STALLET

mötesplats

för Hästar & Hästfolk

Blogg

Vart tar alla stjärnor vägen?

 

Hästar som travat både fort och länge!

 

Travhästar är elitidrottare och måste prestera… för att få behålla sin hästägare, box och travtränare. Annars blir det för dyrt! Träna på längden, backträning, intervaller, heatkörning och snabbjobb minst två gånger i veckan sliter, beroende på anatomiska förutsättningar, talang, tränarkompetens och ”träningsfilosofi.” Alla sätt är bra utom de dåliga.

 

Hovtramp/Ilse

Redan vid inkörning börjar ”problem” för vissa hästar. Fast egentligen är det ju inte hästen som har problem, det handlar mer om hantering från den som tar betalt av sin kund för en tjänst. Har upplevt en mängd olika varianter på nära håll. Det vi borde vara överens om, är att sparka på liggande unghäst aldrig ska förekomma, använda pisk och stövelspark på unga individer vars ägare betalar dyra pengar för något helt annat, ska aldrig omfattas av tystnadskultur. Eller hur?

Social hantering, övning, upprepning och vänliga ord kan göra underverk, även med den mest avogt inställda unghäst. Vid inkörning och hantering formas individerna för all framtid. Glöm inte det. 

Inte ens de bästa ”travstjärnorna” håller ihop skadefria hur länge som helst. Unghästar behöver tid att växa, vilket är svårt att göra samtidigt som de måste prestera farter som de normalt bara gör under flykt. Växtperiod är lätt att känna igen för den som har kunskap, övriga får vara uppmärksamma på hur guldklimpen uppför sig.

 

Boken Unghästen av Docent Åke Åsheim/Hästsjukhuset, Solvalla borde alla nykläckta travtränare fått i present av Wången, den boken blir aldrig gammal! Förmånen att ha fått renskriva text och knäppa alla dessa röntgenbilder som användes i forskningen av unghästars tillväxt, blev en lärdom för livet. Tack Åke.

Elithästar från de mest rekommenderade stuterierna, framgångsrikaste uppfödarna, avkommor efter mestpresterande hingstar och utvalda fölston, vart tar alla avkommor vägen? Elitauktioner med dyrköpta individer tränas och tävlar generellt alldeles för kort tid! Varför försvinner så många ut bakvägen och unghingstar går till avelsboxen?

Hästar som skadas under träning och tävling är alldeles för många. Varför? Svaret är enkelt, för stora stallverksamheter, stress under arbetstid, för dålig kompetens anatomiskt och träningsfysiologiskt. Den omtalade filosofin, den har däremot precis alla.

Inte många hingstar och ston som vunnit stora segrar har lagt tävlingsskorna på hyllan frivilligt. Många har fått bestående, oidentifierade skador som gör att de inte kan fortsätta. Trots husveterinärer i givakt. Nä, byta ledvätska, ”fylla på blod” och andra centrifugerade godsaker håller inte i längden, allt har ett slut. Man kan laga det som är berört, men inte det som är förstört.

Sen och gaffelbandsskador som återkommer (!) flera gånger på samma ben (suck) är mer ett kvitto på oidentifierade belastningsskador. Det ögat ser är inte alltid problemet.

Travhästar startar definitivt inte lika ofta som för bara några årtionden sen, och syns som äldre inte lika länge på travbanorna. Fart dödar.

Här är några exempel på äldre hästar som startade ofta, några utan att ens vinna ett enda lopp…Har mycket svårt att tro att någon tränare skulle orka hålla igång på samma sätt idag. Tänk bara tanken att starta en häst 338 gånger och få segerdefilera en enda gång!

Kallbloden har generellt fler starter på kontot än varmbloden. Knixen startade 95 gånger utan att sticka nosen först. Sigge B (född 1979 e.Solspenter u.Menja B.) startade 184 gånger utan att vinna, stackars ägare. Vinnsnopp (född 1973 e.Janar u.Vinnbläsa) startade 338 gånger men vann bara en enda gång! Primer (född 1984 e.Gyllbest u.Greiprima) gjorde 166 starter utan en enda seger.

Välkända travidoler travade oftare och flera år i stenhårt sällskap och verkar ha hållt ihop mycket bättre än dagens stjärnor. Trots den överanvändning av tuppkam och alla tänkbara hjälpmedel som finns idag. Före stötvågs och frekvensmaskinernas inträde, laserapparater och andra tekniska prylar var det lika ont om i början av 90-talet.

Hade faktiskt några tekniska hjälpmedel i mitt konvalescent och karantänstall på 80-talet, bland annat en ombyggd slipmaskin som vibrerade och gick att använda som stimulerande massage av stela leder. Noggrann genomgång av alla hästar varje kväll, stretchning och långa avkopplande promenader verkar det vara ont om idag. Har förmodligen ersatts med skrittvindor, stora veterinärlådan och dyra fakturor. Synd. En trevlig tid med massor av social hantering och payback.

Några av alla de slitvargar som tjusade publiken kan vi kosta på oss.

Foto: Kanal75 - Copiad med sin skötare Anette

Copiad (Erik Berglöf) med två Elitloppssegrar 1994 och 1995, startade 81 gånger och vann 50 lopp. Var en sväng som avelshingst bakom järnridån innan han fick återvända hem till sin gamla hästskötare.

Hovtramp/Lasse - Zoogin

Zoogin (Åke Svanstedt) vann rader med klassiska lopp, en av Sveriges mest framgångsrika travhästar. Kung Åke (El ON i min värld) hade hjälp av sin bror Kjell, som följde hästen i 96 starter och 51 segrar.

Scandal Play (Lars Marklund) kördes i lopp av Bo Eklöv, senare lärare på Wången. Hästen vann Guld-divisionen hela 22 gånger, bland annat sju raka segrar. 153 starter och 50 segrar.

Vart tar de vägen? Alla dessa dyrköpta unghästar på selekterade unghästauktioner, champagne, visslingar och rop. Hälften av dessa fantastiska individer som rosat travbanorna i Sverige och Europa bor efter att ha tävlar färdigt på Travkompaniets Menhammar eller hos Stall Stefan Melander stall TZ, som avelshingstar och Elit-ston. Hade gärna sett dem tävla några år till, gick alla sönder?!

Guld-divisionen hade definitivt behövt lite högre spänning och fler unika individer som mäter krafterna mot varandra. Vad hände? Gick de ”sönder” eller tröttnade på att tävla? Självklart ska hästar helst avgå med flaggan i topp, men för oss som ibland hamnar bakom kulisserna känns det så jäkla synd att så många travhästar avgår för tidigt.

Största nutida problem? Snabbutbildning, där marknadsföring och media träning har hög prioritet, men för få besök görs i slakthus, med dissekering och diagnosticering av skador, helst orsakade av träning och tävling. Det skulle få vilken senare stressad tränare som helst att värma upp och framför allt, värma ur hästen bättre efter lopp och träning. Lånekuskar som kastar tömmarna på tränarna direkt efter lopp tar inget ansvar för hästarna...pfuiii.

Tid (kostar pengar) och är problem även för framgångsrika travtränare. Stora stall som selar ut mängder med hästar under en tävlingsdag ser man sällan träcka en häst efteråt. Idag finns (knappt) inga hästskötare som viger sitt liv lika mycket åt alla passhästarna. Vem hinner promenera i skogen med en stressad individ eller lägger ner lika mycket tid på sin ”sämsta” passhäst som den mestvinnande. Varför?

Hovtramp/Ilse

Tiden finns inte, hästfolket lever inte med sina hästar som på 70-80-90-talet. Allt har ett slut. Var så säker på att den häst som vinner storlopp och syns i Tv-rutan får sina promenader och extra allt, men de övriga då? De där som lägger öronen bakåt redan i boxen för att slippa backträning, eftersom de ”sluppit” massage och extra omsorg, de som lägger sig ner med vagn i ren protest, backar eller i sämsta fall hugger och slåss? Tog man reda på orsakerna eller försvann de ut bakvägen till tränare som får betydligt mindre betalt och har bättre kunskap? Borde inte alla hästar få samma uppmärksamhet, betalar inte alla hästägare lika mycket i träningsavgift? Alla vet svaret.

Det finns givetvis orsaker, till allting. Det man upplevt är inte alltid rumsrent och tas inte alltid ens upp vid anmälningar till Svensk Travsport. Tandlösa besök från ST:s inspektörer förbokas ofta hos tränaren eller varnas från insidan. Under senare tid görs oväntade besök, tack.

Utpekad elaking och hästplågare som varnas hinner givetvis rätta till det mesta, både i stallet och veterinärjournalerna, innan ”hästhälsan” är på plats. Pratade nyligen med en frustrerad utredare hos djurpolisen (blev uppringd.) Som insåg att man faktiskt kan ha erfarenhet från båda sidorna av staketet. Det mesta göms i snö men kommer upp i tö. Till slut kommer sanningen fram via hästskötare som fått nog, grannar som inte tål se eländet längre, hästägare som kommer vid "fel tillfälle" och många fler. Bakom anmälningar som avfärdats som avundsjukt förtal eller utan tillräckliga bevis. fortsätter galenskaperna. Trist men sant. Vill du göra något så gör det själv.

Förhoppningsvis har spankingen upphört hos travtränaren ? där det förekommit. Att ingen enda person skulle ha vetat om riktiga övergrepp och andra galenskaper är bara ett trist kvitto i travsporten. Ett exempel är väl knäppgöken som varit anställd hos stortränare och kört V75-lopp, det låter inte rimligt att ingen ser vad en anställd gör! Någon enda måste väl ha anat oråd när stona blivit regelrätt påsatta i boxen? Det fanns ju både film och mängder med bevis att tillgå, i efterhand, mål kommer upp i Tingsrätten juni 2021.

Om hästen själv får välja, blir det inte alltid hos de som syns och hörs mest…

Hovtramp/Ilse

 

 

Din Rubrik

Exempeltext. För att ändra till din egen text, klicka på knappen med en penna på sig.

Et factum est in tricesimo anno in quarto mense in quinta mensis cum essem in medio captivorum iuxta fluvium Chobar aperti sunt caeli et vidi visiones Dei in quinta mensis ipse est annus quintus transmigrationis regis Ioachin factum est verbum Domini ad Hiezecihel filium Buzi sacerdotem in terra Chaldeorum secus flumen Chobar et facta est super eum ibi manus Domini et vidi et ecce ventus turbinis veniebat ab aquilone et nubes magna et ignis involvens et splendor in circuitu eius et de medio eius quasi species electri id est de medio ignis et ex medio eorum pinnis eorum in quattuor partibus et facies et facies autem bovis a sinistris ipsorum quattuor et facies aquilae ipsorum quattuor et facies eorum et pinnae eorum extentae desuper duae pinnae singulorum iungebantur et duae tegebant corpora eorum et unumquodque coram facie sua ambulabat ubi erat impetus spiritus illuc gradiebantur nec revertebantur cum ambularent et similitudo animalium aspectus eorum quasi carbonum ignis ardentium et quasi aspectus lampadarum haec erat visio discurrens in medio animalium splendor ignis et de igne fulgor egrediens et animalia ibant et revertebantur in similitudinem fulguris coruscantis cumque aspicerem animalia apparuit rota.

Expert eller speltorsk?

 

Spelexpert utan att ha klappat en enda häst?

Spelexpert, är det ett jobb? Med riktig lön? Men...de där som enbart kört lopp i badkaret eller i lopp-akivet, de där som berättar för oss om det som inte ens tränaren vet! Vilka är det? Gafflar om vad olika utrustningar har för praktisk betydelse för oddsen och vem som sa vad, för en vecka sen alltså. Enbart vissa uttryck kan ju få en att fundera var de haft sin undervisning någonstans? –kom fel på det…gick bra i ett lopp samma tid förra året, har fantastiska gener... suck man tar sig för pannan! Så få se nu, vad har alla de där experterna för bakgrund? Har de jobbat med levande hästar nån gång? Kanske de bara varit hästägare på fakturor? Eller kompis med gänget som redan kommit in i studion från kylan?

Oavsett vilket. Ett ytterst litet fåtal personer har blivit lyckliga och suttit nöjda med sina större totospelvinster. Knappt någon av miljonärerna slutade spela efter storvinst, men de slapp i alla fall stapla lådor på ICA, sälja grönsaker, köra buss eller sortera skruvar i nån fabrik. Åtminstone ett tag. En storspelare jag känt väldigt länge dog av plötsligt hjärtstopp, dagen efter en av de största totovinsterna i Sverige! 

En annan storspelare som inte ens betalade sina räkningar blev bara fetare, ändå snålare och olyckligare, han slutade i princip precis där han började. Med två tomma händer och en bunt bruna kuvert. Ett par storspelare som ofta satt på uteläktaren Solvalla fick in ett par storvinster, men fortsatte att spela tills pengarna var helt slut, och hamnade till sist hos spelmissbrukarnas hjälpstation.

Foto: Hovtramp - är detta gänget som spelar skjortan av oss? Nä.

Foto: Spelvärde.se - så här ser de ut, experterna!

Spelvärde.se – är en populär samling grabbar och tipsnördar. Skrapade faktiskt av ren nyfikenhet lite på de självutnämnda experternas bakgrund, hittade lite godsaker som kanske kan vara kul att veta.

Expert i travsport eller travspel är inte något man föds som, eller kan kalla sig efter en praovecka hos stortränare eller en ENDA storvinst, är inte det falsk marknadsföring? Åtminstone omvänd marknadsföring för de som vet sanningen. Så här såg det ut i CV hos spelvärde.se grabbgänget (Gud förbjude, där kommer inga käringar in?) :

En expert kom in via pokerspel, gillar spelkonstruktioner och enligt texten lever han och andas trav….i lopparkivet.

En var hjärnan bakom en storvinst 2009, köpte in ett antal travhästar, jobbade hos en A-tränare en tid och kanske kan berätta för övriga hur det går till i det verkliga travlivet.

En gick ut gymnasiet och livnärde sig sedan på spel fram till rekryteringen till Spelvärde 2015, kallas Jesus i spelkretsar (inte trav) kretsar, där krävs betydligt mer...

Ung kille som parallellt med studier livnärt sig på spel (trav och fotboll. ) Älskar att ”klocka hästar” gillar statistik, har suttit på Jägersros läktare.

En expert har bakgrund från Guiden och Travronden, har numera vigt sitt liv åt att analysera lopp.

V86-experten har besökt många travbanor och samlade som liten torskbongar i plastkassar.

En stark tipster (redaktionens omdöme) ägnar alla dygnets timmar åt analys inför travlopp.

Ansvarig utgivare för Spelvärde.se och grundare, hade som ambition att starta en tipstjänst som han själv skulle velat ha som kund, bra tänkt!

Har bara lite svårt att förstå hur dessa självutnämnda experter ska kunna förstå och redogöra för viktiga balans och utrustningsändringar, kunna göra djupgående analyser/intervjuer som ingen annan har gjort?

Det travtränare/kuskar och lånekuskar är minst intresserade av inför viktiga lopp, är nog den press och media hysteri som råder. Att som kusk analysera sitt eget lopp innan lopp, avslöja sina tilltänkta drag, är det så smart? Om tio olika tipsjägare ringer samma dag, hur ska tränaren då hinna köra och träna häst? Hur lånekuskar ska kunna analysera en häst de inte ens känner, bara träffar som hastigast på stallbacken, är ju rena gissningstävlingen. Skulle de avslöja tränarens körorder? Tror knappast det. Dessutom, populära lånekuskar har ju inte ens tid att värma hästarna åt sina uppdragsgivare!

Under Pressbilds-åren gjorde jag faktiskt Fem tippar V65 under ett antal år, valde bilder, tränare/kuskar som hade starthäst när lördagen äntligen kom. EAP/Einar Anderssons idé. Spännande tid med många kontakter, för på den tiden ville ju alla synas i pressutskick i samtliga landsortstidningar och Travronden.

Remy övervakade som en hök (vilka tippande tränare som valdes ut alltså) och skrek som kniven satt i honom om fel tränare hamnat i tipsen. Minns speciellt en gång, en häst skulle starta som jag haft som motstånd till min egen snabbloppare ett par gånger, tränades av en liten tränare med få hästar i stallet och skulle dessutom köra hästen själv...

Letade länge efter porträttbild och lät tränaren vara med som en av 5 tippare. Kände mig så nöjd, hästen var i fin författning och tränaren var så glad att få vara med. Sköttes via telefon och fax. Dörren slets upp så fort tips levererats för tryckning. Gissa vem? Den nästan två meter långa chefen skrek redan i dörren – vem i helvete har valt ut den där tränaren? Dessutom ska han ju köra själv också, han kan ju för fan inte ens köra en skitkärra! Gissa vem som vann loppet…

Experterna som guidar oss i Trav-Tv kan man ju också fundera över, när man ändå håller på. Vem släppte in dem i TV-studion? Bra fråga. Så värst många rätt har åtminstone inte experten Peter Andersson haft under lång period, vad kan vi ha missat? Borde nog ha börjat med något annat, för någon tipsexpert är han definitivt inte…Gissa vad han har för yrke i botten…EKONOM.

Hur han fick jobbet som en av de mest omdiskuterade travexperterna? Enkelt, titta efter på länken!

Hur gick det med hans V75-tips då? Har lite elakt sparat ner ett gäng V75- omgångar där Peter tippat mellan 192-720 rader. Så här många rätt av 7 möjliga blev det: 2-5-4-4-1-4-5-4-1-5-3.

Ett enda rätt står för V75 Skellefteå och V75 Dannero. Skulle kanske ha fortsatt som ekonom, för speciellt rolig är han ju inte ens när han försöker vara rolig. Lekte med uppblåsbara kossor tillsammans med Per Skoglund i TV-reklam. Sistnämnde borde vetat bättre, har ju i alla fall ”hästar hemma” och tog körlicens, vann ett lopp med sambons tränade häst.

Nä, badmössornas tid är nog förbi, välkommen tillbaks Lennart ”Kusken” Forsgren även om du är 70+ kompetens är inget man köper på postorder. Det hjälper inte ens att ha vunnit storlopp med fantastiska hästar, inte säkert att man passar i media bruset för det. Såvida vi inte ska ha badmössor och höhö-skämt som mer drabbar än roar. Man behöver inte vara proppmätt för att fatta att professionalism är något klart underskattat i Trav-Tv.

  

Hovtramp/Lasse - historisk målgång Elitloppsförsök Jennifer Tillman- Royal Fighter

Tjejer kan! Har betydligt mer travkompetens än grabbarna i TV-studion! Sandra gift Mårtensson har lång bakgrund i travsport, både i sulky och monté och började med ponnytrav. Jennifer Tillman har lika lång travbakgrund hon, första kvinnliga kusk som vunnit ett Elitloppsförsök. Elin Gustavsson var både proffstränare med eget stall och provade som privat-tränare för Stall Zet på Furuby, där Daniel Redén verkar idag.

Olyckan i ett travlopp satte stopp för det mesta.

Tre tjejer som vet vad de pratar om, när det gäller travlopp och travsport!

Trevlig kväll!

Hovtramp/Ilse

 

Den som ingen stjärna e ska stjärnor se...

 

Hovtramps arkiv, vild unghäst som fick allt men ändå inte hade lust

Vem myntade uttrycket - den som ingen stjärna e ska stjärnor se, hängde upp käken (checkremmen) 6-7 hål och satte tunga boots eller blyfyllda skor på hästen? Vilken tur, preskriberat (70-tal.)

Historisk bild ur bok, avfotograferad D Patch

Hästar som travat både fort och länge!

Travhästar kan jämföras med tvåbenta elitidrottare, måste prestera… för att få behålla sin hästägare, sin box och sin travtränare. Annars blir det för dyrt. Träna på längden, backträning, intervaller, heatkörning och snabbjobb minst två gånger i veckan sliter olika, helt beroende på anatomiska förutsättningar, talang, tränarkompetens och ”träningsfilosofi.” Alla sätt är bra utom de dåliga.

Foto: Hovtramp/Ilse

Redan vid inkörning börjar ”problem” med vissa hästar. Fast egentligen är det ju inte hästen som har problem, det är hanteringen hos de som tar betalt av sin kund, för en tjänst. Har upplevt en mängd olika varianter, både bra och dåliga. Det vi borde vara överens om är att sparka på liggande unghäst  inte får förekomma, använda pisk och stövelspark på ung individ vars ägare betalar dyra pengar, borde inte omfattas av rådande tystnadskultur. Eller hur? Social hantering, övning, upprepning och vänliga ord kan göra underverk, även med den mest avogt inställda unghäst. Vid inkörning och hantering formas individerna för all framtid.

Hållbarheten då?

