tävla ston med kulor i underlivet…Synd att man inte kan skjuta upp brunst på somliga tvåbenta och även tejpa en del klåfingriga.

Alkaliserande substanser, det låter gott eller hur? Finns i varenda livsmedelsbutik och kallas bikarbonat. Har hittats på spridda platser i landet och förmodligen använts. För ett antal år sen, inför ett storlopp, gjordes besök hos häst undangömd hemma hos ägaren, han som alla klappade händerna åt och beundrade. Det finns inga gränser för vad avarter av hästfolk kan hitta på när det drar ihop sig till Elitlopp.

Nu ser vi fram mot ett Trav-År utan doping, smisk på rumpan bakom kulisserna, införandet av vissa lopp stängda för lånekuskar och V75-utdelningar värda namnet.

Hovtramp/Ilse

Vad sa du, sa du?

…Vad sa dom egentligen?

…den som inte följer strömmen eller törs ha egna avvikande åsikter blir ett hot, väldigt sällan en tillgång. En norm är det vi kallar normalt, avvikande åsikter får i värsta fall nät-troll på halsen, bajskorvar och löspenisar i brevlådan. Har dessvärre hänt, även om det var länge sen. Någon ville tydligen berätta att jag var sambo med en häradsbetäckare.

Alternativt agerar ”nät-mobben” på osociala media. Fler än en person har fått sitt liv uthängt och förstört med hjälp av nutida häxprocesser. Tacka Meetoo för det. Hälften är säkert sant, resten är larv.

De som aldrig tyckt någonting, ler och jamsar med, det är dina chefer i framtiden. De går alltid den kortaste vägen. Politiskt korrekta, utgör inget hot mot någon. Bli aldrig förtrolig med någon som bara ler deltagande. Tacka aldrig ja till ”gratis alkohol” med jobbet. Allt du säger kan vändas mot dig, långt ifrån enbart i löneförhandlingar. Tänker med fasa på alla "fyllefester" med slagsmål och dans på bordet som ung häst-tjej på travfester. Nä, jag drack aldrig ens när det var gratis, hade facit hemma och vem vill bli en idiot.

Den som redan nått framgång får en gloria och är i princip skyddad av sin egen sociala grupp, inte minst i hästvärlden. Varenda organisation eller liten klubb är nedlusade med folk som väljer in varandra och puttar bort de som brinner för ämnet och hade kunnat vara till nytta för medlemmarna.

Hovtramp/Ilse - Remy Nilsson

Hade nog hoppats att Remy skulle slagit näven i bordet som pensionerad styrelsemedlem i ST. Inte minst när det ska sparas! För h-e, där sitter flera hundra gembärare och sportchefer staplade på varandra i Silvergrisen, med lön från oss aktiva! DÄR ska strypsnaran dras åt. Mina bestående men efter Remy som chef är helt annorlunda än bara fika.

Storebrorskomplexet (fika med en chef) är en virus av stora mått. I slutänden – handlar det nästan alltid om att slicka uppåt och sparka nedåt. Då först får du leka med höjdarna.

Vem vågar berätta vad de egentligen tycker?

Svar: inte speciellt många.

Hovtramp/Lasse

Thomas Nilsson, travlegend med Legolas och Mack Lobell i minnesalbumet gjorde ett vasst uttalande nyligen i en populär travtidning. Han tyckte inte det var lika ”kul” längre att smita in på hemmabanan Åby. Trots alla fantastiska renoveringar och faciliteter. Thomas hade exakt samma åsikter om travsport som Jim Frick uttalade på stenåldern – lånekuskarnas vara eller vara.

Urvattnade travlopp och massproduktion av V75 dagar (Vinter Boost) under julhelgen som gör att knappt någon har en smula tro på travsportens framtid längre. Nöden har ingen lag, alla skiter i tomten och startar, man får ju i alla fall 500 spänn även om man är sist.

Thomas Nilsson tog även upp sin egen besvikelse över Svensk Travsports hantering av Estlands-katastrofen. Döda hästar travade på varandra och parallellt med händelsen får den ena skojaren proffslicens på Solvalla och ansvarig tränare för hästarnas väl och ve får behålla licensen och kommer undan helt gratis. Man tar sig för pannan.