Inte ens ”travstjärnorna” håller hur länge som helst. Unghästar behöver tid att växa, vilket är svårt att göra samtidigt som de tvingas prestera farter de normalt bara gör under flykt. Växtperioder är lätta att upptäcka för den som har kunskapen, övriga, var uppmärksam på hur guldklimpen uppför sig.

  

                                                  Foto: Svensk Galopp

Boken Unghästen av Docent Åke Åsheim/Hästsjukhuset Solvalla borde alla nykläckta travtränare fått i läxa, även om den är ålderstigen. Enbart förmånen att ha fått renskriva texten i boken och knäppa alla dessa röntgenbilder som användes i forskningen av unghästars tillväxt, blev en lärdom för livet. Tack Åke.

Hovtramp foto - Elitauktion

Elithästar från de mest rekommenderade stuterierna, framgångsrikaste uppfödarna, avkommor efter mestpresterande hingstar och rikaste, genetiskt utvalda fölstona, vart tar avkommorna vägen?

Elitauktioner med dyrköpta individer tränas och tävlar generellt alldeles för kort tid. Varför försvinner så många travhästar ut bakvägen eller hingstar till avelsboxen, varför blir så många skadade under träning och tävling nu för tiden? Alldeles för många. Svaret är enkelt, för stora stallverksamheter, för dålig kompetens, både anatomiskt och träningsfysiologiskt. Den omtalade filosofin, den har däremot alla.

Inte många av dessa underbara hingstar och ston (som hämtat stora segrar på travbanorna) har lagt tävlingsskorna på hyllan frivilligt. Många har fått bestående, alternativt oidentifierade skador som gör att de inte kan fortsätta att tävla. Trots veterinärer i givakt. Nä, byta ledvätska, ”fylla på blod” och centrifugerade godsaker håller inte i längden, allt har ett slut. Man kan laga det som är berört, men inte det som är förstört.

Hovtramp/Ilse - obduktion av travhäst

Sen och gaffelbandsskador som återkommer flera gånger på samma ben (!) är mer ett kvitto på fel veterinär, oidentifierade skador och uppkomna belastningsskador. Det ögat ser är sällan problemet. Faktum kvarstår dock - sporthästar startar inte lika ofta som för några årtionden sen och syns inte lika länge på travbanorna. Fart dödar.

Här kommer några exempel på äldre hästar som startade väldigt ofta, utan att ens vinna…Har svårt att tro att någon enda nutida tränare skulle orka hålla igång på samma sätt idag. Tänk bara tanken att starta din häst 338 gånger och bara få segerdefilera en enda gång!

Knixen startade 95 gånger utan att sticka nosen först. Sigge B (född 1979 Solspenter-Menja B.) startade 184 gånger utan en enda vinst, stackars ägaren! Vinnsnopp (född 1973 Janar-Vinnbläsa) startade 338 gånger och vann en enda gång! Kallblodet Primer (född 1984 e.Gyllbest-Greiprima) gjorde 166 starter utan seger. Snacka om uthålliga tränare och ägare. Finns inte idag?

Vart tog de vägen allihop? Dyrköpta unghästar, selekterade unghästauktioner, champagne, visslingar och rop. Hälften av dessa fantastiska individer som senare rosat travbanorna både i Sverige och Europa. Många lever och bor på Menhammar eller hos Stall TZ, som avelshingstar och Elit-ston. Hade gärna sett dem tävla några år till, trots digra pengar på kontot.

Dagens tunna Guld-division hade behövt lite mer spänning och fler unika individer som mäter krafterna mot varandra. Vad hände? Gick de ”sönder” eller tröttnade de på att tävla? Självklart ska man avgå med flaggan i topp men för oss som ibland hamnar bakom kulisserna känns det bara som så jäkla synd på alla dessa rara ärtor…

Största nutida problem? Snabbutbildning, tränarlicens där marknadsföring och mediaträning har hög prioritet, men få besök i slakthus med dissekering och diagnosticering av skador, helst orsakade av träning och tävling. Skulle få vilken stressad tränare som helst att värma upp och framför allt, värma UR efter lopp och träning.

Foto: Hovtramp/Lasse 

Tid (kostar pengar) säkert största problem för framgångsrika tränare. Idag finns (knappt) några hästskötare kvar som viger sitt liv åt passhästarna, promenerar i skogen med stressade individer eller lägger ner lika mycket tid på sin ”sämsta” passhäst (prestation) som den bästa. Varför? Tiden finns inte, hästfolket lever inte med sina hästar som på 70-80-90-talet. Allt har ett slut.

Foto: Hovtramp/Ilse

Men. Var så säker på att den häst som vinner storlopp och syns i Tv-rutan får sina promenader och extra allt, och då undrar ju hästägarna, vad får de övriga pållarna då? Vad får de där hästarna som lägger öronen bakåt redan i boxen? Kanske vill de slippa backträning, de har ju ”sluppit” massage och extra omsorg. Eller de som lägger sig ner med vagn i protest, backar eller i sämsta fall hugger och slåss?

Foto: Hovtramp/Lasse

Tog man reda på orsakerna eller försvann de ut bakvägen till någon som får betydligt mindre betalt men har bättre kunskap? Borde inte alla hästar få samma uppmärksamhet, betalar inte alla hästägare lika mycket i träningsavgift?

Det finns givetvis olika orsaker, till allting. Det man upplevt är inte alltid rumsrent och inte ens anmälningar till Svensk Travsports handläggare tas alltid på allvar. Tandlösa besök från ST:s inspektörer förbokas och varnas från kompisar på insidan. Utpekad elaking och hästplågare hinner rätta till det mesta, i stallet och i veterinärjournalerna innan ”hästhälsan” är på plats. Nyligen hörde en frustrerad utredare hos djurpolisen (blev uppringd) av sig. Som läst en blogg och insåg att man faktiskt kan ha erfarenhet från båda sidor av staketet.

Det som göms i snö kommer upp i tö. Till slut kommer sanningen alltid fram, via hästskötare som fått nog, boxgrannar som inte tål att se eländet längre och flyttar, hästägare som kommer vid fel tillfälle. Bakom anmälningar som avfärdats som avundsjukt förtal,utan tillräckliga bevis, fortsätter galenskaperna. Trist=sant. Vill du göra något, gör det själv.

Foto: Hovtramp/Lasse - vad händer?

Förhoppningsvis har spanking upphört hos travtränarna där det förekommit under året som gått. Att ingen enda person skulle ha vetat om dessa övergrepp och galenskaper är ett trist kvitto i travsporten. Ett annat trist exempel är den knäppgök som varit anställd hos stortränare och kört V75-lopp, låter inte rimligt. Någon måste väl ha anat oråd när stona blivit regelrätt påsatta i boxen? Det fanns ju både film och konversationer att tillgå, i efterhand, målet kommer upp Tingsrätten i juni 2021.

Om hästen själv får välja, inte alltid hos den som syns och hörs mest...

Hovtramp/Ilse

Skyll dig själv, vi pröjsar inte!

 

 

Foto/Svensk Travsport

Otjänlig travbana, tjäl-lossning, inställda travtävlingar

När väderomslag visar från -15 och snödrivor till +8 och gegga på några ynka dagar, borde man ju begripa att det inte går att köra travtävlingar och ställa in tävlingarna i tid. Men det sista som överger beslutsfattarna är tydligen hoppet.

Förr i tiden visste alla vad en tjäl-lossning var och framför allt vad det betydde rent praktiskt. Idag behövs tydligen lite mer än SMHI, alla travbanor vill genomföra sina tävlingar, trots att det varken går att springa omkring med spjutbrodd eller hakar i hästskorna, man glömmer lätt bort att det enda som gäller är gummistövlar!

Hovtramp foto - startbil

När startbilen inte gick att använda idag på Örebro provade man med linjestart, inget kuskar övar så ofta på precis. Loppet startas då med en master (häst nr.5) och om den hästen galopperar blir det häst nr 4 som tar kommandot. 

I travsammanhang är det Jordbruksverkets anlitade banveterinär som bestämmer, och det hjälper inte ett dugg vad tränare, travbanans personal eller hästägare tycker. Banveterinär är enväldig domare.

G75 på Örebro med Jackpott för spelarna ställdes in idag, efter tre körda travlopp. Kanske skulle inga lopp över huvud taget ha körts? När travbanan meddelade att tävlingarna ställdes in efter tredje loppet, inför G75-1 (lopp 4) hade redan 22 hästar strukits av sina tränare.

Några gästande tränare och hästar på Örebro hade lång väg att åka, exempelvis från Årjäng, Rättvik, Färjestad och Gotland. Ingen resa man gör på en kafferast precis. För att åka från Visby till fastlandet reser hästarna med Destination Gotlands båtar till Nynäshamn (eller Oskarshamn) sedan återstår väg från fastlandet till travbanan med hästtransport.

Vid ett tidigare tillfälle reste Gotlandshästar från Visby till Färjestad, och var framme på travbanan under eftermiddagen. Då meddelades att travtävlingarna hade flyttats till Solvalla! Med bara några timmar kvar till start, en omöjlig situation för de som trampade omkring på Färjestads stallbacke. Jahaja, naturens nycker kan ju ingen rå för, men med tanke på spelpotten borde väl resenärerna som inte skulle hinna fram till Solvalla och inte heller hinna med båten tillbaks samma kväll mot Visby, fått någon form av ersättning!

Läser man innantill i reglementet om inställda travtävlingar ersätts färdväg efter antal körda mil. Bara ett litet problem uppstod för Gotlandshästarna, Svensk Travsport räknar bort milen över vattnet!

Det är nämligen ingen väg, det är vatten, så vad blev det kvar? Tjoflöjt! 10 timmars resväg i onödan, extrapersonal i hemmastallet som knappast jobbar gratis och några kronor inte ens värda namnet tillbaks på kontot. Hur i hela friden tänkte den som skrev den klausulen åt Svensk Travsport?

Samma sak idag, vid dagens tävlingar på Örebro. Gotlandsresenären med tre starthästar lär ju inte ens få tillbaks så det räcker till en måltid på hemvägen på båten. Hoppas hästarna från Rättvik och Årjäng håller sig på vägen, kör de över några broar räknas väl de sträckorna också bort!

Dags för blodbyte i travfabrikens kontorskorridorer. In med folk som har praktisk erfarenhet av travsport och framför allt kan tänka. Förstår att en del tjänstemän blir kortvariga på sina jobb, vissa kan för mycket och andra får ingenting gjort.

Foto: Hovtramp arkiv

Hovtramp/Ilse

Spermier till salu?

 

Hovtramp/Lasse - Propulsion med Örjan Kihlström

Vem bestämmer om Propulsions spermier ska spridas i Sverige?

Efter den kanske största? travskandal som drabbat svensk travsport gick det fort! Hingsten emigrerade med hjälpa av sin tränare/ägare Stall Zet och Daniel Redén snabbt som tusan till USA, där det är tillåtet att betäcka med nervsnittade hingstar. det är ju avelssäsong för bövelen!

Hovtramp/Lasse - Ilse Spin gäspar (eller skrattar)

Gissningsvis följer ett antal svenskfödda ston efter Propulsion till USA för att betäckas, och därefter importeras tillbaks till Sverige, som avkommor till Propulsion. Känns det reglementsenligt? Kryphål är till för att täppas till, eller hur. Tävlar alla på lika villkor, är alla är lika inför lagen? (reglementet) knappast!

Läs och begrunda. Hur i hela friden kan en nervsnittad hingst (vars ägare/tränare fått samtliga svenska tävlingsresultat strukna) hamna bland listhingstar som ska prova sina kulor och spermier i svensk avel under vecka 10 och 11 inför Avelsvärderingsnämnden? Tvärt emot gällande svenskt reglemente, både vad gäller tävlingsdelen och avelsbiten, bevisat och klart! Bara att läsa innantill. 

ASVT tar bara hand om vissa delar av svensk avel/auktioner och hänvisar till ST/Svensk Travsport där drottning Christina snällt mailar tillbaks att alla hingstar får prova sina spermier och det är upp till Avelsvärderingsnämnden att besluta om avel för Propulsion ska vara tillåten i Sverige. Blir den nervsnittade hingsten godkänd för avel så är det alltså fritt fram i fortsättningen att 1) nervsnitta alla halta elithingstar i Sverige och 2) avla på dem istället?

Uppfödare och hästägare som redan använt hingsten på sina ston har trots detta fruktansvärda misstag fått registrera sina födda avkommor, självklart har de handlat i god tro! Eller? För ingen kan väl vara så dum att man betäcker med en hingst som man vet är diskvalificerad både på tävlingsbanan och i aveln?

Nu återstår den olidliga spänningen fram tills Avelsvärderingsnämnden bestämmer sig. Självklart kan det bara bli ett svar – fortsätt med de omoraliska och ur djurskyddssynpunkt godkända galenskaperna i USA, men inte i Sverige!

Vilka sitter i respektive nämnder och avelsråd?

Vilka ingår i Avelsvärderingsnämnden, vilka personer tar det tunga beslutet om Propulsion som självklart bara kan bli ett nej?

Hovtramp/Lasse - Propulsion med Johan Untersteiner

Svensk Travsports avelschef: Christina Olsson.

Avelsråd: Ordförande Ulf Hörnberg, Christina Olsson, Staffan Philipsson och Lennart Peterson-Brodda.                                                               

ASVT: Carina Dahling-Satrell (Skråmsta Stuteri) Sven Rejnö (veterinär, uppfödare) och Håkan Persson.

Avelsvärderingsnämnd: (spänningen stiger!)

Ordförande Hans Näslund, Torsten Forssell, Bengt Larsson, Lars Johansson, Håkan Persson. Suppleanter: Matts-Olov Nord och Ulrika Lundberg ASVT, Generalsekreterare: Anders Lind.

Vem gör vad? Svensk Travsports avelsavdelning administrerar frysmärkning, identifikation, fölregistrering, nämndärenden, språngrullor, hingstkataloger, betäckningsbevis och hästpass. Ansvarar även för export, medan import delas med ST:s sportavdelning.

Med tanke på Propulsionärendet verkar det ju saknas en del?

Avelsrådet med ST:s Generalsekreterare som ordförande och representanterna från ST samt ASVT (tre platser vardera) har en rådgivande funktion i avelsfrågor till ST:s styrelse.

Avelsvärderingsnämnden: 2010 infördes en ny typ av avelsvärdering - där alla hingstar blir godkända men värderas efter fem förväntade avelsvärden. Hingstarna får poäng (max100p) efter prestation (max50 p), härstamning (max40 p) och veterinärstatus (max10 p).

Hovtramp/Lasse - propulsion med Erik Adielsson

Exteriör och temperament beskrivs. (Undrar hur det bedöms med listhingstarna...) Ledamöterna värderar, fem ledamöter och två suppleanter där minst två ledamöter och en suppleant ska vara veterinär.

Två gånger om året hålls avelsvärdering för varmblodiga travhingstar. Avkommor prövas en gång om året, hingstarna får värdeomdömen efter så som avkommorna har tävlat/presterat.

Beslut från avelsvärdering eller avkommeprövning kan överklagas hos Besvärsnämnden, som granskar bedömningarna och att beslut är baserade på rätt fakta.

ASVT Avelsföreningen är en medlemsorganisation för uppfödare och avelsintresserade. De ingår i BAS (travets aktiva) tillsammans med RST (hästägarna) TR (travtränarna) BTR (B-tränarna), Sleipner (kallblodens förening), STaR (amatörkuskarna), SPTF (ponnytravet) med flera. ASVT utser också Elit och Diplomston.

Slut på lektionen. Nu vet alla hur det går till, och vilka vi ska skylla på när Propulsion blir godkänd? för svensk avel.

Trevlig kväll!

Hovtramp/Ilse

GOTT & BLANDAT!

 

Gott och blandat!

Yngst, längst, tjockast eller äldst, då finns det hopp om att fler får köra travlopp!

Åtminstone i USA. I svensk travsport råder däremot strikt ordning och reda, åtminstone på sportkontoren och i Hästsportens Hus. Det finns fler regler och skyldigheter än rättigheter, så värst många ”roliga lopp” instiftas inte, eller?

Hovtramp/Lasse - Fuxloppet på Solvalla

Fuxloppet (instiftat av Anders Malmrot/Solvalla) blev en innovativ nyhet.

Travsporten behöver muntras upp, kanske är det dags för lite udda lopp? Tänk bara att slå upp propositionshäftet och upptäcka att i just det här loppet måste du vara färgad, judisk, äldst, längst, yngst eller tyngst - för att få delta i loppet som kusk! Det händer nog bara i USA.

Hovtramp/Lasse - tjock kusk i Italien...

Hvtramp/Lasse - tjock kusk i USA

I USA finns inga hämningar, the show must go on!

Professionella tränare har ofta ”fallguys” som tar avstängningen och böterna medan sjutton (17!) hårda piskrapp på hästrumpan i upploppsstridens hetta varken hör till ovanlighet eller leder till speciellt hårda straff för kusken. Det finns många olikheter i travsport mellan Sverige och USA, men en sak är säker - over there är dollar prio 1.

 

Dollar är motorn i amerikansk travsport. Med i Sverige otillåtna medel skördar amerikanska tränare och kuskar och även ex.svenskar som emigrerat stora framgångar. Till varje pris? Hästar går ut bakvägen i parti och minut, om de inte motsvarar förväntningarna. Under den största travhelgen Hambletonian är Hambo-loppet det enda lopp där Lasix* är förbjudet, resten av travåret är det fritt fram för Lasix, Losec (magsårsmedicin) elektrolyter fylls på intravenöst (vätska via dropp.)

Exempel: Hambodagen 2003 startade 143 hästar, 52 tävlade med Lasix i kroppen, märks i program med *L.

*Fakta om Lasix:

Kortverkande diuretikum. Aktiva substans, Furosemid, är ett sulfonamidderivat som ökar Na, Mg och Ca -utsöndring och ger mindre bikarbonatutsöndring. Vid för höga doser/flitig användning föreligger risk för biverkning (hypokalemi, hyponatremi, hypokalcemi, hypokloremisk alkalos och hypovolemi) påverkar blodkoncentration samtida läkemedel.

 

Hovtramp arkiv/auktionsprogram

Att locka publik till trav och galoppbanorna har inte varit lika lätt de senaste åren (bortsett från Corona.) Nu när man kan sitta i Tv-soffan hemma eller koppla upp mobilen direkt till travbanan var man än befinner sig, blir ett fysiskt besök inte lika intressant längre. För de flesta.

I USA, det förlovade landet tar man till nästan vilka knep som helst. Tävling varvas med Casino, enarmade banditer, karuseller, kattutställning, Bingohallar och uppträdanden av populära artister. Receptet har på senare tid nått även Canada.

Hovtramp/Lasse - Hallstalotus, kallblodstrav med historiska anor...

I jämförelsen framstår svensk travsport (historiskt kulturarv) som tämligen färglöst, trots trav-världens förmodligen högsta kvalité på hästar, tränare, hästskötare, kuskar, lopp och framför allt djurskydd.

Antal besökare på travbanorna krympte givetvis i takt med spelbutikernas Live-sändningar, direktspel och storbildsskärm ersatte besök på travbanan och spel direkt från mobilen. Spelbolagen har växt till ett 70-tal och handlar inte längre om enbart ATG.

Landets sportchefer kläcker alldeles för sällan nya, revolutionerande eller omtumlande upplevelser att locka publiken med? Knappt varma i kostymerna faller de ofta in i en traditionell kontorstrall och har inte ens tid att träffa de aktiva, märker knappt att travbanan avfolkats och hästarnas träningsmöjligheter runt många travbanor försvunnit eller minimerats till tävlingsovalen.

Hur kul är det för en häst att enbart vistas på en tävlingsbana, varenda dag? Mark runt storstadsbanor säljs för stora pengar och hästfolket tvingas flytta ut i spenaten för att kunna träna. Men spel på hästar vill man ha, och arrangera travlopp vill man göra. För att inte tala om alla tjänstemän och kontorsfolk som ska ha lön, för att organisera och delegera arbetet för alla aktiva.

Hovtramp/Lasse- elithästar och Elitlopp...

Åtskilliga travlopp upplevs idag som halvtrista eller förutsägbara, med extremt låga odds och slätstruken underhållning. Bara benbrott emot? Förutom inflation i travtävling har underlag, propparna, stor skuld i ointresset. Dörren stängs för kvalitetsmedveten breddsport och inriktar sig enbart på elit och lånekuskar. Kuskmatcher och kusktoppar underhålls med hjälp av just lånekuskar, vars möjlighet är att turas om att vinna, bakom ett fåtal stortränares snabbt utbrända ”stjärnor.”

Generationsväxling handlar inte enbart om nya sponsorer, energi borde läggas på att behålla befintliga kunder (uppfödare, hästägare) och skapa fler möjligheter, bättre trivsel och sammanhållning för de aktiva.

Sponsorer (liksom hästägare) är oftast bara intressanta för travbanan den korta tid lopp pågår, så mycket mer kontakt blir det sällan. Sponsra, pröjsa, vi hör av oss nästa år samma tid.

Sparpaket skylls på dåliga avtal (när det egentligen handlar om dåliga förhandlare!) och aktiva får lida för resultatet av förhandlingen mellan staten och hästsporten. I Sverige finns mängder av professionella förhandlare, som inte ens tillfrågats. Nä, det gick inte lika bra med selleri. På sikt kommer samma dåliga avtal att tunna ut de aktivas skara ytterligare, och det verkar som beslutsfattarna glömt det viktigaste, att utan hästar blir det svårt att arrangera spel på trav och galoppbanorna.

I USA slår man mynt av det mesta, bland annat överviktiga kuskar. Kuskens vikt har så stor betydelse att den skrivs ut i program. I kuskligans toppskikt väger man 68-70 kg, eller mindre. Sveriges toppkuskar är över lag lättviktiga, men någon egentlig viktforskning i travsport finns inte dokumenterad och betydelsen varierar med de som svarar på frågan.

Egentligen är svaret ganska enkelt, vad gör ondast att släppa på stortån, en lätt eller tung sten?

I USA körs många ”annorlunda lopp” enbart för att skapa publikt intresse. Vad sägs om att spela i ett lopp för endast färgade eller judiska kuskar, kuskar som väger 200 pound eller mer! 1 pound = 0.4536 kilo (90,7 kg) alltså - tjockisarnas egen kuskmatch!

Kuskarna vägs in framför publiken och kör ut till det tyngsta travloppet i gott sällskap, utan att skämmas. Efter lopp bjuds på flottiga hamburgare med pommes frites, och en jättestor, kaloririk öl!

I Sverige framhävs ofta att kuskvikt endast är av betydelse om banan är mer än sju sekunder långsam (bottenlös) men det kan ju vara ett sätt att behålla trivselvikten. Kuskar över lag är lättviktiga, men det finns många tjockisar i tränarkåren. Sverige är ett prasslande pappersland, sommartid är det mesta dessutom sommarstängt på många håll när det är som bäst.

För att ändra på något krävs tillstånd (dispens) som tar upp till fjorton dagar, vilket naturligtvis dämpar både lust och ork.

Juniorloppen (minderåriga kuskar) är en nyinstiftad kuskserie för att unga kuskar (under 18 år) ska få köra travlopp, men begränsning av antal vunna lopp var det dåligt med i propositionerna! Så vem får köra och hur i helskotta ska man komma ut i lopp om man tagit ungdomslicens i Travskolan, saknar egen häst och inte har familj med stallet fullt?

Ålder verkar vara av stor betydelse i svensk travsport. Just nu är hett stoff i press och media ”gratiskusken” Jonas Gylling som nyligen vunnit två lopp som ”överårig” debuterande kusk, överårig enligt press och media alltså. Men han är långt ifrån äldst! Regler ändras.

Tidigare var 67 en magisk siffra, vilket har ändrats. Ola Pettersson tog körlicens samma år som han föll för dåvarande åldersstrecket och debuterade på Solänget 2004 med egentränade Skriketrollet, 66 år fyllda.

Magnus A Djuse är född 2000 och blev yngsta kusk i Sverige att vinna 100 lopp. Han började köra lopp som 15-åring och är idag flitigt anlitad som lånekusk. Djusarna är fem till antalet och Magnus körde 2020 in över 20 mkr på 1449 starter (197-162-150) vilket blir svårslaget. En sällsynt talang som fått många uppsittningar från början och kunnat utveckla både sin teknik och rutin med alla slags travhästar…

Hovtramp/Lasse

Så frågan som kvarstår är, hur kommer nykläckta, hästlösa kuskar in i travsportens kuskliga utan att någon enda tränare eller hästägare vågar låna ut hästen?

Kanske dags att satsa på ”debutantlopp” med rejäl prissumma, ett lopp för juniorer med max 10 vinster eller en Travskole-serie där enbart travskolehästar och kuskar som (tagit licens) i travskola och saknar egna möjligheter får starta, vilka odds!

Allt är möjligt och allt är roligt utom det som är tråkigt!

Exempelvis förutsägbara lopp med låga odds…

Hovtramp/Ilse

 

 

 

 

Vem behöver bidrag?

 

 

 

Hovtramp/Lasse - Stefan Tarzan Melander

Vem behöver bidrag egentligen?

Travsporten är ett självspelande piano och den som inte har någon inkomst från hästarna försvinner med självsanering, förr eller senare. 

XL antal kronor rullar in från ATG:s spelare, varje dag, hela året om!

För att hästar ger allt!? X antal kronor rullar in från ATG i i Hästsportens Hus/Silvergrisen, och varenda hej kostar minst 20 spänn. För de aktiva. Factoringbolaget TDS/Travtränarnas Debiteringssystem får ordentligt betalt för att sköta det ”underlag” som travtränare knappar in själva på sitt konto. Vid pappersfaktura med snigelpost tillkommer x antal kronor beroende på vad som efterfrågas.

Hästsportens Hus (Silvergrisen) Hovtramp/Lasse

Samma Factoringbolag kallar travtränarnas kunder (hästägarna) för sina egna kunder (se bokföringssystem.) Jo, det är frivilligt att vara med i TDS, men det som nykläckta travtränare minst tänker på är nog bokföring? de flesta hästmänniskor har fullt upp med att marknadsföra sig som de lärt sig på licenskursen, och med att träna hästar och köra lopp…Att allt går regelrätt till förutsätter man ju när man betalar för en tjänst, eller hur? Skattemyndigheten räknar inte heller fel eller utnyttjar systemet, och inte Försäkringskassan och Försäkringsbolagen heller, visst är det bra! Man kan känna sig trygg.

 

Hovtramp/Lasse

Ett fåtal stortränare och lånekuskar har valt att sköta sin egen bokföring, utan ST:s hjälp och är inte med i Svensk Travsports TDS. En av stortränarna sa vid frågan om varför han inte hade TDS (vägrar att använda ordet hen!) 

– vem fan vill vara livegen och dessutom bli återbetalningsskyldig till belopp som tas fram på en höft, samtidigt som man ska processa om vartenda korvöre och får noll hjälp när det verkligen behövs!

En organisation som ST, med egen anställd jurist som hänvisar så fort man hostar till ett kompisadvokatbolag, som tar 800 spänn i timmen exklusive moms. Pfuii!

Självklart gick man hem och läste på. Alla aktiva har ju inte en sambo, fru, morsa eller hästkompis som sköter stora företag och kan ekonomi och bokföring. Väldigt få har en morsa som jobbar på bank och kan fixa det mesta som egentligen inte går. Behövs för att kunna utöva travsport.

De enda storfräsare som misslyckades med hästbokföringen som jag känner till, jobbade i chefsposition på Skatteverket i Spånga (de var själva hästägare) och åkte ut med buller och bång, eller rättare sagt åkte de in.

Nationalteatern hade rätt även om låten är skitgammal - Miljonärerna och skattefifflarna går fria, dom handlar aldrig bara för en tia 

och klasstillhörigheten är tydligen en förmildrande omständighet…

 

Hovtramp/Lasse - Tarzan

Tarzan Stefan Melander har en åsikt i Sexpressens krönika.

Jag gillar inte bidrag. Därför saknar jag inte heller de transportbidrag till V75 och andra STL-lopp som försvann vid årsskiftet.

Aha. Det gäller alltså att ha rätt föräldrar, alternativt plastföräldrar eller gubbe i bakgrunden med stor plånbok. Då spelar det ingen roll att man en gång börjat med tomma händer och en lånad starthäst. Eller som sketen stalldräng och skottat skit i femton år. Med rätt plånbok behövs inga bidrag för att bygga varken ”drömgård” eller inhandla ex antal avelshingstar och senare föda upp hundratals hästar. Man kan till och med få rätt, fortsätta sin näringsverksamhet fast man bevisligen haft fel.

Hur som helst, bra jobbat och grattis alla som är på den planhalvan, entrepenörer behövs i massor, men förstår självklart samtidigt att transportbidrag för travhästen som ska åka från Östersund eller Gotland inte blir lika viktigt för alla, bara som en fjärt i världsrymden för somliga, typ liksom.

Klipp/citat Tarzan: men jag har samtidigt respekt för vad det kostar för att åka och starta med en proffstränad häst från Boden på Solvalla. Därför är jag säker på att det kommer påverka fälten på V75 framöver. Att vissa kommer dra sig för att åka långt på chans. Men kanske är det ett beslut som ligger rätt i tiden. Däremot tycker jag att det är anmärkningsvärt att ingen reagerat över att transportbidraget är borttaget.

Är det ingen som bryr sig längre?

Som svar på Tarzans fråga konstateras att, nä, ingen verkar bry sig om någonting längre. Bara på Facebook och Twitter. Där diskuteras öppet när någon varit ”stygg” utan att ens ha kontrollerat fakta innan fingret hamnar på gillaknappen. Man tycker fortfarande hellre synd om och gullar med ”populära” kuskar som stängts av för spödrivning, istället för att tycka synd om hästen! Ibland hjälper det till och med att gråta ut i pressen, glorior ska inte hamna på sned och då viker sig reglementets budbärare för mobben.

Helt klart är i alla fall att det sedan länge halvt insomnade Travtränarnas Riksförbund inte bryr sig varken om att upphandla nytt försäkringsavtal för aktiva, istället för det bolag som egentligen är FYRA inblandade försäkringsbolag, beroende på vad som ska ersättas.

Ersättas, ett ord som riktigt blöder och glöder vid blotta tanken, för bolagen alltså. Finns knappt inga så stora vinnare som försäkringsbolag, möjligtvis Systembolaget och Skatteverket då. Alltför många aktiva utförsäkras av Länsförsäkringar efter diverse skador som finstilt/ändrats och inte omfattar typen av skada.

Hovtramp/Lasse

En hel hög aktiva kuskar och tränare har enbart egna upphandlade försäkringar, eller inga alls. Något att fundera över och säger som Tarzan – är det ingen som bryr sig längre?

Hovtramp/Ilse

Snart dags för den alternativa Travgalan på Trav-TV. Lika förutsägbart vem som vinner utmärkelserna som att Danny vinner svenska Mellon? Kanske. Hur det kommer sig? Tjänster och gentjänster? Skit i hur hästarna vann, strunta i att tränaren indirekt borde haft anmälnings och startförbud.

Alternativt ändra regelverket, enda problem blir då att det redan har HÄNT. Strikt tränaransvar gäller om du har satt på en magnetknäkappa på starthästen, då stryks hästen ur loppet och Svensk Travsport utreder snabbt som tusan och straffar tränaren som inte läst på i karenslistan.

Hovtramp/Lasse - Propulsion

När Propp-tränarens advokat och Svensk Travsport bråkar om ”slasken” (utsorterad information av ringa värde) tar det minst två månader ytterligare, innan Proppen dras ur på Furuby. Inget strikt tränaransvar där inte. Tänk bara om, det hade varit en mindre travtränare som glömt att läsa på sina egna dokument om importhästen, eller inte ens kunnat tillräckligt med engelska för att kunna utläsa veterinära beskrivningar.

Vad hade hänt då? DET svaret vet vi alla. Det är ett jävla gullande med tränare som håller pengaflödet flytande och känns varken rättvist eller reglementsenligt. Det är bevisligen skillnad på folk och folk!

Tur att man inte berättar allt man vet.

Hovtramp/Ilse

En kördress för mycket?

 

Foto: Hovtramp/Ilse - AKO-Bengtssons dress

Minns med glädje hästägardressarna, på den tiden när hästägare hade råd att ha egen häst och dress, det fanns välkända dressar och var glasklart vems häst som tävlade. Stuterierna hade ofta egna tävlingsdressar. Väsby Stuteris välkända dress tävlade under många år med lika kända Frances Bulwark och Frances Nibs.

Foto: Hovtramp/Lasse - Stefan Hultman

Menhammar Stuteri tävlar fortfarande med sin egen dress oavsett tränare och Travkompaniets utvalda starthästar. En reklampelare för verksamheten när det går bra. 

Travkuskarnas och ryttarnas dressar är ofta fullsmockade med sponsorers namn, många har flera sponsorer på samma dress. Svensk Travsports regler gäller för var någonstans reklamen får lov att synas. Nutida montéryttare med rumpan rätt upp i vädret, provade att sätta reklam rakt över skinkan bak, men då sa ST stopp.

En sponsors önskemål är ju att synas i TV, press och media, varför sponsoravtal med utvald kusk eller ryttare kan bli ett riktigt klipp, för de som vinner ofta. Elitkuskar (lånekuskar/catchdrivers) som kör lopp varje dag och ibland på flera banor samma dag får säkert massor av förslag från företag som vill sponsra, för att synas i trav-TV sändningar och travmedia.

Hur ska travets aktiva tänka, bör man ta hänsyn till etik och moral eller är det den sponsor som betalar bäst som vinner utrymmet på dressen? Förmodligen innehåller vissa travtränares sponsoravtal mycket mer än dressen, även de anställda hästskötarna behöver ju bära sponsorkläder när det vankas tävling, och på sina håll sponsras tränare med jättelika hästbussar, mot att reklamen är tydlig. Enda krav, att kuskarna och ryttarna syns i vinnarcirklarna.

Foto: Hovtramp/Ilse

I travsportens reglementen finns klausuler som innehåller pekpinnar, etik och moral. Exempelvis när en fölunge ska döpas. Adolf Hitler och Dirty Dick är minnen blott, även om en och annan häst smiter emellan stolarna på ST, för hur kul är det att heta Ugly eller Fluffy, Corky eller nåt annat korkat namn, när det finns så många namn att välja på. Precis som sponsorer.

Svensk Travsport: reklam får bäras på dressens fram- och baksida. Placering av reklam på ärmarna är förbjuden. Reklamen får bara täcka maximalt 450 kvadratcentimeter på fram- respektive baksidan. Dessutom får den inte täcka mönster så att den förändrar dressens utseende för mycket. På banområde, tävlingsbana och innerplan i samband med tävling får ekipagen inte bära reklam för spelbolag, spelformer eller andra varumärken knutna till spel. Det är också förbjudet att bära dressreklam för företag, organisationer och personer som är verksamma inom krigsindustri eller pornografi. Det är förbjudet att marknadsföra alkoholvarumärken i kategorin starksprit samt tobak i alla former.
Svensk Travsport ska godkänna reklam (företaget) samt dressens utseende.

Sofieros öl säljs i alkoholstyrkorna 2,25%, 2,8%, 3,5%, 4,6%, 5,2%, 5,9% respektive 7,5%.

 

Björn Goops hemsida  -Sofiero sponsor             Johan Untersteiner - Cash Buddy 

Senaste dressbyte är Johan Untersteiner, som länge haft samma dress och sponsor, precis som Untersteiner den äldre, Peter. Valet på ny sponsor föll på Cash Buddy, ett företag som lånar ut snabba cash utan säkerhet. Sms-lån, privatlån och suck…Lyxfällan nästa?

Skuldränta? Jomenvisst, fast det beror så klart helt på lånestorlek. Ett prisexempel är 25.000 med lånetid 5 år. Bunden årsränta 26,05% effektiv årsränta 29,40% vilket i slutänden blir 44.955 spänn när lånet är betalt.

 

Självklart ska företag som agerar bank kunna ”tjäna” på sin utlåning, men man vågar ju knappast tänka på vad ett extremt snabbt sms-lån under Internet-auktion kan kosta. Var och en får givetvis göra som den vill, men nog föredrar jag reklam för takpannor (Benders) och något litet Plåtslageri (Emilia Leo) som plötsligt får massor av nya kunder!

Hovtramp/Lasse - Jos Verbeek

Det finns ju även kuskar som kör i princip reklamfritt på sina dressar, eftersom de inte behöver någon marknadsföring, de marknadsför sig så fort de visar sig på travbanan!

För mig personligen är valet lätt, i jämförelsen med Casinon, sms-lån, förtäckt porr och andra tveksamma sponsorer. Skulle en populär lånekusk få köra i Elitloppet om hen bytte till en SD-dress veckan innan? Skulle det fortfarande vara sponsring eller finns det någon finstilt klausul om att politik inte får blandas in i travsportreklam?

Se bara hur det gick för EL-ON som i många år sponsrade Åke Svanstedt, beviset på att all reklam är reklam? Det spelade tydligen ingen roll att det blev EL-OFF, omvänd reklam är också reklam, syns man inte så finns man inte...och man kan ju alltid skjuta budbäraren istället.

Är hästägare i gemen så demokratiska att de låter den populära kusken välja själv vilken reklam som ska fylla dressen, utan att ens bry sig? Man får tydligen bli sponsrad av både ölbolag och sms-låneinstitut. Med tanke på regelverket kvarstår alltså frågan. Åsiktsfrihet och tryckfrihet i all ära, men det verkar ju bara vara ett spel för gallerierna, fakturera mera!

Hovtramp Ilse i rombrutig hästägardress i siden...

Trevlig kväll!

Vinna eller försvinna?

 

 

 

Vart tar travsportens unga hästar vägen?

...alla de som inte syns till senare på travbanan? Har travtränaren berättat att din unghäst är talanglös och det är bättre att du köper en ny?

Eller är hästen sent utvecklad och behöver mer tid? Som hästägare kanske du till slut tröttnar på att bara betala räkningar utan att ens få ett par positiva sms från tränaren?

Hovtramp/Lasse

Hur många unghästar går ut bakvägen eller skadas av forcering i träning, hur många unga hästar tål (inte) den farten som stressats fram till 2-års lopp? Ett antal unga individer får varje år mentala psykbryt av träning, tävling och på sina håll även av de tvåbenta som omger dem...

Varje häst är en unik individ med olika behov, har proffsen tid med sånt idag? Det mesta handlar definitivt om ekonomi och tid. Är övertygad om att elithästar behandlas som de kungar och drottningar de är, men resten då? Den dag tränare behandlar sin ”sämsta” häst som sin bästa kommer de att bli förvånade.

Hovtramp/Ilse

Alla aktiva är inte lika ”snälla” bara för att de har en licens från Svensk Travsport, och långt ifrån alla har samma hästkunskap.

Däremot verkar marknadsföring och fakturering ha hög prioritet under utbildningen. Med kraftigt ökad förekomst i lopp av spödrivning (böter och avstängningar) undrar man ju hur det ser ut hos tränarna under träningspassen. En häst som inte vet vad en pisk är - fattar ju inte poängen. Eller hur. Unga hästar får ett antal chanser i lopp, blir det bara ”ägg” i raden saknas poäng för att kunna tävla.

Hovtramp/Lasse

Det hjälper inte ens att avelshingsten man valde hade fulltecknad bok och stoet tillhört eliten. Det finns inga garantier i avel. En tredjedel av alla unghästar i startbar ålder kommer inte ens till start, så redan här har 33 procent av hästägarna förlorat sina satsade kronor.

Hovtramp/Lasse

En travhäst kan kosta allt från gratis (blev inte såld under auktion) till miljonen kronor, auktioner är den plats där både rika och nyrika slåss om att få vifta med handen och ha en utvald, populär tränare bredvid sig. Runt 100.000:- är en realistisk summa för en unghäst, vid auktion tillkommer moms 5%. Försäkring är frivillig men kostar runt 7-8.000:-/år. Transport till tränarens stall, veterinärkostnad vaccinering, tandläkare (1.500:-) lite verkning/hovslageri och kanske ett täcke och en grimma, så är summan redan uppe i + ca 5.000:-

Inkörningsavgift hos travtränare ligger runt 3-400:-/dag, alltså ca 12.000:- per månad och hos vissa tränare ingår skoning. Hästen körs in under ca 3 månader, om inget inträffar. Under uppträning hos större tränare rullar allt på rationellt med två jobb i veckan. Om inte tränaren eller hästskötaren har koll på unghästens växtperioder tillkommer med all säkerhet ett par veterinärundersökningar, röntgen, ledsköljningar och behandling. Anmälningsavgift till årgångslopp är frivilligt, men de flesta hästägare betalar insats till åtminstone något utvalt lopp.

Vad har hundratusenkronorshästen kostat totalt när den fyller tre år? Runt 150-170.000:- Alltså innan hästen kommit ut på travbanan för premielopp eller kval och du inte ens vet om den kommer att prestera (betala tillbaks pengarna.)

Att följa unghästens utveckling fram till start är både spännande och nervöst, många hästägare lever med sin häst trots att de varken kör eller borstar på den. Tjusningen med att hästen kommer ut till start i ett travlopp är obetalbar, oavsett resultat. Så mycket förhoppningar, så mycket förväntningar, så många försvarstal när det inte gick som man hoppats, så många orsaker till varför det inte gick som man tänkt.