Tack Thomas, du är en riktig människa. Hade du suttit kvar som expert i TV-rutan hade jag stått ut. Orkar inte längre med babbelnissar utan hästkompetens, underbarn med tuppkammar, kuttersmycken eller ännu värre, små bastanta snusförnuftiga stintor som myntar historiska citat. Exempelvis största storloppsdagen till en av de bästa kuskar vi haft, direkt efter en jätteförlust – hur känns det?

Vad han svarade? Hörde jag rätt... i direktsändning?

Svar ja. –Vad fan tror du, jag är lycklig!

Gratis stalltips till Trav-kanalerna – sortera i experthögarna.

En krönika i ett travmagasin fick mig också att klappa i händerna. Ung, kvinnlig proffstränare vågar ryta till om ”en tös som tog mod till sig mot national-ikonen” – bra rutet!

Facit: nu är det nog färdigfikat i Silvergrisen...

Sist men inte minst i tidningsbläddret, varför göra sig till åtlöje om ”konkurrenter” i press och media? Vaska fram något från den egna redaktionen, det hade känts mycket ärligare…och roligare!

Tjacka en spegel. Mest tomte var nog den som skrev de raderna.

Hovtramp/Lasse  - vila i frid "Pärlan."

Sammanfattning av trav-året och Nyårslöften inför 2020

Det är helt okej att klappa småflickor i röven och tvinga dem att sitta i knä på ärrade proffs. Code of Conduct är bara ett spel för gallerierna. JOP kan fortsätta att skicka pinsamma sms till småflickor som inte har något för att de vågar säga ifrån. Schyssta stall borde läggas ner?

Det är helt normalt att förvara milkshakedunkar, intravenösa attiraljer och nåldynor i stallet, pröjsa 100.000 i böter och behåll både proffslicens och intjänade prispengar med dopade hästar. Seriös kille eller "överdomstol?" Vem kan man lita på?

Det är helt normalt att språket förändras. Svär mer och klanka ner på konkurrenter i Trav-Tv och på sociala media, det låter så folkligt när aktiva travmänniskor visar sitt rätta jag. När licensfolket ger trovärdighet för Travskole-utbildningarna, är social kompetens ett minne blott. Ingår i mental coachning på Wången fast är kanske utbytt mot omvänd marknadsföring? Nästan som förr i tiden... när farsan tog en sup i stallet bakom höbalarna med nån licensierad hästgubbe, senare nationalhelgon.

Hovtramp/Ilse - dräng

Det är helt normalt att jobba arslet av sig dygnet runt som hästskötare och sen bli bortglömd i både press, media och speciellt i Trav-Tv, efter vinsterna. ”Experterna” med mundiarre´ berättar inte ens vem som TRÄNAR hästen längre, allt ljus läggs på lånekuskarna, som byter plats med varandra och stjäl allt lyse som finns. Nickedockor som säger rätt saker på rätt ställe, får beröm (fast de bara gör sitt förbannade JOBB) och blir världsberömda i hela Sverige.

Efter lopp kan somliga stjärnor tydligen bete sig precis hur som helst, utan att ens ha läst på i facit… (Avlyssnat) lånekusken berättade för en dubbelt så gammal proffstränare att han var oduglig att träna häst. Oduglig kan han vara själv, samma pajas som på Kung Åke-tiden var enda hästskötare som erkände djurplågeribrott utan att straffas eller hörsammas. Kom inte i närheten, då smäller det. Kompetenta hästmänniskor, djur och barn ligger mig varmt om hjärtat.

Men, gott folk det finns hopp! Nu kommer en hel drös med NYA, friska travtränare som ska slåss mot fabrikstränarna där andras plånböcker glappar så fort det vankas auktion. Slit och släng variant i brist på kunskap. Trösten är att de hungriga med friska idéer får dela på smulorna, alla de sönderkörda hästar som behöver vård och kärlek och springer som fan i loppen, så fort de fått känna sig som ”en häst.”

Nä, nu behöver man andas hästluft på riktigt, inte på nätet eller som den sista mohikanen på publikplats, en regnig decemberkväll på Solvalla.

God Jul och Gott Nytt Häst-ÅR!