Det enda som är säkert, är att det aldrig är enbart hästens fel. Hur går det om man kan välja nästan vilka hästar man vill i jätteflocken? Med de bästa stamtavlorna och hästskötare och tränare som trivs med sitt jobb och inte (direkt) behöver tänka lika mycket som många andra på sin försörjning och utgifter, utan kan koncentrera sig på uppgiften! Vilken drömtillvaro, eller?

 

Ilse och Lasse/Hovtramp gjorde ett (av många) stuteribesök 2014 på Sveriges förnämsta och mest välskötta stuteri. Min åsikt. Menhammar Stuteri (Margareta Wallenius Kleberg) hade vid besöket via Travkompaniet ett antal hästar i träning på Yttersta hos dåvarande tränaren Stefan Hultman. De båda whiteboardtavlorna visar Avelsplanering (den veckan) och hästar i tävlingsstallet, som fanns på tränarens träningslista.

Hovtramp/Lasse

Hur tävlade de och vilka resultat fick de på travbanan?

Bättre hästar att jobba med finns nog knappast, varken stam-mässigt eller med de träningsmöjligheter som finns på gården. Facit längre ner för nämnda hästar från Stall Hultmans träningslista.

Hovtramp/Lasse

Hovtramp/Ilse

Hovtramp/Lasse - venkatesh gul nr.7

Venkatesh, valack f.2009 e.Varenne u.Honey Face/Viking Kronos 71 starter/18-10-1 - 3,3mkr intravat. Tränades vid vårt besök av Stefan Hultman, senare av Aikio Pasi som tog över träningen på gården och sist av Lutfi Kolgjini som startade hästen i Frankrike 2017, där 14 starter blev 2-2-0 och 1.055.421 skr. (pensionär och ridhäst idag.)

Survival Kit, valack f.2011 e.Going Kronos u.Klipspringer US/Banker Hall, 68 starter/15-6-8 – 937.500:- Hästen började sin bana hos Stefan Hultman, därefter Ulrica Wällstedt (som jobbade på gården innan hon blev A-tränare) tillbaks till Stefan Hultman och vidare till Magnus Träff där samtliga 15 segrar togs. Gjorde även 2 montéstarter hos avslutande B-tränare Mikael Lagergren Bollnäs.

Sugar Daddy, valack f.2011 e.Going Kronos u.Suger Step/Sugarcane Hanover, 85 starter/20-9-9 – 1.082.250:- Tränades av Stefan Hultman, Ulrica Wällstedt och sist Magnus Träff. Samtliga 20 segrar togs hos Magnus Träff.

Baleo Josselyn (imp. FR) valack f.2011 e.Coctail Jet u.Hezia Josselyn FR/Buvetier Danou, 9 starter/2-4-0 och 83.700:- tränades av Stefan Hultman, Ann-C Laitinen B-tränare och Daniel Redén/Stall Zet där allt resultat (utom 1 seger) togs, död 2020.

Bering FR (exp.2018) valack f.2012 e.Sam Bourbon u.Nigella/Cedre du Vivier FR, inga resultat Sverige.

Diego M.Boko, valack 2010 (död 2018) e.Cantab Hall u.Ineke Boko/Rule the Wind US gjorde sammanlagt 58 starter/7-8-7 851.185:- tränades av Olle Alsén, Stefan Hultman, Aikio Pasi, alla resultat från Stefan Hultman.

Ille Faciet valack f.2011 död 2016 Enjoy Lavec – Fama Currit/Viking Kronos 30 starter/4-6-2 intravat 326.510:-Stefan Hultman och Peter Untersteiner tog 2 segrar var.

Le Lahar valack 2010 (död 2018) e.Deweycheatumnhowe US u.Richly Possessed/Self Possessed. Hann med 22 starter/6-0-2 och 337.000:- tränades av Stefan Hultman, Per Lindroth, Kenth Åkerlund, Roger Walmann, Fredrik Persson och B-tränare Rättvik, många flyttar för en enda stackars häst…

Pink Elephant, valack f.2008 e.Viking kronos u.Bourbon Eyes/Smokin Yankee US 32 starter/7-5-0 intravat 678.000:- tränades av Stefan Hultman, Sofia Aronsson (3 dagar!) tillbaks till Stefan Hultman och sist av Aikio Pasi. Om jag inte minns fel togs hästen över av en tidigare skötare och syntes i licenslopp på Solvalla.

Posterized (imp. 2013 från USA) hingst f.2011 (död) e.Muscle Hill u.D.Liteful Hanover US/Revenue gjorde 6 starter/0-0-0 men med startprissumma i Sverige på 750.000:- som förmodligen inte fungerade motståndsmässigt, alternativt skadades i träning.

Scotch Whisky, valack f.2011 e.Going Kronos u.Bourbon Eyes/Smokin Yankee, 59 starter/11-6-3 233.569:- tränad av Stefan Hultman.

Song and Danceman, valack f.2011 e. Viking kronos u. Tapdancer/Tibur, 4 starter/1-0-1 och 32.650:- Stefan Hultman, Stig H Johansson, Ulrica Wällstedt, resultat endast från Stig H:s träning.

Stronghold, valack f.2011 e.From Above u.Glued/Sugarcane Hanover 88 starter/5-7-6 och 387.575:- Stefan Hultman, Lutfi Kolgjini (Lutfi samtliga resultat.)

Hovtramp Ilse & Lasse

 

 

 

 

 

 

Din Rubrik

Exempeltext. För att ändra till din egen text, klicka på knappen med en penna på sig.

Et factum est in tricesimo anno in quarto mense in quinta mensis cum essem in medio captivorum iuxta fluvium Chobar aperti sunt caeli et vidi visiones Dei in quinta mensis ipse est annus quintus transmigrationis regis Ioachin factum est verbum Domini ad Hiezecihel filium Buzi sacerdotem in terra Chaldeorum secus flumen Chobar et facta est super eum ibi manus Domini et vidi et ecce ventus turbinis veniebat ab aquilone et nubes magna et ignis involvens et splendor in circuitu eius et de medio eius quasi species electri id est de medio ignis et ex medio eorum pinnis eorum in quattuor partibus et facies et facies autem bovis a sinistris ipsorum quattuor et facies aquilae ipsorum quattuor et facies eorum et pinnae eorum extentae desuper duae pinnae singulorum iungebantur et duae tegebant corpora eorum et unumquodque coram facie sua ambulabat ubi erat impetus spiritus illuc gradiebantur nec revertebantur cum ambularent et similitudo animalium aspectus eorum quasi carbonum ignis ardentium et quasi aspectus lampadarum haec erat visio discurrens in medio animalium splendor ignis et de igne fulgor egrediens et animalia ibant et revertebantur in similitudinem fulguris coruscantis cumque aspicerem animalia apparuit rota.

Ord som betyder något...

Hovtramp/Lasse - Ilse analyserar ord...

Hovtramps ”blogg” startades under tidigt 90-tal, av ett antal fortfarande relevanta orsaker. Parallellt med jobb i plugget och som frilansjournalist (näringsliv och hästsport) med fasta uppgifter och författare.

Just idag är jag lite arg och en smula förbannad, så det blir en uppfostringskurs istället för en vanlig blogg.

Ledorden för bloggen var: roa, oroa, beröra, röra om och uppröra.

Nytt År och nya galenskaper, Nytt År med ny energi och många förändringar, inte minst i hästsporten! Nödvändiga byten sker i trav och galoppkorridorer, friskt blod med rätt inställning till hästar och sport har förhoppningsvis inhandlats? och rätt ”biståndsförhandlare” utsedd i spelet om kronorna? Vi mot dem, ATG mot Staten, vi mot ATG, som ägs av ST

.

Att samtidigt roa, oroa, beröra, röra om och uppröra är inte det lättaste. Ett bra knep är att alltid låta någon annan läsa det du skrivit, innan du publicerar. Den text du gillade ”mest” ströks först, second opinion vinner oftast. Man kan nämligen inte skriva exakt som man vill elelr tycker.

Pressetikens grundbultar är viktigare att rätta sig efter än vad många ”skribenter” förstått. Oavsett om det finns ett presskort eller inte. Under året som gått har åtskilliga kränkningar och övertramp gjorts, av både självutnämnda ”myndigheter” utan juridiska rättigheter i civilsamhället, men även utanför trav och galoppbubblan…av enskilda skribenter.

Att kränka någon är inte att roa, möjligtvis oroa...

Att beröra är inte att lägga sig i någon annans sexuella läggning, med undantag nekrofili och tidelag.

Att röra om är att skapa irrelevant uppmärksamhet på osociala media, mer att sätta en etikett på sig själv.

Att uppröra är att göra många ledsna, besvikna, oroliga. Vad är syftet och målgruppen? Att nå ut till andra även om man går över lik? Att må lite bättre själv om någon annan blir ledsen? Vet faktiskt inte hur vissa tänker.

Har själv sågat och dokumenterat kriminella som rört sig i ”våra” travkretsar, visat domstolsunderlag när övergrepp skett mot unga människor och hästar, och även hjälpt någon enstaka narcissist eller psykopat att få respass från travsporten.

Men, har även jobbat ideellt som juridiskt och djuridiskt ombud, när tystnadskulturen täppt till käften på de som borde ha hjälpt till. Den gnutta etik och moral man förväntat sig av närmast sörjande i travsportens korridorer har bevisligen inte fungerat...och det finns ett par jeppar kvar, som inte borde gå omkring i kördress på travdagar.  

Med den frihet som råder får vi skriva precis vad vi vill. Nä, så är det faktiskt inte. Om tanken var att roa och underhålla så känns det inte etiskt riktigt att skriva nedanstående text, inte ens i ett veckobrev.

Lika illa som att trycka på gillaknappen när någon blir frikänd för övergrepp mot häst i lopp, spödrivning som liknat finsk risbastu. Kanske är det som någon person myntade – a succer is born every minut? Eller som en ärrad hästskötare sa när jag klagade – Life is a bitch and then you die.

För att inte bli långrandig tar vi ett färskt exempel som jag personligen hade struntat fullständigt i, om det hade varit första gången skribenten kränkte någon, enbart i syfte att vara rolig. Nä, det här var inte roligt, åtminstone inte för inblandade... som tog illa vid sig och började fundera på vad man har rätt att haspla ur sig?

Med presskort hade det varit knäböjning och ursäkt. Med licens hade det blivit ett fall för uppförandekoden Code of Conduct. Texten nedan är nästan i samma höhö-genre som nyliga uppståndelsen runt ”Fäbodjäntan” som från början var en old time porrfilm som blandades ihop med det oskyldiga namnet på travhästen, och gick varm på osociala media. En granne till Fäbodjäntan döpte faktiskt sin häst till Rocco S. huvudperson i en starkt erotisk film. Fast den filmen hade kanske inte FB-folket sett. Inte jag heller. Där ser ni hur en fjäder blir en höna.

Roa eller oroa ?

Klipp ur olämplig text:

Ett starkt första minne var när jag sedermera kom ner till Gotland den där försommardagen med min häst och (tar bort namnet) i sin orangefärgade VOLVO 240 skjutsade mig till mitt “sommarboende” som xxx ordnat. Jag blev avsläppt vid en villa i närheten av Säveskolan. Här skulle jag få bo i källaren hemma hos en av “bröderna Andersson” hela sommaren. Det sista xxx säger när jag lite nervöst kliver ur bilen för att knacka på dörren är, “-du (tar bort namnet) en del säger att han är lite, så där, du vet, homo. Men det är inget att bry sig om, han är jättesnäll”. Jag gick fram till dörren och knackade på. Dörren slås upp och där står husägaren och tillika en av bröderna Andersson solbränd och endast iklädd ett par tighta röda Speedobadbyxor! Det blev en “händelserik sommar” i det det där huset men som de säger, “-what happens i Säve, stays in Säve”.

Hur många bor det på Gotland? Svar: ca 60.000. Hur många har travbakgrund? Många. Hur många har ett helt gäng bröder och heter Andersson? DET vet alla på Gotland. Be sure, och det stannade INTE i Säve. Nä, jag blev inte road, mer oroad, då många på ön är bekanta eller bekantas bekanta.

Röra om och uppröra är en rubrik som Svensk Travsport får stå för, då aktiva (som betalar samtliga 350? handläggares lön) fortfarande inte fått besked gällande strikt tränaransvar i Propulsion-härvan. Svensk Travsport vill också ombilda och döpa om underbolag så fort de inte får bestämma om varenda enskild travbana och varenda krona som ligger i kassavalvet. Nu blev jag upprörd.

Hovtramp privat - Dinos rumpa

Berörd, när blev jag berörd?

Den titeln får alla som ljuger dela på. Att beröra fysiskt eller psykiskt kan vara lika illa. Inte ens lögndetektor hade hjälpt, då kuskar som spöar skiten ur travhästar inte ens är medvetna om sina handlingar, eller har insikt om vad de säger!

Beröringen av travhästars rumpor som lämnar piskmärken och numera kontrolleras av funktionärer, banveterinär efter lopp har inte hindrat varken Björn Goop eller Hans Crebas från att randa hästrumpor nyligen.

Björn Goops försvar var att hästen Matilda Cash var så ”känslig.” Skulle det hålla i en rättegång med tvåbenta, om misshandlaren urskuldar sig med att offret var så känsligt? Crebas (andragångsföreseelse) fick inte av ryckhuvan. Sanningen (utan lögndetektor) är att sättet av drivning är satt i system och görs med sådan skicklighet att inte ens domarbas begrep, eller också ljög han också? ST/Petter Johansson tog tag i eländet och ändrade i reglementet, Lex Dino Dollar, tack. Tack också till oss som blev först med att VÅGA anmäla en kusk som rent ut sagt misshandlat en häst under lopp. Vilken förljugen tystnadskultur, bilda en egen grupp på FB för ”vi som skiter i allt bara hästen vinner!”

Rörde om…

Gjorde utan konkurrens alla de som under året skapade luftslott som inte ens fanns. Ungdomsstipendier som aldrig delades ut och frös inne. Häst-utbildningar i partnerskap med skolor som inte ens hade hästutbildning. Ambassadörerna som travades i rader på den flashiga hemsidan kanske kan skänka en slant var till de uteblivna ungdoms-stipendierna, 2x10.000 kronor? Det är jättefult att lura unga ponnykuskar.

Roa, när blev jag road?

Knappast när V75-kusken nyligen sa i segerintervjun att hästen var skyldig att vinna. Skyldig? Inte heller när Svensk Travsport skrev på sin hemsida att man lägger ner Tusenklubben, där kuskar som vunnit tusen lopp dokumenteras.

Hovtramp/Lasse

När blev jag road av hästar eller travsport senast?

Av hästar, så fort jag träffar en häst. De har många fördelar som inte människor har. De ljuger inte, har bra minne och kan känna vem som är äkta och vem som är falsk. Sinnen som de flesta tvåbenta verkar ha förbrukat.

Road av travsport? När oväntade hästar vinner lopp, gärna tränade av en amatör som lägger ner hela sin själ i hästen. Nä, jag blir inte lika glad när stortränare vinner storlopp längre, har nästan som krav att de ska knipa några pokaler varje år, de har inte ens råd att misslyckas. Måste vara lika jobbigt som att ha en enda bra häst...

Hovtramp/Ilse

 

Hjul, hjul, strålande hjul!

Slutet är nära...

en mening som kan tolkas efter person och behag. Vad är det som kommer att ta slut? Hästar, hästskötare, amatörtränare? Nä, hästar och hästfolk kommer alltid att finnas, oavsett om de manageras av stortränare med flera hundra hästar i stallet eller bor med sin b-tränare och ponnykompis i en koja i skogen...

Här kommer en något försenad julklappsutdelning, men bara till de som verkligen eller v(ä)rkligen förtjänat det. Inget uttjatat ris och ros, inga expert-tryck på vass eller kass, enbart införtjänade klappar som levereras till rätt adress.

Svensk Travsports hjärntrust får en liten spark i arslet istället för julklapp, då de envisas med att hänga ut hårt kämpande småtränare som DOPARE, långt innan B-prov analyserats. Inte alltid rättvist, men då är ”travtränaren” alternativt ”stjärnkusken” uthängd i slaskpress, på osociala media och rökt. I värsta fall synonymt med näringsförbud, kunder drar som en avlöning från stallet med hästarna. Vem vill förknippas med dopare!?

URSÄKTEN, när det efter analyserat B-prov uppdagas att en foderproducent sålt…kontaminerat foder, är det inte många som ser. En av dessa Jesus-producenter som stoppar precis vad som helst i foderpåsarna. Men då är det så dags.

Svensk Travsport borde istället ägna tid att jaga ”tränare” som bevisligen fuskat med både blodpåfyllningar av centrifugerat blod, vätskepåfyllning bortom karensreglerna, haft slangar och kanyler på hatthyllan vilket blev lite böter istället för licensindragning. Suck.

Fler oanmälda hembesök. Vad hjälper nyinstiftad ”detention barn” och väktare vid storlopp, just de tränarna och den husveterinären åker säkert bara någon annanstans i Europa för att tävla med hästarna, där det inte är lika noga som i Sverige. Enda vinst, vi slipper fuskarna, just då.

Ett TACK ska ändå sportchefen Petter på ST ha, för att ha drivit igenom/ändrat spödrivningsreglementet, en Lex Dino från årsskiftet 2020/2021. Första gången !? en kusk blev anmäld för spörapp efter lopp? Första gången en banveterinär tog saken i egna händer. Nä, det hjälpte inte just då, ST:s dåvarande domarbas Jonny Staaf körde över Jorbruksverkets banveterinär med hjälp av dåvarande reglementet.  Däremot kan domarbas fundera över vilka han fikar med och varför.

Hovtramp/Lasse

Senaste V75 (26/12) fick Björn Goop (Matilda Cash) 3000 kr samt körförbud 210109-210114 för felaktigt bruk av körspö, hästen besiktades enligt nya reglementsparagrafen av veterinär S.Staaf och Susanne Demmers efter lopp och blev ej godkänd (C2).

Björn Goop är en fantastisk kusk och nominerad till Jerringpriset 2020 men borde nog inte sagt om märkena på Matilda Cash: "Hästen är superkänslig"

Har Björn verkligen sagt att Matilda Cash är superkänslig… eller är det Travrondens copys rubriksättning, för att få fler läsare? Det kan ju i så fall gälla som försvar, även när tvåbenta klappar på varandra ordentligt. Offret var så känsligt och fick så lätt blåmärken…say no more.

Så värst många hästsportjournalister finns det ju inte längre, inte ens i SHK:s eminenta klubb. Desto fler tipsnissar och mediafolk trängs i medlemsrullan. En av få som stuckit ut under året som gått är Travrondens Dennis Engelbro som ska ha en försenad julklapp för att han vågar ta upp ämnen som bränner och sticker hål på folks förutfattade meningar,speciellt de som byts på nätets travsidor. Många välskrivna artiklar i år.

 

För många misstag under trav-året 2020? Man kan skylla på handläggare, dåliga språkkunskaper, för många "kompisar" som får annorlunda behandling än vanliga dödliga, allt har en orsak och verkan.

Paragraf 70: "Den, som genom uppträdande eller verksamhet med anknytning till travsporten skadar eller kan antas skada travsportens verksamhet eller travsportens anseende hos allmänheten, kan för bestämd tid eller för alltid förbjudas deltaga i travtävlingar".

Som tränare har man ansvar, oavsett om kusk som värmer har licens eller inte. I paragraf 31 i tävlingsreglementet står tydligt: "Tränaren ansvarar för att körsven eller ryttare är lämplig att värma eller tävla med den aktuella hästen." Det kan Alessandro Gocciadoro aldrig skylla ifrån sig.

 

En väckarklocka i julklapp

till alla som stöder tystnadskulturen som råder bland svensk travsport och svensk galopps aktiva hästutövare. lika illa som enögda domare och intrig-maffian på nätets travsidor. Den som är elak mot hästar ska direkt anmälas, av den som sett eller hört, vad är folk rädda för?

Vanvård, svält, ohygieniska förhållanden, hugg och slag vid inkörning och ”travträning” kan anmälas till Länsstyrelsen och Svensk Travsport, både anonymt och med namn. Får ibland mail, sms och samtal från snälla människor som inte själva vågar anmäla.  Med tanke på hur den som anmäler (skvallrar!?) behandlas, är det förståeligt att många inte törs.Självklart måste varje enskilt fall utredas, men ibland är det redan för sent, ingen hade sett eller hört någonting...

En A-tränare som anmälde hästmisshandel blev ”utesluten” och dessutom uppsagd från sitt stall av travsällskapets representant. Den styrelsemedlemmen borde ställts inför skranket och A-tränaren tackats! Eller ska vi ha aktiva som sparkar, slår unghästar vid inkörning? Tydligen. Oavsett tycke och smak, det är skillnad på sak och person. Travbanerepresentanten sparkades däremot uppåt, han jobbar numera i Hästsportens Hus. Bra meriter, eller hur?

Hovtramp/Lasse - Propulsion 

Generösaste julklapp från Svensk Travsport?

Måste väl vara till uppfödarna (77 stycken) som betäckt och fått registrera avkommor efter ”Proppen” Propulsion, numera konverterad amerikansk avelshingst hos stall Zet (Daniel Redén och Ågerup).

Tävlingsdel har ”justerats” med placering och prispengar, efter diverse omflyttningar i loppen har x antal miljoner kronor flyttats om och anlänt till de hästar och hästägare som tidigare bara sett ryggen på Propulsion i loppen. I tävlingslistorna står numera d frd1a – diskad, fråntagen 1:a. Sorgligt men sant. Känns definitivt som den största skandal som hänt i svensk travsport. Slutet för somliga är nära, här hjälper nog varken tystnadskultur eller nödutgångar, åtminstone inte om reglementet ska följas? Skandal är bara förnamnet.

Det här är nervsnittning

Nervsnittning är en fysisk eller kemisk åtgärd för att ta bort eller minska känsel. Vad gäller det omtalade fallet med travhästen Propulsion ska han ha genomgått en fysisk variant, en diodlaser, som gjordes efter att han enligt veterinärprotokollet lidit av ”kronisk hälta i framhovarna”.

Ingreppet innebär att man skär av en nerv, smärta eller över huvud taget känsel försvinner då i den del som snittats. I Sverige är nervsnittning en förbjuden åtgärd och det är heller inte tillåtet att tävla under svensk licens med en häst som utsatts för ingreppet i annat land. I USA är det däremot tillåtet – både ingreppet och att tävla med en häst som genomgått det. Nervsnittning är i sig inte prestationshöjande, men innebär att en häst som egentligen skulle ha ont av en skada kan tävlas eftersom den inte känner smärta.

Käftsmäll från Svenska Spel, klapp på axeln från Svensk Travsport blev det till minderåriga kuskar med Ungdomslicens (16 år) vilket istället blir juniorchans…

Varför?

Spel-lagen kap8 - vadhållning får inte ske där den övervägande delen av utövarna är under 18 år, exempelvis en fotbollsmatch som innehåller 22 spelare – är två personer under 18 år kan man ha vadhållning på den match- en, men inte om det är 12 av 22 spelare som är under 18 år. Skillnaden nu är att de här föreskrifterna förbjuder all typ av vadhållning på utövare som är under 18 år, det är en utvidgning.”

Därför:

Ca 350 lopp delas ut till ”minderåriga kuskar” där ca 10% är montélopp. Juniorchans innebär att juniorer kan vara med och tävla mot äldre, och att ATG inte har något spel i loppet. I övrigt är det ett vanligt lopp med normala regler, prispengar. Loppen filmas av Kanal75 och visas på atg. Loppen körs i början av tävlingsdagen. År 2020 fanns 63 svenska licensierade kuskar/ryttare som gjort drygt 800 starter innan de fyllt 18 år.

Det kommer att köras två lopp med Juniorchans på breddloppsdagar, ett lopp med Juniorchans vid mindre vardagstävlingar där ATG har V5-spel. Juniorer kommer inte att tävla på tävlingsdagar med V75, V86, GS75, V64 eller V65. De två sulkyfinalerna (7 augusti och 26 december) körs utan spel. Totalt blir det ca 350 lopp med Juniorchans, men banor har möjlighet att ha Juniorchans i fler lopp om de ser ett lokalt behov.

Glasögon, ryckhuva eller nya handläggare?

ST:s stab tog inte bort ”travkusken” från anmälningslistorna till travtävlingar, av (enligt uppgift/mail) hänsyn till hans familj…

Figurerade i flera dagar i press och media men kunde väljas som ”kusk” med ett klick, åtminstone fanns namn med på valbar plats. Nä, ingen hade märkt något någonsin, varken arbetsgivare, stortränarna Jerry, Peter eller hans egen far med A-licens. Läste FUP/förundersökningsprotokoll, inget man vill delge sin värsta fiende ens. 

Julklapp från Travsällskapen till banans aktiva…

En mössa som passar alla (Solvalla) är en varm julklapp. Förhoppningsvis är det ingen travbana längre som slår in slipsar till sina tränare. Slips, var julklappen som skickades även till travbanans enda kvinnliga A-tränare för några år sedan…Hon skickade tillbaka julslipsen till Styrelsen och skrev att hon ansågs sig inte ha behov av den, just då…

Önskeklapparna - ingen dröm är för stor, eller hur?

Ridhuset Solvalla travbana blir ridhus istället för sandupplag för banpersonal.                                                   

Rena gästboxar på landets travbanor, tillräckligt med spån i boxarna.        Banveterinärer som vågar sjukskriva halta hästar.                                      Funktionärer med rätt kompetens som behandlar alla lika…                      Licenskommittéer som gör sitt jobb, alla ska inte få eller behålla licens.

...Det finns ett extremt dåligt exempel i galoppen, där skurk (ekonomiska bedrägerier) sitter kvar i orubbat bo. Likaså en beviljad travfilial i Sverige där utländsk tränare istället borde fått foten.

Domare vid travtävling med rätt kompetens, det går inte lika bra med snabbutbildad ponnypersonal eller selleri.                                                    Kameror vid travbanorna som inte begränsas av torn, träd, stolpar.            Trav-Tv medarbetare med rätt röst (skär i öronen, piper) som vågar tycka när mindre kompetenta kollegor är ute och cyklar och tror att de ska underhålla oss med leksaker och dåliga skämt, lågvattenmärke. 

Hovtramp/Lasse

Nytt år, nya hästar (har de gamla tagit slut?) nya spännande lopp och ett Elitlopp utan nervsnittade avelshingstar. Fler kuskar som använder spö som pekpinne och vägvisare, inte tortyr. Det blir säkert jättebra, eller också blir det som vanligt.

Man kan int förklar för den som int begrip! (Ingemar Stenmark.) 

Hovtramp/Ilse

Årsredovisning eller utropstecken i hästfabriken?

 

Ibland måste man få kräkas ut sin galla.

Året som gått innehöll mycket mer salt och surt än sött, åtminstone i trav och galoppsporten. Se den här ”bloggen” som en årsredovisning, kan nog jämna ut sig med trevliga hästbilder som lagts upp på Fejan och hemsidan. Slutet gott allting gott. Travsport och hästar är inget som förtjänar dålig reklam, men ibland måste alla inse fakta, att förändring behövs på både hög och låg nivå.

Blodbyte i styrelserum och maktens korridorer. Att sopa allt pinsamt under mattan måste få ett slut. Hoppas en liten prisutdelning kan väcka de som sover eller glömt rycka tussarna. Man får både tycka och ha åsikter, än så länge. De som känner sig ”kränkta” åtgärdar problemen, Nyårslöfte, eller hur?

Årets Piskrappspris går oavkortat till ”gul kusk” som även gratuleras till kommande svensk filial, efter att ha fullgjort sin uppfostringskurs på ST för utländska travtränare i Sverige.

Årets Mespottestipendium tilldelas gruppen Svensk Travsports företrädare - som under året gömt, glömt, fördröjt, mörkat, informerat långsamt, bristfälligt och knappast idkat kundservice, vad gäller de aktivas självklara och berättigade frågor.

  

privat bild

Årets Bränt i häcken pris går givetvis till den lånekusk, som klarade konsstycket att ljuga om sina piskrapp under ett lopp så ”travexperterna” i både travpress och aktiva! på osociala nätsidor svalde lögnerna och tryckte på gillaknappen. 

Årets Modigaste måste vara banveterinärskan (Jordbruksverket) som vågade utdöma maxstraff och böter åt kusk som lekt spanking med lånehäst. Ett straff som sedemera plockades bort av ST:s lakejer, då kusken skulle köra häst i kallblodskriteriet. Straffskalan ändrades efteråt (som av en händelse) efter denna händelse. Alltså en Lex Dino Dollar.

Hovtramps arkiv - där är han ju!

Årets IG i Matte tilldelas Solvallas ex VD som svärtade ner EKO-Brotts statistiken ordentligt. Vilken tur att sejouren på Solvalla blev så kort innan hela bankvalvet tömts! Den stackars travmiljardären och Kildren-bolaget får skämmas själva för sin kompis. Vem anställde?

Årets Skämskudde 2 går till Svensk Travsports tidigare handläggare, registrator på import och exportavdelningen, för sämsta möjliga insats i fallet ”Proppen ur” där avsaknad av kompetens i engelska språket varit mer än tydlig. Hästägarens och tränarens strikta tränaransvar ligger helt orört och den utsålda showen har kunnat fortsätta precis som om ingenting hade hänt. Vad hände?

 

Årets Tomtebloss – brann starkt, slocknade lika snabbt. Delas mellan ett par självklara manipulerande damer, som konstant figurerat på ”nätet” i alla tänkbara sammanhang. De kan allt, syns och hörs och uppfostrar oss övriga som "saknar kompetens". Att enbart jobba för egen vinning, utan att någon reagerar måste ändå beundras, oavsett klirr i kassan eller antal klick på FB. Tänk så skönt att bara ”blocka” alla som är dumma.

En funktion man velat ha många gånger på jobbet. Den beundran som dylika personer får, självdör oftast lika fort. Ett långsamt borttynande, när klick  krymper och klirr i kassan upphörde. Alternativt frös de in projekten. Oavsett vilket, gav de narcissismen ett ansikte.

Årets Fuskare, aktiva travtränare som stoppar in kanyler och slangar i egna och andras hästar, en medveten oupptäckt dopning. Så fantastiska hästar finns nämligen inte!

Årets Fuskare 2 – svenska tränare som fyller på litervis med Lasix och andra godsaker när de tävlar utomlands, vart tog svensk etik och moral vägen? Har veterinärlistor sparade, från svenska tränares starter utomlands, bra att kunna skilja agnarna från vetet...

  

Hovtramps arkiv

Årets Blindstyren – måste vara den bana som inte akutrycker licensen för tränare med kilometerlång, ej preskriberad ekobrottskarriär. Det blir ju inte ljusare för att man mörkar.

Årets Personalchef i omvänd bemärkelse, måste väl ändå vara den Kanal 75-chef som gav en Trav-TV-medarbetare foten på ett minst märkligt sätt, via sms. Ungefär som när ungar i 9:an dumpar varandra.

Årets Catfight får två travdamer dela på. Efterfesten till storloppet med barstoleslagsmål är väl inget vidare väl valt tillfälle att göra upp på, i närvaro av halva pressligan. Kostade den ena jobbet i TV-studion och den andra blåmärken. Usch.

Årets Magplask, två uteblivna utlovade ponnystipendium. Två unga ponnydamer som lurats med på ett travtåg som aldrig lämnade perrongen. Skit samma vilken orsak, så gör man inte.

Som tur är, trädde snäll människa in och satte lite plåster på såren. Det borde istället de många ambassadörerna ha gjort. Men de kanske fortfarande står där på perrongen?

Årets Fredspris brinner inne i år – eftersom inte ens tyckare på osociala media kan skilja på sak och person.

Nästa blogg blir snällare, jag lovar.

Vad hände sen, nån som sett dom?

Ja, vart tog alla vägen efter ponnytiden?


Otroligt många travkuskar och tränare har ponnytravbakgrund

och har tävlat med både Kat A (Shettisar) och Kat B (Gotlands-russ) innan de tagit licens för fullvuxen häst.

Travsport går i arv, i generationer. Hästar är ett sätt att leva, beroendeframkallande och svårt att sluta med helt. Många blir kvar i travbubblan även efter avslutad karriär. Alla bidrar till travsportens överlevnad - som spelare, hästägare, uppfödare, hästskötare eller amatör istället för proffs, med bara en häst i stallet istället för många.

Fysiskt tungt jobb i stallet sliter, många slutar men vill stanna kvar i travbubblan, och säljer försäkringar, hästprodukter, foder eller blir tipsexperter i press och media. Svensk Travsport och ATG sväljer otroligt mycket folk, en arbetsplats som heter duga. Det man kanske inte tänker på är att det krävs en hel hög funktionärer för en enda travtävling.

Varje år kläcks nya kuskar och tränare, som tagit ponnytravlicens, ungdomslicens eller körlicens. Hästlösa har oftast bara travskolan att hoppas på, för att ta licens och kanske få köra något enstaka travlopp. De som vuxit upp i en travfamilj fortsätter ofta i föräldrars fotspår och har givetvis lättare att hitta häst att köra lopp med. Travsport är ett dygnet-runt-jobb och när hela familjen är i stallet är det svårt att som yngre odla egna intressen. Med andra ord, många föds in i travsporten.

Här kommer några exempel på arvet i travsporten:

Ryggrad i svensk travsport, bröderna Nordin, Gösta, Gunnar och Sören behöver ingen närmare presentation. De växte upp med pappa Ernst Johan Nordin som lämnade Forsa för Solvalla redan 1927, då äldsta son Gösta blev stalldräng som 15-åring. Gösta fick sonen Rolf, travtränare på Solvalla. Sörens söner Jan och Ulf blev framgångsrika i Sverige, Italien, USA och Frankrike.

Olle Goop (6744 segrar) jobbar tillsammans med mer globala sonen Björn som körde några ponnylopp, även om han inte direkt sopade rent.

Hovtramp foto - Victor Svenstedt och Belinda III

Åke Svanstedt lämnade Sverige och EL-ON för Vero Beach, USA. Sönerna (Anders och Rickard) är travtränare i Sverige. Brorson Victor Svanstedts började med ponnytrav och har idag kusklicens, precis som pappa Kjell har.

Dalarnas stolthet i Ego Boy-distriktet Frick-släkten, är aktiva genom Jim Fricks syster, som med Leif Witasp (A-tränare) har två A-tränardöttrar, Kajsa och Katrin Frick i Rättvik. Jim Frick (5002 segrar) dog 2020 och sonen körde enstaka ponnytravlopp på Hagbyholm, för länge sen.

Erikssunds stuteri är inte enbart känt för avelshingstar, travsport har gått i arv i rakt nedstigande led sedan 1959 då Ellert Larsson köpte gården. Sönerna Björn och Bengt tränade häst många år, och lämnade senare över till Björns söner Fredrik och Henrik, aktiva som A-tränare. Björn och Bengts mer okända syster är gift med Glen Norman (A-tränare Solvalla) och har sonen Peter G Norman, A-tränare. Peters syster är också engagerad i travsport. Så något slut på Sveriges trav-Dallas blir det nog inte på länge, även om man numera även erbjuder Event och Padel.

Ponnykuskar som travat vidare till fullvuxen travsport finns uppsjöar av, här kommer några exempel:

Hovtramp foto

Flest ”hästar i stallet” (121) av tidigare ponnytravkuskar har Johan Untersteiner född 1984. 2020 har Johan kört in 20mkr som lånekusk, som tränare/kusk 13,6mkr. Många ponnylopp blev det, innan han hos Roger Walman Solvalla, skördade stora framgångar. Johan tog ut egen tränarlicens 2014.

Verksamheten har växt fort på ”Drömgården” i Holm, samma adress som Lähdekorpis. Kari Lähdekorpi proffstränare av stora mått, avslutade hastigt en jättelik verksamhet som han samtidigt drev md ett stort antal underbolag. ”Korpen” har häst i träning hos Johan, bl. a Pastore Bob. Har säkert många fingrar kvar, bakom kulisserna?

Exfru Lähdekorpi är bas för Svensk Travsport, Marjaana Alaviuhkola och driver ett av Sveriges största Djursjukhus. Som sagt, travsport är inget man slutar hastigt med, oavsett tidigare engagemang.

Lähdekorpis ungdomar började med ponnytrav, idag kör Hanna, Maja och Pekka travlopp, men alla har andra yrken som huvudsaklig sysselsättning (veterinär och jurist.) Maja Lähdekorpi vann Mini-Elitloppet med Gläntans Domino som ponnykusk.

 

Hovtramp foto

Kevin Oscarsson född 1995 har gjort raketkarriär som både lånekusk och kusk åt familjens hästar. Körde massor av ponnytravlopp och red monté på ponnyhästar. Blir A-tränare på Kalmar 2021 efter Wångens tränarutbildning. Kevin har kört in 7,6 mkr hittills 2020 och är uppväxt i stallet, tillsammans med Jim (A-tränare) Sussie (tidigare kusk/ryttare) och syster Nathalie, tidigare ponnykusk/ryttare. Kevin ska bli spännande att följa som tränare, inte minst med de träningsmöjligheter gården Blädingeås har.

Familjen Oscarsson övertog Blädingeås

efter USA-utflyttade Ann-Christin Lorentzon och John-Eric Magnusson (Gojas) olycksfall/död. Döttrarna Anna och Anette Lorentzon är verksamma med både travträning och uppfödning i USA, efter många år i ponnytravsulkyn och montésadeln i Sverige. Russet Ero blev SM-vinnare sex ggr, första russ under 1,50, travade (1970) 1.48,5 med Ann-Christin Lorentzon i sulkyn.

Hovtramp foto

Vem minns inte Snäckan, som efter 30 år ! spräckte rekordet för Ero och travade 1,39,1 (2000) med Anette Lorentzon i sulkyn. Tyson II och Lufsen II har också fått omvärlden att spärra upp ögonen. Båda tränade av Lorentzons döttrar från början, hämtade hem fulla pris-skåp...

Hovtramp foto

Hovtramp foto

Lufsen II snabbaste svenskfödda shettis (2.00,9) och Tyson II hade nog inte blivit så framgångsrik utan Anna och Anettes hjälp. Varken Tyson eller Lufsen har haft något egentligt motstånd i loppen och avslutade hos Marcus, Mattias och Mikaela Melander på Ålsta, innan hela familjen flyttade till USA.

Hovtramp foto

Svante Ericsson född 1992 är A-tränare på Eskilstuna, men började som ponnykusk. Har idag ca 30 hästar i träning och har kört in 1,6mkr 2020 och 19 i segerprocent ! ett tecken på att han (efter byte av gård/stall) trivs med livet och hästarna. Har också fått in fler dugliga hästar, som ger stallet bra reklam. Att trivas med livet och omgivningen är oerhört viktigt, annars tar energin slut.

Det finns även ponnytravkuskar som tillhört eliten, men ändå valt att inte gå vidare som tränare. Orsakerna är många, förutom att travlivet sliter och ger inte utrymme för så mycket mer än hästar, träning och tävling.

Hovtramp foto (Sandra 8 år)

Sandra Svensson (gift Mårtensson) har lång bakgrund i travsport. Började som ponnytravkusk med föräldrar som stöttade och avlastade. Med skrittavstånd till Hagbyholm togs många segrar i ponnysulkyn och senare som körkusk/hästskötare, privattränare/kusk i vuxentravet.

Hovtramp foto

Sandra vann Lilla Elitloppet och flera storlopp i ponnysulkyn, senare kusk och montéryttare, vann bland annat Elitloppsmontén. Jobbar i trav-TV-studion som expert och bisittare, tillsammans med Per Skoglund (som kört/vunnit lopp, sambo med B-tränare och egna hästar)

Micke Nybrink (ingen hästbakgrund) och Jennifer Tillman med lång bakgrund i travsport, historisk första kvinnliga vinnare av Elitloppsförsök och sambo med A-tränare. Många experter är det som trängs i Trav-Tv:n, en hel del saknar hästbakgrund, men har lyckats lira in en storvinst en gång, eller känner nån som känner nån. Ombyte förnöjer, inte minst för travtittarna.

Många har säkert både retat sig på och undrat vem den långhåriga pojken är, numera inventarie i Trav-TV4, Matteus Lillieborg. Han är faktiskt son till en A-tränare på Solvalla och hoppade in som en frisk fläkt och främmande fågel, med mikrofonen i högsta hugg. Gjorde ett antal tipsprogram tillsammans med sin mormor, som fick enorma framgångar.

Många inventarier samlas i TV-rutan när det vankas trav, men många har även fått lämna in av olika anledningar. En sålde svarta lägenheter och hade ett tveksamt förflutet, en kastade barstolar omkring sig där travfolket samlats för att festa, en annan ansågs för plump och svårstyrd, syns i en annan kanal och någon var helt enkelt för sur och föll inte tittarna på läppen. Det räcker inte alltid med gedigen travkompetens, en behaglig röst som inte skär som knivar genom luften hade också varit trevligt. Proffs på travbanan, inte alltid likvärdigt med proffs i studion.

Vilka travsändningar minns man?