Hovtramp Ilse&Lasse

Bokslut i Hästfabriken

 

 

2019 12 20



Året som gick, blev det som vi tänkt?

…inte om man ska tro allt som skrivs på (o)sociala media, fast... ingen rök utan eld. Sött och salt blandas friskt och skulle man tro på allt som skrivs vore travsporten i Sverige lika körd som landet Sverige. Det vi kan vara överens om, är att man inte alltid får rätt fast man har rätt. Under den rubriken får många galenskaper plats.

Polisutredningen lades ner mot travtränaren i mellersta Sverige (kan du läsa om på hovtramp.) Alla visste inom tre röda sekunder vem det handlade om och efter att ha läst förlikningen/domen blir man mest förskräckt över hur lättvindigt fallet behandlades. Inte minst för den modiga som anmält och drog tränaren inför skranket.

  

arkivbild AB - advokat så klart.

Tränarens ombud Staffan Uvabäck är en välkänd figur när det hettar till i travsporten och är även ombud för framtida ärenden, kopplade till Svensk Travsport. I fallet med Björn Goop mot Linn Anderssons olika andels-stall gick det ju minst lika bra - för överheten - även om inte Uvabäck fick avsluta sin påbörjade utredning...eftersom han glömde bort att han var hästägare i Goop-stallet, jävsituation uppstod.

störst plånbok och pondus vinner...

Facit till galenskaperna är att JOP får hålla fingrarna i styr i fortsättningen, om han vill fortsätta som nationalhelgon och trav-ikon. Goop-stallet får hastigt uppgradera sina hästjournaler och borde nog även överväga att byta veterinär. Hur förklarar man annars att två av hästarna som bytte tränare mer eller mindre omgående gick till slakt? De hade ju knappast bara huvudvärk...

privat arkivbild - min egen hästägardress, Runar Sandberg kör...

Egen lång erfarenhet (första travhäst inköptes 1969) av tränarbyten finns från stortränare till mindre tränare och stall men ger också bittersur smak i munnen. Betvivlar starkt att hästskötare och hästägare är medvetna om vad som egentligen händer i de nutida "framgångsrika" stallen, speciellt efter stängningsdags.

Några elaka exempel

på preskriberade upplevelser i travsporten, där alla tävlar på "lika villkor?"

egen arkivbild från obduktion

En svensk rekordhållare avlivades efter att först ha tappat synen och senare visade sig efter veterinärscanning vara fullsketen med ”träsprit” - i klartext överanvändning av DMSO. Inte förvånad, just den tränaren har varit i blåsväder tidigare och har även befriats från regelrätt tränaransvar vid en olycka där flera hästar fick sätta livet till. Friades med hjälp av ST (och fick behålla licensen.) Något som även nestorn och exproffset Thomas Nilsson kommenterat (se längre ner.) Man tar sig för pannan, bevisligen hjälper det att ha kompisar att fika med på insidan av Silvergrisen.

En annan jättetrevlig individ inköpt från en framgångsrik travfabrik uppvisade klara travproblem efter flytten. Man undrar ju v(ä)rkligen vilken veterinär som ”opererat” häststackaren helt felaktigt på inte ett, utan två ställen. Konstaterat och klart, nä, som av en händelse fanns det inga veterinärjournaler från tidigare tränare/träning att tillgå.

En riktigt kapabel import flyttas efter inköp för stora pengar, men uppvisar redan i första start tecken på hjärtmuskelinflammation. Jahaja, så var det med det. Hur gick det till? Ingenting man borde skriva u.a på veterinärintyget om, såvida inte tidigare tränare anlitat en av alla dessa könskvoterade flätlisor från SLU-fabriken? Den veterinärfållan kan ju knappast beskyllas för arbetslivserfarenhet och kan näppeligen ha hunnit skaffa sig den kompetens som krävs. Bra affär för skrupelfria hästhandlare och proffs.  

Dyr affär för hästägare med facit i hand.

Jaja, många importer dras ju självklart med sviter efter både Lasix och andra godsaker. Lungproblem och halsproblem (kamouflerade omskrivningar för uppehåll med godsaker.) Tänker på fantastiska Twister Bi som sprang in 9,8 mkr före tränarbytet. Inte ens en finne kunde åtgärda problemen, och det vill inte säga lite.