Det finns faktiskt en som slår allt annat, tro mig! Det var när Glada Hudiks-gänget intervjuade kuskar och tränare under en V75-dag. Vilka frågor de fick till och hur annorlunda allt blev! Inte ofta man får se Örjan Kihlström försöka hålla sig för skratt och delta i gruppkramar precis. Bästa Travsändningen ever! Mer underhållning utan badmössor och tjafs.

Hovtramp/Ilse

Var det bättre förr?

 

Vem är det mest synd om nu då?

Mycket tid ägnas åt att skälla, gnälla, uppfostra och vädra åsikter. Så har det alltid varit, däremot har väl möjligheterna förbättrats med Internets inträde i Cyberrymden. Skvaller och intriger blev fplötsligt offentliga.

Teknisk utveckling går inte att stoppa, försök. Bortsett från Corona-pandemi var travbanorna i ärlighetens namn rätt tomma redan före Corona-utbrottet, eller hur. Som otrogen, med ett ben kvar i galopp, kan man utan att ljuga påstå att betydligt fler besöker galoppbanorna. Travbanornas publik, består av närmast sörjande och de sista entusiasterna, som går att räkna utan kulram.

Hovtramp/Lasse - segerglädje med Magic Tonight 2015

Hur man ska locka folk till travbanorna med konkurrenter som ATG Live, TV-trav på x antal kanaler och spel på hästar från mobilen, som dessutom registreras, är en bra fråga. Jobbigt läge. För travbanor, både med och utan Corona-restriktioner.

Oavsett hur mycket skit som kastas på ATG:s Livesändningars ”experter” och hur mycket höhö och Fäbodjäntor som dansar förbi, finns alltid något att ”prata” om. På Facebooks travsidor, Twitter och i övrigt trav-media. Här också. Vi har faktiskt rätt att tycka, framföra åsikter, som förhoppningsvis ska leda till något bättre. Enskilda personer med narcissistiska drag som tar ton på travets nätsidor, har inte mer rättighet än någon annan att tycka. Inte mer än mig. 

Förr kunde man välja på pest och kolera, det kan man inte längre. Missnöjet riktas konstant mot travsändningar. I den TV-kanal som lever i symbios med ATG trängs ”experter” som berättar för övriga hur det går till i travsportens underbara värld. Enstaka med diger CV som räcker för att sitta med i studion, andra sitter med för att tittare ska ha något att reta sig på, och prata om. All reklam är reklam.

Snabbt märks vilka som suttit där för länge.

I travsportens bubbla är det svårt att ha lik i garderoben. Inte ens små misstag som att en enda gång ha kastat en barstol på kollega, sålt ett par svarta lägenheter gills, då får travsporten sorgkanter. Du åker ut, men resten är kvar. Alldeles för många, pengar tickar iväg.

Finns inga neutrala, kompetenta människor kvar? som lämnat travsporten, och kan sitta som expert i studion utan att jäv uppstår? Var har man sympatierna, hos konkurrenter eller egna? Det, kan nog alla svara på. Borgås är nog det neutralaste man kan hitta, sitt kvar. Kusken (extränare) får inte sitta i Tv-studion, kan bli smittad av Corona som 70+. Synd.

Hovtramp/Lasse - Borgås och Kusken  Lennart Forsgren

All reklam är reklam. Utan hänt i vecket eller bränt i häcken stannar även travsporten, och spel på hästar som driver aktivas kämpande för prispengar. Bygdetrav har självklart sin charm, kaffeburkar och bensincheckar ska inte föraktas, men väldigt snart måste aktiva tillsammans ta i med hårdhandskar för att få ordning på ”vår" travsport. Börja med att granska vilka som går ”våra” ärenden! Är vi nöjda? 

Dålig ”reklam” är dopning, halta hästar, spödrivning, aktiva som skämmer ut resten! Seriösa hästmänniskor som vigt sitt liv åt hästar ska inte behöva skämmas för andra! Handläggare som svarar –godda´ yxskaft när man har en allvarlig fråga, bör bytas ut illa kvickt. Oavsett om man är aktiv med häst eller ska låtsas sköta travets affärer gäller uppförandekod. Den omfattar alla som sätter sin fot i ett stall, på en travbana eller har något enda litet fjun med travsport att göra.

Ett önskescenario vore ju att alla företrädare visste vad de pratade om, hade hyfsat fläckfri bakgrund och inte hela tiden ville saluföra sig själva. Oavsett om de har kontorsjobb i travsporten, stall eller media-jobb. Så undviks jävsituationer. Expert i Tv-sammanhang ska medverka neutralt, hålla sig till reglementet, utan att ta ifrån banveterinärer och domare jobbet. Att gissa i tid och otid och prata i mun på varandra. Ja, man kan skruva ner ljudet, eller enbart lyssna på travbanornas egna löpreferenter, på sina håll riktigt duktiga och underhållande, utan att avslöja sina sympatier.

Paragrafrytteri och förmyndarpolitik, har vi råd med det? Nej. Tystnadskultur och många obesvarade frågor från Svensk Travsport, med egentligen ganska enkla svar, har ju knappast ökat intresset för hästägande. Reglemente är ju till för att följas? Inte alltid. Har vi råd att förlora fler uppfödare, tränare, hästskötare eller spelare? Svar igen, nej.

I den utdöda hästägargruppen fanns tidigare starka krafter, som stred för att få rätt handläggare och företrädare i både hästägarföreningar och i Silvergrisens kontorslandskap. Minns det som igår.

En aktad hästsportjournalist/hästägare tog ton i Solvallas Hästägareförening. Lasse Åkeby, stridbar hästägare och debattör på Solvalla som delägde Mustard. Nä, det var inte bra. Uppgiften var ju inte att skapa bättre förutsättningar för hästägare och uppfödare, det var att äta lax på årsmötet i lugn och ro och ha det trevligt tillsammans. Ja, vi avgick samtidigt, för att aldrig återkomma. Så lugnt och skönt de fick utan Lasse och kompani, och den gnälliga hästägaren Karlsson, som nästan gratis höll i hela ekonomin för den neutrala föreningen.

Tomma travbanor är med eller utan Corona ett trist faktum. Det har inte hänt så värst mycket sen eldkvarn brann. tyvärr. Vad gör man egentligen under normala förhållanden, för att nå ut till presumtiva (nya) kunder och hitta levande människor att fylla publikplatser med?

Hovtramp/Lasse

Det räcker ju definitivt inte med att annonsera i banprogram…som riktar sig till redan uppfångade kunder. Hur hittar man nya kunder? Inte så svårt som det låter, faktiskt. Största problem är att många som har chansen (jobb och LÖN) sitter nöjda och litar på att travbanan är ett självspelande piano.

Travintresserade vill inte alltid äta upp sina pengar på flashiga, opersonliga restauranger. Men, alla vill spela på någonting, vinna något. Vinner man inte på hästar vill man i alla fall ha fått en upplevelse med sig hem. Vad är då rätt marknadsföring? Ja, det vet de som inte har en aning om att travsport finns, och aldrig lagt en krona på spel på hästar.

Foto: ATG/Kanal75

Filminspelningar för miljoner kronor hade kunnat läggas på prispengar istället. DÅ hade fler velat vara hästägare, uppfödare, tränare…Harry Boys glada utrop – Ingen dröm är för stor, alla kan vinna, är en sanning med modifikation, som det sällan talas om. Winnie är ju söt att titta på och är ju i alla fall en häst. Winnisarna kan få vara kvar.

Mer uppmärksamhet borde läggas på RÄTT aktiva, tränarna och de som tar hand om spelobjekten (hästarna.) Det hade säkert kunnat väcka insomnade berg. Exempel: G75 på Boden, varför i hela friden skicka iväg toppluvor från Silvergrisen till norrlandsbanan? det finns ju en mediatränad sportchef på plats! Med bättre koll på banans starthästar och som säkert klarat av att hålla i en mick (mediabevakningen.)

Varför inte låta en helt vanlig hemmatränare som inte startar den dagen sitta med i studion? Varje gång, på varje travbana. Man behöver inte ha hundra hästar i stallet för att ha uppnått kompetens. Folket i stugorna som slagit på TV:n tror nog snart att Örjan och Björn både tränar och äger varenda häst i hela Sverige.

Lånekuskar har vi väl nog av ändå, de kan sitta nån annanstans. Finns det ingen som begriper längre utan att dela ut pekpinnar och sätta sig på för höga hästar? Med handplockade galjonsfigurer och tveksamma företrädare i Svensk Travsports korridorer förbrukas förtroendet snabbt. Till slut sker en utarmning av ett svenskt kulturarv, som glatt så många under så lång tid. Travsporten självdör på sikt. Stackars alla nybakade tränare, ska de stå där med tomma stall eller äga alla hästar själv? Och vad ska 350 handläggare fakturera och organisera för något?

Foto: EAP/Einar Anersson pressbild

Med fabrikörernas och grosshandlarnas naturliga avgång (döda) har nya generationer inte mäktat med att hålla häst i travträning, såvida inte sedelpress funnits i källaren. Professionella människor med kompetens som vigt sitt liv åt att träna hästar under många år tvingas sluta, när konkurrens består av kreti och pleti som med licensändringar plötsligt konkurrerar på lika villkor! Så.

Varför betala mer än man behöver? Så resonerar självklart hälften av de som inte kan skilja på skit och pannkaka. Alternativt skiter i vad som händer i stallet, bara hästen vinner lopp. Slit och släng, köp en ny häst. Stekare och grabbgäng vill fika där strålkastarna lyser starkast, tillsammans med de som öser ur obegränsade bankfack. Så ser det ut just nu på många håll. Skit i kompetensen, låt alla som vill ha licens få det. Fakturera mera. Fast för alla de som verkligen tycker om hästar och kan någonting, som inte enbart ser hästar som en faktura och spelobjekt, blir det nog svårt att överleva på sikt.

Konsortsier och andelsägande har tagit över, men hur kul är det att dela häst med folk man inte känner? Nä, det var inte kul. Såvida inte någon som brinner för travsport ser till att det blir kul! Alla som äger en svans på en häst vill ha underhållning, upplevelser och framför allt känna sig delaktig. Utan att få narcissistiska, egotrippade konsulter på halsen.

Hovtramp/Ilse

Lika trist som att dela häst med folk man redan känner. Som vänder kappan efter vinden. Har man inte blivit osams förr, så lär man bli det när hästen får för sig att trava in pengar. Då ska det genast bytas tränare, kusk, foder och under ska ske, helst igår. Det handlar om ekonomiska snålvindar, grupper för inbördes beundran och att travsport allt mer börjar bli en sport för allt utom hästfolk.

När hästar egentligen är det bästa som finns! Den ultimata kicken av spänning och glädje, blandat med frustration och sorg, allt vi behöver för att känna ”livet” i oss. Visst behövs regler men sporten ska absolut slippa minst hälften av alla importerade plasthingstar och andra dumheter, se till att bereda plats för svensk uppfödning och värna om hästägare, tränare och hästar. Så länge vi betalar kalaset. Vad ska ni göra sen? När ni inte har några hästar att spela på...

Hovtramp/Ilse

 

 

 

 

Domaren dömer!

 

Oavsett vad vi vanliga dödliga tycker är det domaren som dömer. Ibland får travsportens domare alldeles för mycket skäll, och ibland på tok för lite! En kompetent domare med rätt bakgrund och CV förstår att ibland måste man jobba även för att förändra reglementet, och dessutom se till att förslaget hamnar på rätt bord.

Dåliga exempel på domslut finns det gott om. Sällan eller aldrig ifrågasätts eller efterfrågas domarnas och även funktionärernas bakgrund eller kompetens? Travbanorna ”uppgraderar” funktionärer varje år, frågan om är bara hur, var och när. Det kan ju (för i helvete) inte räcka med att man kört ponnytrav och fyllt 18 år. Jaså.

Hovtramp/Ilse

Precis som i alla andra yrken där neutralitet krävs, har banveterinärer, domare och funktionärer en viktig och avgörande roll. Den makt som vissa besitter är ostridbar och kan stänga en hel trav och galoppbana på en minut! Oftast beror det på djurskydd, otjänliga underlag, för varmt eller för kallt väder för hästarna, kan få banveterinär att ställa in en hel tävlingsdag. Bara för alla aktiva att åka hem igen. 

Banveterinär är anställd av Jordbruksverket och har alltid sista ordet. Både banveterinär och domare står på sidan när egna uppfödningar eller starthästar är på banan. Påpekade faktiskt en jävsituation vid ett tillfälle, då banveterinärens egen stuteriuppfödning fanns med i veterinärvolten. Har svårt att tro att en häst man själv fött upp får utvisning om den är halt, tveksamt. Rätt ska vara rätt, inga favörer och må bästa ekipage (häst och kusk/ryttare) vinna.


Varje tävlingsdag arbetar ett 15-tal personer som domare och tävlingsfunktionärer med olika uppgifter. Olika personer är givetvis olika lämpliga för uppdraget, något som de aktiva sällan vågar kommentera.

Funktionärer går runt i gäststallarna och kontrollerar hästpass, att chip och reg.nummer stämmer med hästen i gästboxen. Dopningskontrollanter måste hålla jämn kvalitet. Solvalla har tur med sin inventarie Lotta, som snabbt och snyggt gör rätt. Har både sett och upplevt motsatsen, tyvärr. Alla hästar vill inte pissa i en håv, eller låter sig stickas direkt efter lopp.

Hovtramp/Ilse

Måldomaren är högste chef, som beslutar om ordningsföljd i mål och fastställer hästarnas sluttider.

Måldomarnämnden är tillsammans med måldomaren tävlingsdagens högsta beslutande organ, undantag det som banveterinär avgör enligt sina instruktioner från Jordbruksverket. Måldomarnämnden hanterar även händelser utanför tävlingsdagen som berör tävlingsverksamhet.

Bandomare och bandomarnämnd studerar hur hästarna springer i loppet och diskvalificerar hästar för otillåten gångart (galopp och passgång.)

Huvudstartern ansvarar tillsammans med understarters för loppens starter. Huvudstartern rapporterar överträdelser till måldomarnämnden och kan avvisa en oregerlig (besvärlig) häst från att starta.

Hovtramp/Lasse 

Dopningsprovtagaren är ansvarig för all provtagning.

Ekipagekontrollanten är kontakten mellan aktiva och måldomarnämnd och finns på stallområdet under tävlingsdag.

Hovtramp/Lasse

Ekipagekontrollant granskar hästar och kuskars utrustning, ser till att nummerbrickor delas ut och tar beslut om stänkskärmar.

Riksdomaren tjänstgör vid rikstotolopp och när Svensk Travsport anser det nödvändigt. Riksdomaren fungerar som rådgivare åt lokala funktionärer och ingår i måldomarnämnd under vissa lopp. Kan om särskilda skäl föreligger även utses till måldomare. Riksdomaren är ansvarig för informationen till media.

Vad har landets fem riksdomare för bakgrund, vad är lämpligt för den uppgiften? Någon som vet eller sett CV...

Just nu diskuteras högljutt om en händelse i senaste V75 på Romme. Alla skriker rätt ut hur fel domaren dömde (frikände och lät häst och kusk behålla segern) efter att ha kört innanför fem vita pinnar på målrakan. Måste vara den tråkigaste V75-seger den kusken upplevt i sitt liv...

Även riksfunktionärer kan göra fel, den mänskliga faktorn. Domare har manövrerats ut tidigare från båset, enbart med hjälp av högljudda röster och näthat. Hålla sig väl med ”rätt” personer verkar vara viktigt. Vid ett tillfälle ropade domaren ut fel häst som 3:a, den som var 4:a i mål.

Vilket liv det blev, på spelare och aktiva. Eftersom dömt är dömt. Domaren gick hem, och kom inte tillbaks, fick enligt skvaller sparken omgående. För ett enda misstag? Ungefär som att få livstid för en enda fortkörning. Man undrar ju givetvis om domaren inte var tillräcklig kompis med sin travbana och ST, hade de äntligen fått en chans att bli av med honom? En gång är ingen gång, fast inte den här gången?

Staffan Falk tillhör de mest erfarna när det gäller travtävling och hästar, få av sittande riksdomare kan ståta med att ha kört nästan tusen lopp, tränat, fött upp och ägt hästar. Dessutom många år som lärare i matte och No, vilket förmodligen garanterar även en viss pedagogisk ådra? Kallblodsintresserad och har plats i Sleipners Riks-styrelse. Svårt att hitta en liknande påläst riksdomare, kloning är kanske enda chansen.

Ytterligare en domare (riks/måldomare) försvann kvickt ut bakvägen efter tråkiga incidenter. Efter att ha dömt ett tiotal V75-omgångar under extremt kort tid (alla extra V75) blev två överklaganden droppen.

När överdomstolen (givakt!) tog bort tre av honom utdömda avstängningar för oreglementsenlig drivning i storlopp under ett enda år (Kriteriet och Derbyt) fick riksdomaren nog. Frågan kvarstår, duger de filmer domare har tillgång till från lopp, räcker erforderlig utbildning, dömer domare på rätt nivå?

Riksdomaren Jan Törnqvist blev riktigt arg och slutade, läs varför…

Inte ens penningstinna lopp som Elitloppet klarar sig. Riksdomare Dick Sjöberg (tidigare A-tränare) diskade hästen Earl Simon i senaste Elitlopp, vilket givetvis gav ringar på vattnet.

Travrondens Dennis Engelbo gjorde 2018 en enkät med landets måldomare...En fråga var – hur väl kan du reglementet mellan 1-10? Siffran1 motsvarade ”inte alls” och 10 ”som ett rinnande vatten.”

23 måldomare svarade:

1 svarade alternativ         6
1 svarade alternativ         7
6 svarade alternativ         8
12 svarade alternativ       9
3 svarade alternativ       10

Senaste friandet av V-75vinnaren på Romme verkar inte ha något slut! Alla tänkbara media har plötsligt fått fart på tangenterna…Facebook, Twitter, trav och tipstidningar, dagspress, nätsidor av alla de slag…

Storspelare som legat gömda i garderoben (av förklarliga skäl) en längre tid spydde ut sin galla på twitter – ”superskandal, kan inte bedöma om han vinner fördel! Sluta nu!”

Riksdomaren Johan Pettersson uttalade sig i direktsändning under V75 i TV12. -Vi kan inte med hundra procents säkerhet säga att kusken vinner egen fördel, då kan vi inte diska helt enkelt.

Böter blev 1500 för att ha kört utanför bangränsen. Fem (5) vita pinnar och lite vingel på upploppet, men även utvändig lånekusk vinglade sista 50 ? och bröt ner en smula, vilket givetvis inte blev några böter. Populär och ha begåvats med permanent amnesti i V-75 sammanhang hjälper.

Enligt tävlingsreglementets paragraf 64 som behandlar grunder för diskvalifikation står: ”Ekipage som i sin helhet eller till del kör/rider utanför bangränsen kan diskvalificeras. Ekipag ska dock diskvalificeras om det vunnit fördel”. 

V-75 omsatte 129 miljoner kronor på Romme.

Riksdomare som ofta uttalat sig i press och media:

(Jonny Staaf) Per-Olof Grannas, Dick Sjögren, Johan Pettersson, Kirk Pettersson, Björn Persson…

5/12 2012 infördes riksdomare på V75, som ersatte riksfunktionär. Kuskar, ryttare och publik ska veta vad som gäller, sa Göran Wahlman, jurist på ST. Han glömde en viktig målgrupp – spelarna. Kanske de mest intresserade av domsluten. Feldömt kan betyda 0 kronor tillbaks.

Svensk Travsports hemsida:

Är du över 18 år och intresserad av att arbeta som funktionär ska du börja med att kontakta din närmaste travbana, som regelbundet ger lokala kurser för nya funktionärer. Har du väl gått en sådan är du välkommen att ta del av Svensk Travsports utbildningar för funktionärer.

Domarbåsen och funktionärsfållan fylls ständigt på och många nytillskott är unga damer. Inget ont i det, men...

Hur mycket erfarenhet kan man ha hunnit få när man precis fyllt 18 år? Flaggvakt är väl ok i ponnylopp, men resten…

Hovtramp/Ilse

 

Är det skillnad på skit och pannkaka?

 


Hovtramp foto/alla bilder co

När förlorar en tränare (trav, galopp och ridsport) licensen, och varför?

I en krönika av en travtränare (156 hästar i stallet och stora framgångar) uttalades önskemål om att kollegan i Proppen-gate ska ta ”bladet från munnen.” Är det spökskrivaren (Veckobrevet?) eller mindre påläst travtränare, som inte nöjer sig med juridik?

Under pågående utredning har alla, alltid, munkavel (sekretess.) Kanske man inte heller ska kasta sten i glashus, vi är ju alla skyldiga till någonting, någon gång, eller hur?