 

arkivbild - backyardsulky

Har något positivt hänt under året? 

Beror på hur man ser på det och vem man frågar.

Jägersro blir ett helt nytt stadsområde med 3.400 bostäder, skolor, förskolor och grönområden. Stadsdelsnämnden har tagit beslut vilket resulterar i en helt ny travanläggning, stall och publikområde som gränsar till Travbanestigen, Amiralsgatan och Elisedalsvägen. Men...var ska hästarna tränas? Hupp!

 

Hovtramp/Ilse

Markförsäljningen på Solvalla då?

Solvalla Travbana tecknade redan 2018 avtal om att sälja en del mark runt travbanan. Solvallastaden ska växa fram med över 2.000 nya bostäder i området. Totalt sex kvarter (83.000 kvadratmeter.) 2021 smäller det, samtidigt som en gren av Kistas tvärbana når ända fram till Solvalla. Några hundra miljoner kanske räcker för att skapa en attraktiv anläggning, vem vet.

Tisdag 17/12 kom 516 personer till Solvalla för att se loppen live, antar att närmast sörjande (de aktiva) inte räknats in i den siffran...

Skogsslingan och uppförsbacken riskerar att bli kortare, frågan är väl var Travskolan ska bedriva sin verksamhet när husen står klara på rad. Ridhusets vara eller inte vara, det årliga problemet när kylan biter i kinderna och elever som knappt sett en häst tidigare ska hålla sig kvar stelfrusna på hästryggen.

Ridhuset var också perfekt uppmjukning under travdagar, efter lång resa i transport, och gick dessutom att hyra ut till auktioner, hundutställningar, dressyrtävlingar, loppmarknader och gud vet allt. KUL var det i alla fall.

 

Hovtramp/Ilse

Ska det vara så svårt att tömma sandlådan och räta upp väggen så att RIDHUSET går att använda som det är tänkt? Välkomna hela styrelsen tredje veckan i januari när Profilskolans/mina 25 elever ska rida/köra efter jullovet. Ta inga vantar eller mössa med er, det behövs inte! Vill Solvalla bedriva Travskole-verksamhet eller inte?

 

Årets GALOR i trav&galopp, med nomineringar av alla de slag.

Vem röstar och hur räknas rösterna? SHK/Svenska Hästsportjournalisters Klubb (är medlem) röstar på travsportens bästa hästar, kuskar och ryttare under året, med oftast rätt förutsägbara resultat. En röst från mig gör ju inte så stor skillnad, om man säger så…vilket ger lånekuskar och mediafavoriter företräde i nomineringarna. Not my cup of tea.

 

SHK är nio personer i styrelsen, de gånger de inte är överens sker en demokratisk omröstning. Om det blir lika siffror har ordförande utslagsröst. Styrelsen har gått efter titlar och inte efter intjänade pengar. Numera är ju många travhästar premiechansade, men så var det inte från början och då kunde intjänade pengar bli väldigt missvisande. Vid utnämning av Årets Häst har däremot folket i stugorna rösträtt, vilket ger ett annat utslag än om hästsportjournalisterna ensamma skulle ha röstat.

 

Kriterierna i Galoppen är intressant! Följer Bro-tränade hästar med de bästa prestationerna. Det delas också ut ett pris för Årets kämpe, där kriteriet är att hästen ska ha varit före flest antal hästar under året.

I Galoppjuryn som väljer Årets Hästar, tränare och ryttare sitter en enda person! Som har till uppgift att ta fram de bästa prestationerna.

 

Hovtramp/Ilse 

Låter liiiite vanskligt i mina öron, vem fikar med vem? Själv hade jag röstat på Madeleine Smith och Espen Hill, om det hade varit möjligt...Hon som vann S:t Leger. DET var en prestation utan like av BÅDE häst och ryttare/tränare. Kanske inte den tvåbenta är lika fin i kanten som konkurrenterna? Krusar inte lika mycket för överheten i galoppen? Säger vad hon tycker? Nä, så är det nog inte. Vi litar på att en enda person väljer rätt, eller hur?

Hovtramp/Ilse