 

Bättre vore om alla aktiva travmänniskor i hela trav-Sverige tillsammans sammanställde krav, på de som har lön för att hantera registreringhandlingar och travtävling! Här finns otroligt mycket att uppgradera även i TR/Travtränarnas Riksförbund. Det behövs minst en norsk och urryckare.

Travsport är inte större än att det alltid finns hästskötare, konkurrenter, avundsjuka som sett och hört det som inte borde ha hänt. Vikten av att vara vän med sin värsta fiende, är bland de svåraste uppgifterna en framgångsrik person har. Ingenting travtränare lär sig på utbildningen precis.

Samma helg som nämnda krönika skenar runt, utdelas otroligt dryga böter, under själva Breeders Crownhelgen på Sundbyholm, för olämpligt uppträdande…Vad i hela friden hände? Normalt sansad och framför allt duktig travtränare tappar humöret. Är helt säker på att prejningen efter mål mot lånekusken, konkurrent, enbart var droppen. 

Beträdelseförbud och indragen licens? Väldigt sällan det händer i Svensk Travsport. Strikt tränaransvar följs däremot, utom när det gäller allas vår Proppen? Startförbud under utredning? Nä, inte den här gången, här travas in nya storvinster och allt är som vanligt, åtminstone ett tag till.

För dödliga (vanliga småtränare) spelar det ingen roll vad anledningen är, strikt tränaransvar gäller. Fast allt publiceras ju inte, som tur är. Ibland räcker det med ett utvecklingssamtal i maktens korridorer. Alla varianter finns gömda i Silvergrisens skrivbordslådor.

Någon hade stallkontoret i o-ordning, en spöade hästägarnas hästar (de han får betalt för att ”träna”) en hade gamla kanyler, slangar och medicinflaskor på hyllorna i selkammaren, någon hade glömt grisfösaren på hatthyllan och en hade bevisligen gömt undan hästägarens häst, länge.

Inte ens idioten som slaktade en hästägares häst blev av med sin kusklicens. Kör fortfarande omkring i en skitig overall på Solvalla.  I dylika fall blir det bara lite ynka plåster på såren, med Kronis hjälp. Alla de som borde ingripit, brydde sig noll om att en ung hästägare fick sin häst slaktad, med slaktpengar insatta på gissa vems konto (har kopia.)

Fortfarande kör denna ”reklampelare” lopp. Polisens handläggare (påstod fallet var preskriberat!) och allt fick tas om från början, suck. Resten av informerade hade förmodligen annat att göra, så mycket o-ordning som det verkar vara i pappersbuntarna nu för tiden. Vissa avarter mörkas helt, alternativt får ett alldeles för milt straff och syns snart på tävlingsbanan igen.

Rufflare nekar, skyller på andra, urskuldar sig, överklagar och får oftast ”rätt” fast de bevisligen haft fel! De har ju inte följt reglementet, och inte utredaren heller. Hur ska fuskare kunna skilja på rätt och fel, när inte ens moderskeppet kan utläsa strikt tränaransvar.

Samtidigt kämpar småtränare mot att slippa bli uthängda på vartenda klädstreck i hela cyberrymden, de som som drabbats av karensregler, då elak antibiotika legat kvar latent i hästens kropp och visas på dopningsprov. Trots att ansvarig tränare hållt sig till reglerna. Hängs givetvis ut som fuskare, dopare och får sällan upprättelse. Kan det hända vem som helst? Nä. Det är skillnad på skit och pannkaka.

Det finns några enstaka undantag, när någon faktiskt sket i det blå skåpet på ST och försvann, snabbt som en avlöning. Hästhandlare med A-licens fick förmodligen akut respass? jämfört med alternativ kunde fuskaren/innovatören säkert se fram emot resan. Försvann med licensen under armen över en natt.

Men, syns lik förbannat delaktig i ”drömgård” som hästägare och förmodligen tränare bakom planket. Hur svårt kan det vara? Man blir helt enkelt inte av med dem! Den här kategorin lever säkert gott på gömda skatt och momspengar, men saknar moral och insikt om sig själva. Kan ingen köpa en spegel i julklapp. Travsport är ett sätt att leva, dit inte dylika exemplar ska ha tillträde. Så många år, och så många fina hästar som fick smaka på både det ena och andra innan korthuset (14 momsregistrerade bolag?) rasade. Usch, på riktigt.

Här kommer några exempel på ”hästfolk” som inte borde fått komma nära en enda häst igen. Av olika anledningar. Fysiska övergrepp mot två och fyrbenta, stöld, egenmäktigt förfarande, ekonomisk brottslighet, medveten dopning. Finns mycket mer. Har redan tidigare bloggat om aktiv kusk som blåljög i både press och media, men gillas ju dessvärre av en stor samling raketforskare på FB.

Inte ens ridfolk klarar sig utan solkiga löpsedlar. Ridsportförbundets förbundsstyrelse informerades för ett par år sen om sexuella övergrepp, riktat mot en tränare med förtroendeuppdrag. Under polisutredningens gång blev det ofrivilligt ledigt, när förundersökning lades ner återgick tränaren till både förtroendeuppdrag och undervisning. Ridsportförbundet drog in tränarlicensen med omedelbar verkan, men hade inte tillräckligt på fötterna.

Ryktesspridningen hade pågått en längre tid, flera kvinnliga elever hade anmält tränaren. Kanske var det en fjäder som blev en höna, även om detta skedde före Me too. Eller också hade tränaren kladdat för mycket på tjejerna. SVT:s program Dold utförde granskning, men brist på bevis gjorde att fallet lades ner.

Då lämnade tränaren in stämningsansökan på Svenska Ridsportförbundet (2,7 miljoner kronor) för förlorad arbetsinkomst. Vem som talade sanning eller ljög framgick aldrig, det vet bara de inblandade, men man kan faktiskt få rätt fast man har fel...

I travsport finns tydliga regler, hur man ska uppföra sig (Code of Conduct) sköta ekonomi och hästar. Konkurs eller ekonomiska problem som inte klaras upp betyder regelrätt indragen licens. Vilket inte alltid når fram till Svensk Travsports örn-näste.

Något av ett rekord måste väl vara travtränaren som hade över 400 prickar samtidigt hos Kronofogden, med bibehållen proffslicens. F-licens är grundkrav och konkurs tillåts ej. En annan A-tränare fick licens indragen efter konkurs. Även om fakturor så småningom betalades av tränaren med bruna kuvert på hög, visar det ju inte direkt prov på att han hade skött sin verksamhet. För att få och behålla licens ska innehavaren ha gjort sig känd för redbarhet och i övrigt anses lämplig att inneha licens. Står i stadgarna. Hur låter det?

Några aktiva utövare i travsporten som fått foten av storebror, kanske lite för snabbt ibland? är svåra att glömma. De har för evigt svarta sorgkanter oavsett upprättelser. Eller hur låter klippet nedan? Det har faktiskt hänt, men skapade inga större rubriker. Utom när det hände, då var TV och tidningar pigga.

Vem minns inte Nisse från Kolmården och Vikingatåget med Opal Viking runt om i Europa. Just den guldklimpen var inte föremål för licensindragning, det handlade om tre andra hästar i stallet. Opal Viking (f.2000 död 2015) bör i alla fall få en guldstjärna i himlen, startade 113 ggr (54-11-9) 24.416.715 kr, och det var ju några år sen…

Svenskt Travsports Överdomstol benådade amatörtränaren Nils Enqvist som 2011 dömdes till 15 års avstängning och fick indragen tränarlicens. Nils Enqvist får tillbaka licensen.  Hur många har läst eller hört talas om det?

Klipp - Det har framkommit nya uppgifter som stöder tränarens version om att det hela handlade om den mänskliga faktorn och att de förbjudna substanserna var avsedda för stallets hund. Vi kan bara beklaga att vi felaktigt stängt av en mycket duktig tränare och har erbjudit Nils ett stall på Solvalla och fem miljoner kronor som kompensation, skrev Kjell Andersson på Svensk Travsport.

För er som av någon anledning missat Nisse och Opal Viking:

I maj 2011 fick framgångssagan ett abrupt slut, tre av tränarens hästar, Freedom Viking, Thunderstormviking och Diamond Viking, testade positivt för dopning. Två hade anabola steroiden stanozolol i kroppen, den tredje hade metokarbamol (smärtstillande.) Hästskötare i stallet var upphov till att det gjordes dopningsanalyser som dömde Nils Enqvist till åtta års avstängning, indragen licens, tillträdesförbud till svenska travbanor. Överdomstolen ändrade dom till 15 års avstängning, från all travsport!

Opal Viking

Petersson från Mantorp (mannen i gummistövlar, tidigare hjälpreda i Nisse-stallet) tog ut B-licens på Mantorp och agerade målvakt ända fram till 2019 12/31. Fru Nisse stod som ägare till starthästarna. Petersson tränade bland andra Firestorm Viking, som startade sista gången november 2015 (opl.) Ett par millar till kom in, som bäst över 800.000 kr under ett lyckat tävlingsår. Hästarna var det definitivt inget fel på, och inte Opal Viking heller.

Frikänd kan man bli, men ökänd är värre och Nisse från Kolmården gjorde aldrig comeback på riktigt. Trots att han själv sa – I´m back.

Enqvist Nils B-tränare: (B3, avslutad 111231)

Fler exempel på tränare som fått proffslicens indragen (det är ju inte speciellt vanligt och vi andra glömmer fort.)

20 unghästar riskerade att bli statslösa och utan starträttigheter i alla länder. ST:s styrelse gjorde ett undantag och tillät registrering. Precis som Propulsions ca 70 föl födda 2019 och 2020. Stuteriägaren/tränaren fick sin proffstränarlicens indragen och dömdes till 375.000 kronor i böter.

- Jag tycker att det är ett onödigt hårt straff, på ren svenska känns det för jäkla hårt, sa han. - Jag driver två olika rörelser och vet inte vad det här har med min tränarlicens att göra.

Anmärkning: glömde tydligen bort de där raderna i licensreglerna om – känd för redbarhet och i övrigt anses lämplig att inneha licens.

ST (STC) ansåg att tränaren skadat travsportens anseende, lämnat osanna uppgifter i fölregistreringsansökningar och avelsverksamhet. Åtta egna ston och arton hästägares fölston ingick i registreringsfusket.

- Jag har inga ytterligare kommentarer och vet inget om framtiden just nu. - Jag har erkänt  men kan samtidigt säga att det är flera som gör så här.  Skulle det vara förmildrande omständigheter? Trovärdigheten sjönk som en gråsten.

Mysteriet med den försvunna travhästen då?

När hästägarna skulle hämta sin häst för att flytta den till Danmark var hästen spårlöst försvunnen. A-tränaren ljög och påstod att han lämnat över hästen som saknades under en längre tid. Tills en uppmärksam hästskötare från ett annat stall upptäckte den.

Travhästar frysmärks ju som bekant. Hästen stod ju där, i en av tränarens hagar, under hela perioden. ST beslöt att dra in licensen i nio månader, tränaren överklagade och överdomstolen bestämde att tränaren skulle få behålla licensen och i princip bli utan straff!

Veterinärkostnader efter att hästen hittats och dubblett av hästpasset som kom bort (18.000:-) blev enda straff. Däremot fick hästägaren till den undangömda hästen betala tränarens advokatkostnader (143.000) och travtränaren dömdes att betala 90.000 till hästägarens advokat. Ärendet skickades till Disciplinnämnden, där böter kan utdömas men licens inte dras in. Stackars hästägare, de måste ju fullkomligt ha tappat tron på svensk travsport. Inte undra på att de ville flytta hästen till Danmark.

Ja, så här kan man hålla på att gräva i gamla beslut, överklaganden och efter flera år fortfarande fundera på – vad hände sen?

Även Travsporten har ju som bekant haft en Estonia-katastrof med A-tränare som gick helt fria och hästägare som fick betala deras misstag. Det gäller att fika med rätt personer, i rätt hus. Många aktiva tappar tron på svensk travsport, stänger av omvärlden och umgås enbart med hästar. Blodbyte är önskvärt, från toppen till botten där besluten fattas.

Fattas, ett ord som i detta sammanhang har två betydelser.

Hovtramp/Ilse

Vem kan man lita på, vem ljuger och vem mörkar?

 

 

Vem ljuger bäst och vem får mest gillamarkeringar och klick?

Travsportens värld är en bubbla, precis som i galopp och ridsport. Aktiva hästmänniskor jobbar, äter, festar, sover, läser, twittrar och lever hästliv dygnet runt. Ja, jag har också gjort det, under många år.

Morgonfodrade som en uppskrämd soldat, tränade och tävlade med sambon runtom i Sverige, renoverade stall, spikade staket, ljöt stallgolv, målade boxar och stirrade på bokföring när resten sov. Viktigast var hästarna och att allihop fick det just det de behövde.

Hovtramp/Ilse - tam hare...

Matvägrare och nattätare (faktiskt bara ston) fick en kanin i boxen och långa skogspromenader, hästilskna tävlingshästar fick en bestämd ponny som sällskap, ledsna hästar fick trevligheter och utvald skötare som verkligen gillade just den hästen, och målet var så klart att tävla!

Hovtramp/Ilse - matvrak...

Tävla. Målet!

På lika villkor. Redan på den här tiden pratades det om kvackare och fuskare, veterinärstaben på dåvarande STC gjorde hemmahosbesök hos tränare som antogs ha hittat på något nytt undermedel eller fuskade.

Prover som inte gick att analysera just då hamnade i frysboxen, men några svar eller ursäkter från överheten (STC/ST) till oskyldiga tränare som hängts ut i press och media, har aldrig synts till. På den här tiden var det näst intill näringsförbud och fuskare var rökta på riktigt! Hade de fuskat, eller var de helt enkelt för duktiga, jämfört med resten! Nä, vi fick aldrig svaret, och inte de heller...

Hovtramp/Lasse

Hade förmån att vistas en hel vecka i ett omtalat stall, mellan två tävlingstillfällen, då hästjäkeln galopperade i första försöket. Ett stall som alla var nyfikna på, av olika orsaker. Det gick i allafall alldeles för bra. Vilken härlig, avkopplande vecka. Vetskapen om att någon ”annan” tog hand om stallet hemma (sambon) kändes som semester.

Många förvandlingsnummer stod i boxarna i det här stallet. De flesta med så långa framhovar att de nästan tippade över. Antagligen var inte sen och gaffelband uppfunna på den här tiden. Stallgångarna var så rena att man inte hittade ett enda halmstrå. Ja, även stalltoalett och kök var kliniskt städade. Stora filtar i stallets färger hängde över hästtäckena, på varenda boxdörr, och lädergrimmor med blanka mässingskyltar. Så välputsat och välordnat, att man nästan dreglade som ung tjej.

En gigantisk whiteboardtavla visade planering av träningstider för hästar som skulle jobba, resten som stod på tavlan begrep bara tränaren. Med massor av tid över, var snabbjobben i det här stallet verkligen en upplevelse. Stallets tränare, söner och personal bytte hästar som andra byter fot att hänga på. Enstaka hästar såg ut som kråkor i första heatet, kördes in en sväng och kom ut på nytt som nya, i bländande skick. Andra hästar som man sett fram emot att få se i ett riktigt fartigt snabbjobb lunkade bara runt och vart knappt svettiga. Inte vad man var van vid precis. Vad gjorde han tränaren/kusken egentligen? Bara han som vet.

En av den tränarens hästar bytte senare adress och hamnade i vårt stall. Det tog inte många minuter innan tjänstemän från ”ni vet vart” ville ta prov på hästen, hos oss, efter flytt. Nä, det gick faktiskt att tacka nej till provtagning på 80-talet. Den tränaren, är en av mina få idoler. Han har fortfarande inte hamnat i svenska Hall of Fame, där både lånekuskar och mindre dugliga än denna tränare trängs. Suck.

Med något bättre distans och avstånd till både trevligheter och dumheter, är det lättare att krasst betrakta objekt och galenskaper utifrån. Alltså. Vem ljuger, vem mörkar och vem trycker ”gilla” på dumheter? Vem är så dum att man gillar när en häst får rejält med spö av en betald lånekusk? Ja, de finns faktiskt. Vill man fika med just den lånekusken? Vem tar dopare i försvar? Många. Alla de som godtog beslut att ST/Svensk Travsport inte drog in A-licensen på den doparen för evigt! Beträdelseförbud? Är det något värt när just de personerna syns på nationalarenan, både på stallbacken och på publikplats.

Vem släpper in räven i hönshuset?

Är det någon som vågar öppna käften av alla dessa så kallade experter och hästsportjournalister? Inte många. Sällan eller aldrig tar de ställning och tiger hellre som muren än förlorar jobbet i TV-rutan. På hästarnas bekostnad. Någon enstaka förlorare, tipsexpert kan ibland i sin frustration prata bredvid munnen. Så. Vad kan hända?

Blir man uppkallad till Silvergrisen och får be om ursäkt för något som hänt i v(ä)rkligheten och borde ha utretts grundligt? Får man punktering på bilen, eller på hästen? Allt händer, men det mesta tystas ner, mörkas och i värsta fall kan skurkar av alla sorter fortsätta att umgås med både hästfolk och HÄSTAR. Bara för att fegisar som sitter på facit tiger.

Här kommer några utvalda oförskräckta röster, som faktiskt gjort stor nytta i cybervärlden och på det osociala nätet.

Trott&Sports Ingvarsson och Persson, med lång erfarenhet som hästsportjournalister. Senaste podd har bidragit till att ST fått bråttom att hålla husförhör, leta fuskare och göra sitt jobb. Personer som Persson får säkert mängder av tips, efter ett helt liv i mediabruset.

Den 3/11 (podd) Hur ska ST hitta fler nervsnittade hästar?

Stalltips: leta i gäststallen efter ”hästar i tillfällig träning i Sverige.”

https://www.trottosport.se/category/podden/

 

Foto: Travronden

Kristin Riise Odegård är den norska journalist somförst avslöjade Propulsions veterinärdokument med nervsnittning. Hon var även bland de första med att publicera Kobolt-skandalen, som fällde Fabrice Soluoy.

Mordhotad till trots, envetet och hårdnackat har hon mosat fuskare och letat dokument i högar där ingen ens grävt runt tidigare. Modig!

Hovtramp/Lasse - Fabrice Solouy

Kristin jobbar och bor i Frankrike. Under vinter-meetinget för franska Equidia på internationella avdelningen och redaktionen där hon kommenterar, är reporter på tävlingsdagar, producerar live-sändningar, gör korta och långa reportage om trav och galopp och skriver på deras hemsida.

 

Hur många veterinärer vågar ta ut fakturorna ur munnen?

Inte speciellt många. Tidigare fick Solvallas banveterinärer på skallen i press&media, för att de företrädde hästarna, som de tyckte skulle vara i startmässigt skick när de tävlar. Konstigt, eller hur. Plåster på såren var ett djurskyddspris från Agria, men det var ju inte speciellt många som pratade om.

Veterinär Anders Ekfalk är inte speciellt rädd av sig och har en lång bakgrund i Solvalla-rähjongen. Äntligen en veterinär som vågar tycka något, utan att förlora kunder.

Utdrag ur insändaren på länken:

Om ni inte agerar kraftfullt nu så kräver jag att ni ställer era platser till förfogande inom Svensk Travsport med omedelbar verkan.

Mina förslag är:

  1. Anmälningsförbud på alla Alessandro Gocciadoros hästar
  2. Ta tillbaka och makulera inbjudan till Elitloppet 2020
  3. Meddela att han inte längre är välkommen på svenska travbanor

Jag älskar hästarna och travsport men hatar djurplågare, fifflare och folk som ljuger. Förväntar mig ett mycket snabbt styrkesvar.

Fotnot: Anders Ekfalk är Leg Veterinär, Veterinär Medicine Doktor med Specialistkompetens i hästens sjukdomar.

Hovtramp blogg 2020 07 24

Dino Dollar fick spöstraff och kusken fick ljuga ut i press och media...

Vilka är det då som bestämmer i travsporten?

Här kommer lite onödigt vetande, miljonärer och fifflare går alltid fria, de handlar aldrig för bara en tia…

Nämnder & domstolar                                                                                                        

Travsporten har ett antal olika beslutande organ. Men vilka är de och vad gör de?

Måldomarnämnd och bandomarnämnd ser till att tävlingsreglementet följs på tävlingsbanan. Avelsvärderingsnämnd skattar hingstarnas avelsvärde vid avelsvärderingen. Inom travsporten finns besvärsnämnden, STAD och överdomstol.

Besvärsnämnden utdömer påföljder samt prövar klagomål över vissa beslut i ärenden gällande avelsvärdering, stambokföring och andra överträdelser av registreringsreglementet. Fem ledamöter och två suppleanter, minst två samt en av suppleanter ska vara yrkesverksamma jurister. Besvärsnämndens beslut kan inte överklagas inom ST. Beslut i ärenden om stambokföring/avelsvärdering kan överklagas till Jordbruksverket.

Svensk Travsports Ansvars- och Disciplinnämnd (STAD)

beslutar om påföljder vid otillåten användning av läkemedel, behandlingar etc., med avsikt att påverka hästens prestationsförmåga i tävling eller i träning jämställd med tävling. STAD kan besluta i ärenden där svarande anses ha skadat travsporten eller travsportens anseende hos allmänheten.

STAD beslutar även i andra disciplinära ärenden, t.ex. olämpligt uppträdande och olämplig behandling av häst. Sex ledamöter, ordföranden samt en ledamot är lagfarna, två förtroendevalda från travsporten, en förtroendevald från galoppsporten och en person med veterinärmedicinsk sakkunskap. Svensk Travsport väcker talan hos STAD, beslut kan överklagas till överdomstolen

Överdomstolen Beslut från STAD och måldomarnämnder kan överklagas till överdomstol, fem ledamöter och tre suppleanter. Ordföranden samt minst en ledamot ska vara juridiskt utbildade. Beslut kan inte överklagas, överdomstol är högsta instans inom Svensk Travsport.

Som oberoende frilansande hästsportjournalist numera, får man både tycka, tänka och har även ett visst källskydd med presskort. Alla är inte på samma våglängd, och kommer aldrig att bli. Det är medaljens baksida.

Hovtramp/Ilse

 

 

 

 

 

Ur askan i elden?

 

Återblick i backspegeln med anledning utav...Alla foton: Hovtramp/Lasse

Malta, skönt pensionärsliv eller sista utpost för travhästen?

Otroligt många svenska travhästar gör varje år sin sista resa… till Malta. Där svenska travhästar tävlar långt över pensionsålder, streetrace eller drar turister runt stadens gator. Hästar som får det väldigt bra eller riktigt dåligt, exportmedaljens baksida, överallt. Sverige är rena Sörgården jämfört med många länder dit svenska travhästar skickas på export.

2019 exporterades 69 hästar från Sverige till Malta, och 5 travhästar importerades från Malta till Sverige, vilket givetvis väcker nyfikenhet? En hjälpgrupp med ideella svenskar ”tar hem” svenska travhästar igen, oftast fina travhästar som presterat före export, och definitivt inte mår bra.

Hade nästan glömt både reportage och besök på Malta, men kom ihåg det när jag läste att en svensk travhästmiljonär just blivit såld dit, och i detta fall man undrar man verkligen varför? Hade inte just den hästen förtjänat en skön pensionering i Sverige - som hobbyhäst.

Hästägaren/uppfödaren/tränaren saknar definitivt inte varken foder, personal eller tid. Var hästen nervsnittad? halt? ej godkänd för slakt på grund av för många antibiotikarester? eller varför så bråttom? Här handlar det inte om vilken häst eller tränare, bara en liten påpekan om hur den som redan har, förmodligen vill ha mer. För något bistånd känns det definitvt inte som, i det här fallet.

 

Besparar eventuella läsare våra värsta upplevelser/foton från besöket och undviker namn på hästar och aktiva. Vi hade förmån att både hitta och få uppleva så intressanta hästäventyr att de fåtal riktigt vidriga och trista upplevelserna har bearbetats i rätt forum.

Fakta om Malta: yta 316 km2 (jmf.Gotland 3.140 km2) ca 350.000 invånare, 320 historiska monument, 150.000 bilar och ett oräkneligt antal hästar. Turismen, hörnsten i ekonomin, bekostar hästägandet tillsammans med lätt industri, byggnation och bilhandel. Låg skattekrona inbjuder till investeringar, inte minst från alla ”spelbolag” stationerade på ön. Att vara hästägare på Malta betraktas som investering av högriskkapital.

Sommartid sätter en miljon turister maltesiska liran i rullning. Maltesiska härstammar från 800-talets arabiska period, men britter (1814-1964) har lämnat många spår efter sig. Huvudstaden Valetta (29 mil från Nord-Afrika, 9 mil söder om Sicilien) har hög puls, där hästar varvas med nöjen, mat och båtliv. I tät vänstertrafik trängs hästar med bilar och turister. Larmet är öronbedövande och trängseln stoppas ibland upp av katolska gatuparader (helgon hyllas) eller unga malteser som kör alldeles för fort med ponnyhästar.

Gozo (mindre jordbruks-ö) och obebodda Camino (dykning) är turistfavoriter. Hästen är på rätt ställe en viktig familjemedlem och får ofta mer uppmärksamhet än i Sverige. Att mata, borsta, klappa och promenera är många mäns favoritintresse på både Malta och Gozo vilket gör livet behagligt för hästen. När svalka och mörker avlöser stark sol fylls bakgator och stränder av liv. Hovklappret från hästar blandas med musik och skratt. I sen natt händer det faktiskt att halvsovande hästar väntar på husse, fastbundna utanför bykrogen.

Malta importerar hästar från många länder, travhästar främst från Frankrike, Italien och Sverige. Mellan 1998 och 1999 fick 210 svenska travhästar adress på Malta (29 hingstar, 11 ston och 170 valacker.) 2006 flyttade 80 svenska travhästar till Marsa (Malta) eller Nuffara (Gozo) 63 valacker, 7 ston och 10 hingstar. Avsaknaden av betesmark, hagar, skog gör intresset för ston och avel minimalt, att tävla är viktigast. Inte alla hästar når Malta i oskadat skick. Onödigt långa (billiga) transportvägar, många omlastningar, för att hämta hästar som inte alltid får tillräckligt med mat, vatten eller frisk luft under transporten. Sista sträckan, färja Sicilien till Malta, blir med sjögång ibland droppen för utmattade hästar. I stark sjögång kastas de huller om buller, i transporter som aldrig skulle klara en svensk besiktning.

Hästhandlare (svenska och utländska) i samarbete med skrupelfria veterinärer, tullare, transportörer, kringgår djurskyddslagar och transportrestriktioner med hjälp av ”rätt” mellanhänder och intyg.

Glädjen för den maltesiska hästägaren/tränaren över en ny häst, har åtskilliga gånger bytts mot dyra veterinärkostnader och boxvila, istället för travtävling. I sämsta fall går hästen inte ens att rädda. Vid vårt Malta-besök blev konsultuppdragen många, alla ville veta vilka svenskar man vågar göra affär med, vilka hästar som skulle passa på Malta och hur man skaffar information om enskilda hästar. Svårtolkade veterinärutlåtanden och oseriösa hästaffärer passerade revy, utbytet blev många nya vänner och ett välfyllt bildarkiv av alla slag.

Listan på svenska ombud blev lång, där fanns återkommande travtränare, hästtransportörer och även hästskojare med ”egen” veterinär i dokumenten. Med facit i hand, var det inte bara lättkörda, startklara travhästar som lastades av på Malta.

Gemensam nämnare för exporter? dyra i inköp, exklusive veterinärintyg och transportkostnad (ca 25.000:-) Svensk konsumentlag känns avlägsen, dyra lärpengar för malteser och slutstation för svenska travhästar, är en mycket bättre beskrivning.

Standardbakgrund (häst motsvarar inte köparens förväntningar.) Som ringer säljaren i Sverige och ofta får förslag att köpa ytterligare en häst! För hästägare som inte vill att hästen ska hamna på Malta eller tävla efter försäljning, finns möjlighet att ”nolla” hästen, stopp från tävlande.

Exporthandlingar som borde ha granskats mer ingående och översatts före export, är svenska veterinärintyg där hästar sålts med sen/gaffelbandsskador, diverse hältutlösande urkalkningar och pålagringar, kroniska problem och defekter, men lik förbannat har den exporterade hästen ett veterinärintyg utan anmärkning…har sett några stycken och även hjälpt malteser att kolla upp svenska hästar. Enkel matematik visar att det finns veterinärer som blev rikare på sina intyg, än de nyblivna hästägarna blev på sina hästar.

I Sverige bor världens skickligaste travaktiva, här finns hästsportens smalaste nålsöga (dopingregler och djurskyddsbestämmelser) vilket borde omfattat även hästar som lämnar landet. Tidigare dominerande fransk hästimport till Malta avtog i takt med oseriösa hästhandlare. Franska otränade, långt ifrån prisvärda hästar fick de första svenskimporterna att framstå som ren glädjechock. Svenska travare var också betydligt mer rentravande och samarbetsvilliga, vilket i sin tur ledde till en export-boom.

Under en längre period sopade svenska hästar banan med konkurrenterna, vilket bäddade för handelsutbyte med rutinerade, pensionsmässiga travhästar. Som passade maltesisk genomsnittshästägare perfekt. Maltesisk man är generellt gladlynt, spelsugen, prestigehungrig och vill ha en snäll häst att umgås med, länge. Så gick det till när svenska, okomplicerade travhästar blev värda sin vikt i guld. Med få undantag, har de exporterade hästarna en angenäm tillvaro, så länge de travar och vinner lopp…

Hästarna vårdas och promeneras i timtal, allt är noga planerat efter förmåga och kompetens. Samtidigt finns noll regler eller djurskyddslagar som styr fri medicinering. Att blanda en mixture av kokain och C-vitamin, eller starta en halt häst, är lika vanligt som att utsätta hästen för onödiga påfrestningar, genom dålig hästkunskap.

Vilket inte enbart beror på för lite motion, noll hagar och ibland helt fel foderstat, som resulterar i många onödiga lidanden. En svensk kvackare gjorde många Maltaresor innan tullen ingrep, med väskan full av löften och Tildren. Är man så skrupelfri så har man även råd att hitta en målvakt med A-licens i svensk travsport.

Privat sålda hästar har betydligt bättre rykte än de som sålts av hästhandlare. Vid efterforskning visade det sig att många privatsålda svenska travhästar anlänt med både foderstat, utrustning och långa brev om skötsel och träning. I vissa fall har man köpare och säljare även blivit vänner och senare besökt varandra.

En lyckligt lottad hästägare visar välputsade gamascher, knäkappor och ett urmodigt bett, som han fått tjugo år tidigare av en svensk travtränare. Under senare tid har även kompetenta veterinärer och hovslagare börjat besöka Malta mer regelbundet. Här kommer dessvärre även svensk ”kvackare” in i bilden, som skrupelfritt tjänat (tjänar?) stora pengar på sina underkurer.

Stall av varierande storlek finns vid travbanan, hästarna bor i  trevåningshus liknande parkeringshus, på grund av utrymmesbrist. Påfarter vindlar uppåt eller snirklar ner under jorden i källarvåningar. Hästar sticker ut huvuden på tredje våningen och njuter av frisk kvällsbris. Eller för att gnägga och titta vad som händer på gatan nedanför. Före1981 var Marsa en av Europas längsta travbanor (2.600m.) Samtidigt som ombyggnation pågick till 1000-metersbana, spolades delar bort av storm, varför travbanan återinvigdes först 1996.

Den statliga racing-klubben består av 8 personer (3 invalda hästägare) och ca 700 tränare tävlar aktivt. Managern håller ordning på sekreteriatet och den statliga chefsposten är en prestigefylld uppgift som inte avlönas (!) Anmälningar och resultat, banans skötsel och öppethållande ingår. I stallen hittas män och pojkar, några få kvinnliga hästskötare och kuskar finns dock. Vinnande kuskar anlitas flitigt, kör ca 150-200 lopp med 15-25 vinster i snitt. Tävlingsintresserade har ca 50-60 tävlingstillfällen per år, ca 500 lopp.

Maltakuskarna som ligger överst på topplistan turnerar flitigt, träffar kuskar från andra länder och hämtar hem många intryck. Kuskmatcherna på Malta är populära tillställningar, och malteserna besöker regelbundet Sverige. Medlemskap i UET och värd för Europeiska Amatör och Lärlingsmästerskap har öppnat portarna till omvärlden.

Mellan 1000-4000 personer besöker regelbundet travbanan för att spela och umgås, bookmakers skriker sig hesa i bakgrunden och lockar publiken. Ideal du Gazeau Bar stillar törsten fram till start, då alla bänkat sig på uteläktare eller vandrar nära upploppsrakan och mål.

Sverige kändes som hovleverantör av travhästar, en vanlig travdag i juli startade 76 hästar - 39 svenska, 7 danska, 1 norsk, 28 franska och en tysk. I program fanns sällsynt hingst och få ston i sällskap med 95% valacker. Hästarna tävlar tills 16:e året är slut och delas in i nio (9) klasser. A1 motsvarar Guld-division och H är lägsta klass (minst pengar.)

Importhästar placeras i den klass de befann sig före export, därefter i den klass de travar in sig i på Malta. Häst som varit segerlös i fyra starter handikappas till lägsta klass och får tävla i enklare motstånd. Distans varierar mellan 1.640 – 3.200m. Prispengar 110-160 lira/maltesiska pund (Lm) motsvarar 2.300 – 3.200 skr. Prispengar delas oftast lika mellan kusk och tränare. Vilket förklarar nödvändighet av alla dessa prisbucklor och hederstäcken, sponsrade gåvor, om inte hästägaren själv tränar eller kör.

Vinst firas med fest, alla är bjudna och huvudperson är hästen! Segertavlor på rad är lika viktiga som champagne, allt firas runt hästen, nära boxen. Hästen halsade öl direkt ur flaskan, precis som de lyckliga ägarna till en exsvensk häst som tog sin 7:e vinst. Då bjöd hästägaren in till Öppet Hus i den svala källaren, alla skålade och klirrade i Cisk runt den nyduschade, hötuggande hästen, som deltog i sin öppna box.

En maltesisk tränare propsade på att få visa oss en häst, självklart följer vi med. Hästen har långsamt repat sig efter en allvarlig olycka, och borde egentligen inte ha stått där blankputsad och rund om magen. Kraftig storm förbåten mellan Italien och Malta kastade runt hästarna, i en stor hög. Med hjälp av en kvinnlig hästskötare har hästen mot alla odds repat sig, långsamt men säkert, och förbereds till start. Hästskötarna är oftast ungdomar, självlärda utan övervakande myndighet eller Travskola.

 

Barn och ungdom galopptävlar i sulky, lika populärt som svenskt ponnytrav. Svårighet att hålla ponnyhästar i trav är ju bekant, galopp ger fartfyllda, rekordsnabba tider. Loppen framförs i rasande tempo, under högljudd drivning (ingenting för djurvänner.) Familj, släkt och vänner engagerar sig i träning och tävling, hästar och kuskar visas stolt upp. Shetlandsponnies (importeras från främst Holland och England) med fina blodslinjer och trav-anlag, som tyvärr aldrig nyttjas på Malta. Minihästarna är överlag musklade, blanka och utan hängmagar. Resultatet av noll gröna hagar (bete) och intensiv träning.

Nuffara, Gozos amatörsällskaps lösa 800m sandbana får duga att träna och tävla på när Marsa har stängt. Amatörklubben har en egen avdelning, GHRA. Båtfärjan från Cirkewwa tar ca 30 min. Flera svenska hästar bor i små sten-stall, utplacerade i odlingsfälten. Vi är välkomna att titta på hästarna, och efterfrågar speciellt de svenska importerna. Så värst glad blir man ju inte av återseendet, det ska villigt erkännas. Stenbunkrarna eller plåtskjulen ger skydd mot hettan, men hästarna erbjuds enformigt liv, där mycket fart och mindre med skritt-turer är verklighet.

Fodret varierar kraftigt liksom tillgången, i ett stall med fransk-svensk anknytning finns ordentligt med foder och av importerad, bra kvalitet. I resten av stallarna är det mest magra, näringsfattiga strån som bjuds, och inte riktigt i de mängder som faktiskt krävs. Svenska hästar (bortskämda) lär sig hungrigt uppskatta växter de tidigare ratat i Sverige (tistlar, slyor, ogräs) när de promeneras i ledlina istället för hage.

Ett par enstaka stall på Gozo blir plågsamt att känna till. Spartansk inredning, ohygienisk miljö, undermånligt foder och hästar som är tydligt avvisande. Seldon ligger slängt i högar och trasiga, skrangliga vagnar står där någon lämnade dem. En ringlande slang fyller på gamla plåt-tunnor och några tecken på puts och omvårdnad finns inte.

Däremot skräp, taggtråd, allsköns hyllor fyllda med starkliniment, mediciner, sprutor och kanyler, slarvigt slängt hur som helst. Allt är tydligen tillåtet. Valacken vänder på huvudet när vi lockar på svenska. Registreringsnumret på halsen avslöjar honom, och grimman. Den en gång så stolta grimman med blank mässingskylt berättar vem han är. Han tittar uppfodrande på oss, en lång stund. Vi skäms. Ska man spy eller invänta och klappa till ”tränaren”? Nä. Man kan inte lära blinda att se. Kameran fångar det vi inte vill se. Kommer givetvis att i fortsättningen hålla koll på vilka gästande malteser som kör lopp i Sverige.

Senast vi såg hästen, var han en glad medelmåtta, med egen hästskötare som gav honom det travtränaren inte hade tid med. Vilket i sin tur skapade framgång som räckte till Malta-export. Det här var verkligen medaljens baksida. Motsatsen fanns som tur var, redan runt hörnet. 

Mitt i staden, längst kullerstensbelagda gator traskar vi bakom hästen och kusken. In genom en träport, över gården, i bottenvåningen av bostadshuset, där bor hästen. När hettan bedarrat selar männen i familjerna på sina hästar, utanför på gatan. Eller bara tar en kvällspromenad, nä inte med frun, med hästen. Familjen vi gästade hade en port med en extra namnskylt, hästens! Namnet är snirkligt inristat, på en blå vacker skylt.

Är man Cahallenge Cup-vinnare så är man. Dottern i huset har ett speciellt förhållande med exsvenska stjärnan, som är rejält bortskämd. Bara ”husse” kan handskas med honom. Dottern älskar valacken, men det hjälper inte ett dugg. Han besvarar hennes kärlek med att visa tänderna och lägga öronen bakåt. Hon borstar i timtal på honom, och han mår bra av att inte vara lägst på rangskalan i familjen. En vit-rosa pitbullterrier och en samling spräckliga katter delar utrymmet på gården, där han spatserar omkring innanför en låg stenmur, för att inte äta upp riktigt alla blommor och buskar. En av de hästar som fått ett avundsvärt liv på Malta.

 

En gång om året, är det Häst-fest på Gozo, en vansinnigt populär tradition. Huvudgatan stängs av och gatlopp (streetrace) körs på stenbeläggning. Vilket kräver gymnastikskor med brodd och väl förberedda hästar. Publiken som kantar gatan hålls ur vägen med hjälp av ett enkelt snöre, nationaldrycken Cisk (ljust, lagrat öl) förgyller stämningen och skvimpar friskt.

Minst farligt och mest fartfyllt är huvudloppet för travhästar, Challenge Cup, 700m Guld-division och rejäla prispengar, ära och berömmelse. Många ponnylopp körs också denna dag. Shettisar, russ, arabkorsningar och fullblod ångar fram i galopp, snabbast möjligt från flygande start. Orädda kuskar i lätta vagnar slänger med av bara farten och hinner inte driva hästen förrän strax före mål. Åtskilliga tjuvstarter fyller startfållan med släktingar, vänner och kamrater, som håller fast i vagnarna och kusken, medan hästen står på bakbenen och vill iväg.

Titelförsvararen (som vi hälsar på) värmer upp i sina gympa-dojor. Dottern tittar långt efter valackens blanka kropp som svischar förbi. Pappa, tränaren sitter i sulkyn, ordinarie kusk var ryggskadad. Travexperterna längst huvudgatan är irriterade och uttrycker högljutt sina åsikter strax före start.

I försöksheat Challenge Cup kvastar valacken förbi i sin ilskna, röda öronkappa, jordbländaren på sned och debutantkusken (husse) hängande efter i välfyllda tömmar. I Final-heatet kantas gatan av viftande, skrikande, skrålande människor, valacken stormar förbi som 1;a i mål, men efter orent trav TVÅ STEG före mål, diskas han.

Allt annat är utan betydelse (hugg, slag, långpiskor, stegrande hästar) men två hjälpsteg på kullerstenarna är inte tillåtet. På Malta kan tydligen allt hända, målfilm finns givetvis inte, domaren dömer. Att lite senare domarens bästa kompis står i kö vid utbetalningsluckan hos en bookie, är en helt annan historia. Familjens dag är förstörd, men bästa hästen har de fortfarande. Valacken skrittar hem med husse i vagnen, och står redan nyduschad i sitt vitmurade stall tillsammans med shettiskompisen och pitbullterriern, när vi anländer lite senare.

Allra störst är besvikelsen över den uteblivna segertavlan till stallväggen, men hästen har ju många år framför sig i sulkyn, eller hur…

Hovtramp/Ilse&Lasse